Syftet i denna uppsats är att få djupare förståelse för studenters visioner angående det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strävan är också att få en djupare förståelse för hur makt påverkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gällande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjupromenader i campusrummet på Åbo Akademi i Finland, främst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjälp av Henri Lefebvres rumstriad.

Bakgrund: När Internet på 1990-talet gjorde sitt intåg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. Istället för att lagra inspelningar på fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sändas över Internet i filformat så som mp3. Produkten ?musik? bytte skepnad från att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning från CD- skiva till mp3-fil får för välfärdsekonomiska effekter på marknaden för musik.

Uppsatsen undersöker framställningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..

Den här studiens syfte är att studera hur föräldraideal skapas i böcker riktade till föräldrar med barn i åldern 3-12 år. Med huvudfrågeställningen hur konstrueras idealt föräldraskap i litteratur riktad till småbarnsföräldrar? och frågeställningen Vilka råd om föräldrars förhållningssätt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjälp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om föräldraskap som ligger på toppen av försäljningsstatistiken just nu. Resultatet är att en ideal förälder strävar efter att ge barnet självkänsla och uppnå en jämställd relation. Att ta barnet på allvar och lyssna på det konstrueras även det som idealt.

Syftet med studien är att undersöka autistiska barns situation i särskolan, utifrån lärares perspektiv. Som lärare krävs det mycket planering och tålamod, vilket inte alltid är så lätt. Studien börjades med en undersökning av vad autism är, autism finns i olika varianter, allt från svår till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism är att de har problem med autismtriaden, därav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende.Som teori valde jag att utgå från makt och hjälp.

Denna uppsats handlar om musik och rörelse skulle kunna vara en alternativ vägledningsmetod vid studievägledning för ungdomar med diagnosen ADHD/DAMP. Uppsatsskrivarnas huvudsyfte var att undersöka om musik och rörelse skulle kunna användas inom vägledning för att ge dessa ungdomar större möjligheter till ett mer kvalitativt underbyggt val till vidare studier. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder genom intervjuer med studievägledare inom grundskola samt en aktiv studievägledare (verksam med ADHD-elever). Vi har också intervjuat en Tomatis terapeut (En metod som tränar hjärnan att prioritera, sortera och hantera sinnesintryck bättre) samt en användare av metoden. Resultaten vi kom fram till var att Tomatismetoden resulterade i stora förbättringar gällande koncentration och uppmärksamhet, samt att kvarvarande effekter bestod i minst sex månader.

I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande.

"Infiltration of Waldheim" är ett spel gjort av David Lindell (grafik), Andreas Persson (programmering) och Mathias Jönsson (ljud och musik). Målet vi hade med projektet var att ha en spelbar bana med minst en vapen typ samt fiender att eliminera, allt ackompanjerat med pampig musik och en massa ljudeffekter. Jag kommer i denna rapport beskriva arbetets gång samt reflektera över vad som har fungerat och vad som varit mindre bra under projektets gång. Mina planer för spelet var mest att lära mig mera om framförallt AI samt arbeta mera i 3d. Spelet ska mest vara för mig själv, men med lite putsning och mera innehåll eventuellt användas vid jobb ansökningar i framtiden..

Vårt syfte är att med fokus på en affärsrelation mellan en researrangör och dess hotelleverantörer undersöka dynamiken och karaktären i denna vid en kvalitetsförbättringsprocess. För att få ett djup i vår undersökning har vi gjort en kvalitativ ansats vilken är baserad på nio intervjuer. Scandorama utgör fallstudieobjekt och den empiriska ansatsen består av intervjuade representanter därifrån samt med hotelleverantörer till Scandorama. Vi har till detta applicerat teori som belyser konstellationer i relationer, drivkrafter, relationsmarknadsföring, kvalitet och processförändring. Våra främsta upptäckter är att makt och förtroende är dynamiska krafter som karaktäriserar en triadisk affärsrelation och makt kan ses som en resurs för samtliga aktörer i triaden.

Den här uppsatsen undersöker lärarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och prioriteringar. Den undersöker också deras attityder inom olika områden som skulle kunna ha betydelse för dessa prioriteringar. Undersökningen är gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallärare vid olika musik- och kulturskolor. Det är mycket som talar för att musiklärare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lärare att musikskolan själv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.

Idén till det här examensarbetet kom till i samråd med två förskolechefer som efterfrågat någon som kunde skriva ett examensarbete inom ämnet flerspråkighet. Under ett möte uttrycktes ett intresse för kunskap om olika arbetsmetoder. Ur detta växte min kvalitativa studie fram, där jag har undersökt förskollärares erfarenheter kring arbete med sång och musik i förskolor med flerspråkiga barn, samt hur detta arbetssätt ger effekt på barns språkutveckling. Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre olika avdelningar. Resultatet av intervjuerna visar att sången och musiken finns integrerad i förskolans arbete och att den bidrar på olika sätt till språkutvecklingen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur musiklärare tolkar målen i kursplanen i musik och hur de applicerar dessa tolkningar på sin undervisning. Syftet är även att ta reda på hur musiklärare använder sig av läromedel för att nå dessa mål. Bakgrunden till ämnet är tankar som jag har haft angående musikundervisningen på grundskolans lägre stadier och huruvida denna undervisning är likvärdig över hela landet. Skulle det vara möjligt att ett läromedel i musik, skapat utifrån de nationella målen i kursplanen, åstadkommer en sådan likvärd utbildning? Mina forskningsfrågor syftar till att kartlägga användandet och behovet av läromedel i musik och dessutom till att förstå hur målen i kursplanen för musik kan tolkas av olika lärare.

Kubanen Leo Brouwers gitarrmusik ligger och känns väldigt bra och tillrättalagd för gitarren. Vissa grepp och fraser ligger så väl till att man frestas att tro att Brouwer kommit på dessa utifrån greppmässiga orsaker. Är det så? I så fall, finns det andra ?gitarrklichéer? som följer med när han komponerar annan musik? Kort sagt hur påverkar instrumentet musiken, medvetet eller omedvetet? Dessa gitarristiska ?spår? har undersökts i Brouwers musik, bl.a. genom artiklar, avhandlingar och videos där Brouwer själv uttalar sig om sin musik.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ?utanförskapsområden? som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.