Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Avsikten med det här arbetet är att utreda, förstå och förklara begreppen makt, lydnad och olydnad. Här finns två fokus: Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras i organisationer där människor befinner sig som anställda. Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras för människor som befinner sig utanför arbetslivet och i arbetsmarknadsåtgärder.Max Weber, Emile Durkheim och Michel Foucault med sina respektive ansatser utgör teoretisk bas och analysverktyg för undersökningen. Avsikten är att applicera deras respektive teorier på exempel ur verkligheten för att få större insikter i hur makt, lydnad och olydnad kan te sig för människor som finns i arbetslivet som anställda ? eller utanför arbetslivet som arbetslösa.En kvalitativ litteraturstudie används som metod för att kunna undersöka vilka former makt, lydnad och olydnad kan ha.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om användningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte är att beskriva utvecklingen av området matematik och musik i ett lärandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom området.För att få en bild av elevers uppfattningar har jag att använt mig av en kvalitativ metod, där det viktiga är att tolka och förstå elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna få en uppfattning har jag utformat två lektioner med bråkräkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bäst kunna fånga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Vad innebär musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollärarna ansåg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsättningarna för att få en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. Glädje, inlevelse och spontanitet är även en viktig del i musik och rörelseverksamheten, något som förskollärarna genomgående tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vår studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.

Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare kan ta hjälp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet är byggt på kvalitativa intervjuer med tre lärare som arbetar i förskoleklass (sexåringar) respektive årskurs ett i grundskolan. Samtliga lärare använder musik i skolan, men vet inte alltid varför. Något de var säkra på var hur stor roll sång och musik kan spela i till exempel språkinlärningsprocessen. Jag ville ta reda på med vad och hur lärarna arbetar med musik, varför de använder sig av musik och vari begränsningarna ligger för att använda musik i skolan.

Ytans glans is a writing project developed during my third study year of creative writing..

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar..

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.