Är det möjligt att via sätet öka säkerheten och samtidigt förbättra körupplevelsen för yrkesförare?Med fokus på form och uttryck har jag tillsammans med Volvo Trucks designat ett haptiskt förarsäte som genom vibrationer och ljudikoner informerar föraren om faror och navigering. Med syftet att minska arbetsbelastningen i en tid när digitala hjälpmedel ökar men riskerar att överbelasta vår visuella perception. .

Detta examensarbete behandlar operatörsgränssnitt som har konstruerats av ingenjörer på ABB Atom. De operatörer som skall arbeta med dessa operatörsgränssnitt har intervjuats i en undersökning för att undersöka den visuella presentationen genom bildelement, färg och text. Mentala modeller har studerats för att avgöra hur väl konstruerade operatörsgränssnitten är. Resultaten visar att undersökandet av mentala modeller är ett utmärkt verktyg för att undersöka och ta reda på hur man kan förbättra operatörsgränssnitten..

I detta arbete presenterar jag vad jag kommit fram till i min studie om grundernainom mönsterframställning. Jag har studerat hur mönsterbranschen ser ut inomavgränsade områden och presenterar formgivaren och mönsterdesignern LottaKühlhorns arbetssätt och tips till mönsterskapare. Jag kommer även att redovisadet visuella resultat som jag framställt och arbetat fram parallellt med minstudie..

Projektet i denna rapport har fokuserat på hur man kan förbättra den visuella och taktila upplevelsen av digitala slagverk. Målet var att utveckla en digital version av moderna percussionisters shakers, som tilltalar användarna inte bara med sina funktioner och digitala möjligheter utan även som ett musikinstrument.Processen och utveckling av instrumentimagen för digital percussion kan appliceras på alla digitala instrument, men resultatet av detta projekt illustreras genom ett koncept på en digital shaker..

Denna uppsats behandlar acceptansen av vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det är för problem som ligger till grund för brist på acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar även till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad acceptans för vindkraft.Det finns många bevisade negativa effekter av vindkraft såsom visuell störning, besvärande ljud, skuggor och reflexer. Det är dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frågan om acceptans. Experter har länge trott att bristen på acceptans för vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men på senare tid har man kommit fram till att så inte är fallet.

Powerpoint och dess utbredda användning i affärspresentationer såväl som i presentationer i stortskapas och hålls idag till stor del utan vetenskaplig grund. En följd av detta är att mångapresentationer upplevs som tråkiga vilket har genererat mycket kritik mot både programvaran i sigsamt hur denna används. Samtidigt finns det en uppenbar medvetenhet om att muntligkommunikation är oerhört viktigt. Idag förväntas man använda sig av ett visuellt hjälpmedel, någotsom också har visat sig öka mottagligheten för information. Med det som bakgrund har vårt syftevarit att hitta kritiska framgångsfaktorer för affärspresentationer till alla dem som utnyttjar det i sittarbete och den forskning som pågår inom området.

Syftet med denna uppsats är att undersöka presentationer av grammatik i två läromedel i svenska som andraspråk. Grammatik har här avgränsats till att handla om ordklasser, då detta är en av de grammatiska delar som ofta ingår i grammatikundervisning. Två metoder har använts för att undersöka detta och det är textanalys och variabelanalys. Analysens resultat jämförs och tolkas utifrån teorier om grammatikens roll vid andraspråksinlärning, samt teorier om formgivning som kan främja elevernas inlärning. Studien visar att mitt ena undersökta material i högre grad fokuserar på grammatik än vad det andra gör, samt att denna lärobok också visar en koppling till processbarhetsteorin i sin presentation av grammatik.

Detta examensarbete är gjort för Kårhuset Trappan AB genom att använda ramverket Geovisual Analytics Visualization (GAV), som är utvecklat av National Center Visual Analytics (NCVA). Examensarbetet producerade en applikation för att följa företagets inköp och försäljning av artiklar. Applikationen är en webbplats i flash, och skrevs i Actionscript med Adobe Flash Builder 4. För att göra applikationen användarvänlig genomfördes en förstudie, och kriterier för den visuella designen sammanställdes..

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Kamouflage är ett viktigt område inom militär överlevnadsstrategi. Ur ett taktiskt perspektiv innebär kamouflage att anpassa rörelse, uppträdande och placering efter aktuell miljö och situation. Ur ett tekniskt perspektiv innebär kamouflage att kontrasten för ett objekt minskas mot dess omgivning. Detta gäller för hela det elektromagnetiska spektrumet där hotbilden ges av varierande sensorer i radar- och IR-området såväl som i det visuella området. I takt med att tekniken går framåt utvecklas mer avancerade sensorer.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Målet med denna uppsats var att studera hur mode representeras i modemagasin. Ett relativt outforskat område inom det semiologiska perspektivet på mode. Tidigare har mer övergripande semiologiska studier på mode gjorts. Men inte av den mer etablerade sorten på mode genom modemagasin som medium. Jag argumenterar för denna studie som ett inlägg i debatten om retorik i modemagasin, och modemagasinet som ett auktoriserat kontext för den publicerade modebilden.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter.Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de.

I dagens visuella effekter är digital compositing en av de viktigaste processerna. Från att uteslutande ha utförts i 2D har digital compositing dock kommit att innebära en alltmer tredimensionell process. Det här arbetet reder ut begreppet 3D-compositing och sammanställer vilka 3D-compositingtekniker som är vanligt förekommande. Ett urval av dessa tekniker tillämpas sedan i en egen effektsekvens. Slutsatsen blir att det är kombinationen av 3D-funkionalitet och 2D-compositing i samma program som är styrkan med digital compositing i 3D-miljö..

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande.