SammanfattningBakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av användningen av vitala parametrarinom vården.Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Den här undersökningen handlar om säkerhetsorganisationen ombord på fartygen hos Östersjöns tre största operatörer inom kryssningsbranschen. Syftet med undersökningen var att studera tre fartygs säkerhetsorganisationer och hur dessa verkar vid en nödsitation. Fokus låg på att undersöka vilka vitala funktioner som en säkerhetsorganisation är beroende av och hur säkerhetsorganisationen agerar om en eller flera vitala funktioner skulle falla bort.Den metod som användes var en kvalitativ undersökningsmetod i form av djupintervjuer med sju respondenter. Denna metod valdes för att ge respondenterna stor plats för att förmedla egna tankar och personliga erfarenheter.Resultatet visade att de vitala funktionerna en säkerhetsorganisation framför allt är beroende av är ledningsgruppen, maskingruppen och brandgrupperna. Säkerhetsorganisationerna säkerställer bortfall av de vitala funktionerna genom ett vice-system.

Patienter vars hälsotillstånd försämras på sjukhusen ska känna sig trygga i att det upptäcks i tid och att åtgärder vidtas för att förebygga och behandla försämringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och läkares behov av utbildning i att tidigt upptäcka patienter med sviktande vitala funktioner på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittstudie. Studien pågick under vecka 9 och 10 år 2011. Det delades ut 202 enkäter, varav 69 blev besvarade, vilket innebär att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: Fyrtioåtta procent av respondenterna upplevde stress då en patient sviktade i sina vitala funktioner. Tjugotvå procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde få hjälp av en läkare/läkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstånd.

Bakgrund: Modified Early Warning Score (MEWS) är ett bedömningsinstrument för utvärdering av patienters vitalparametrar. Verktygets funktion är att genom strukturerade observationer identifiera patienter med sviktande vitala funktioner, och således kunna vidta åtgärder innan patienten avlider eller kräver intensivvård. Nyttan av MEWS inom onkologisk heldygnsvård är än så länge dokumenterat i mycket liten utsträckning. En studie från 2012 indikerar att MEWS inte är ett effektivt verktyg för att förutse försämringar hos onkologiska patienter. Syfte: Att undersöka om patienter inom onkologisk vård uppvisar MEWS 0-17 poäng veckan innan dödsfall. Vidare ämnar författarna vilka specifika parametrar inom MEWS som orsakade förhöjda totalpoäng, samt om några skillnader föreligger mellan män och kvinnor.Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie där dokumentation av MEWS-bedömningar granskades i 70 patientjournaler.Resultat: Undersökningsgruppen hade ett genomsnittligt MEWS på 2,99 under den sista levnadsveckan. Av de enskilda variablerna inom MEWS var andningsfrekvens den som oftast gav poäng ?1.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgästers preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begränsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-område.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i två olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som är starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda på vilka parametrar som är viktiga för företag har en studie genomförts.

Rapporten innefattar en teoretisk analys av ett vindkraftsverks propeller. Syftet har varit att underlätta tillverkandet av en propeller, med hänsyn till bladens vridning och en varierande vindhastighet.Det tänkta vindkraftverkets ingående parametrar finns att studera i Bilaga 1 ? Ingående parametrar. Utifrån dessa parametrar kunde en maximal effektkoefficient på 0.51 uppnås, vilket skulle motsvara en effekt på 417 kW som i sin tur motsvarar en försörjning av ungefär 40 hushåll.Analysen omfattar även pitchreglering, som syftar till att behålla hög effektivitet hos vindkraftverket, även om vindhastigheten varierar..

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas.Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt. Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades. Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns.

Artificiella neurala nätverk (ANN) kan användas för att lära och efterlikna olika beteenden. I det här projektet används ANN för att kontrollera en bil i en simulatormiljö genom att lära upp nätverken med mänskliga exempel. Syftet med projektet är att ta reda på vilken kombination av parametrar det är som gör att en bil kan kontrolleras av ANN med ett bra resultat. Detta undersöks genom att skapa åtta olika artificiella förare som representerar olika kombinationer av parametrar och sedan jämföra förarnas beteende och resultat för att se vilken förare som klarar sig bäst. På så vis är det sedan möjligt att härleda vilken kombination av parametrar som är den bästa för att kontrollera en bil med ANN.

Denna kandidatuppsats har analyserat interna parametrar som påverkarlönsamhetsmåttet RevPAR (Revenue Per Available Room/intäkt per tillgängligt rum)för hotellföretag i staden Göteborg. Syftet är att få en djupare förståelse för vilkainterna parametrar som påverkar lönsamhet, samt hur och i vilken utsträckning.Studien baserades på en teoretisk referensram bestående av ?Resource-based view?och flertal tidigare studier inom ämnet. Det senare ledde till ett val av tio internaparametrar, med tillhörande hypoteser för undersökningen. Empirin framställdes avinsamlade värden från ett urval på 34 hotellföretag.

SAMMANFATTNINGSyfte.Studiens syfte var att undersöka dokumentationen av de vitalparametrar som ingår i MEWS samt saturation på kirurgiska vårdavdelningar för patienter som på grund av akut försämring överförts till intensivvårdsavdelning och därmed bidra till ett underlag för utvärdering av MEWS som bedömningsverktyg. Metod.För studien valdes kvantitativ tvärsnittsstudie som studiedesign. Journaler för patienter som förflyttats från en kirurgisk vårdavdelning till Centrala Intensivvårdsavdelningen (CIVA) på grund av akut försämrat tillstånd under våren 2011 granskades. Av 158 granskade journaler motsvarade 19 inklusionskriterierna och värderades genom utarbetad granskningsmall innehållande samtliga vitalparametrar som ingår i MEWS varefter beräkning av MEWS- poäng utfördes. Resultat.I snitt dokumenterades mätvärden från fyra av de sex parametrarna i journalerna vilket visar på att dokumentationen av de vitala parametrarna är ofullständig på de granskade kirurgiska vårdavdelningarna.

Prissättningen av de interna transaktionerna mellan dotterbolag inom koncerner är alltid ett aktuellt ämne för interna diskussioner. Hur koncernens mätning och styrning av dotterbolagens interna transaktioner sker, kan medföra styreffekter med utgångspunkt från valet av internprissättningsmodell. Denna undersökning har tagit utgångspunkt i att undersöka vilka styreffekter som valet av internprissättningsmodell kan medföra inom dotterbolagen, samt att undersöka vilka parametrar som kan aktualiseras för koncernen vid förändringar av prissättningen på interna transaktioner. Syftet i undersökningen avser att visa på vilka styreffekter en implementerad interprissättningsmodell kan ge i ett dotterbolag, samt tydliggöra de parametrar som är av betydelse för en koncerns val av interprissättningsmodell. Den empiriska undersökningen skedde genom att ledande personer inom ett antal dotterbolag intervjuades där ett antal fiktiva case presenterades, som de fick ta ställning till.

Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

Bakgrund: Den postoperativa smärtan är en akut smärta, relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. Syfte är att belysa de metoder som sjuksköterskor använder för att bedöma patientens postoperativa smärta i klinisk omvårdnad. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.