Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra är hur barn påverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjältar och skurkar samt varifrån de fått inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi använt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har därefter använt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berättelser hade mycket stor inverkan på barns tankar kring normer, därför anser vi att vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Genom en kvantitativ innehållsanalys studeras mediernas användning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte ämnar kartlägga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frågeställningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar är främst internationell. Studien tillämpar gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, där kommunikation återfinns som ett stort problemområde. Inom den sk "Wings Triad", där nedsättning i social interaktion, kommunikation och fantasi nämns som de största svårigheterna, och som komplexa områden där många personer med autism har stora brister, är detta tydligt. Sett ur individperspektiv är kommunikation väldigt intressant och ett viktigt område att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra människor är något som i dagens samhälle fyller en viktig funktion, och finns då svårigheter till kommunikativt samspel så innebär detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemområde i särskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssätt och hjälpmedel som finns att tillgå för att stimulera personer med autism till en förbättrad tvåvägskommunikation.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

knyta samman gata och park.två huskroppar formade av stående vinklade skivor så att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir självklar.Parametrarna som styrt projektet är siktlinjer, flödesanalys och ett grid på 800x800mm..

Senare forskning har bo?rjat ja?mfo?ra etablerade principer inom filmklippning med ro?n fra?n kognitionsforskning. Ny teknik go?r det mo?jligt att pa? ett adekvatare sa?tt ta del av a?ska?darens upplevelse och interaktion med ro?rlig bildmedia. Tidigare studier som tas upp i texten har varit inriktade pa? visuella aspekter, hur brott mot videoredigerings- principer pa?verkar a?ska?darens o?gonro?relser.

Den här rapporten redogör för utvecklingen av ett designförslag till en CD-spelare. Uppdraget kommer från det relativt lilla handelsbolaget Transient Design i Alingsås, och går ut på att hjälpa företaget att ta fram ett designförslag på en CD-spelare i så kallad high end-klass. Fokus i projektet ligger på gränssnittet mellan användaren och produkten, samt formgivning av chassi och CD-lucka. Rapporten inleds med en förstudie som bjuder på en kort introduktion till hifi, identifiering av målgruppen och dess krav och önskemål på en CD-spelare. Vidare studeras tekniker för framförallt design av visuella gränssnitt och metoder för insamling av data samt kreativitetsstimulerande metoder.

Under de senaste åren har försäljningen av rättvis handelsprodukter ökat markant. Denna utveckling berättar om en växande medvetenhet om konsumtionens baksidor hos människor i allmänhet.Inom rättvis handelsrörelsen är aktörers och produkters visuella identitet ett aktuellt ämne och det pågår diskussioner om dessa, om än i andra termer. Det har dock ännu inte skrivits så mycket inom detta område vilket motiverar min undersökning.Den här uppsatsen behandlar frågeställningen Vilken form har rättvis handel? Hur framstår rättvis handels visuella identitet idag genom rörelsens aktörer och deras produkter? Frågeställningarna exemplifieras och besvaras i uppsatsen genom ett designpedagogiskt projekt. En workshop, med deltagare som hade en direkt eller indirekt anknytning till världsbutiken Fair Trade Shop i Stockholm, fungerade som en sorts utgångspunkt för projektet.

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud på ovidkommande tal påverkar inlärning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal från samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle återges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud på ovidkommande tal har positiv effekt på inlärningsförmågan.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Titel: Att förpacka ett prisExamination: 2012-04-21Ämne/kurs: Kandidatuppsats, Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hpFörfattare: Johan Ahlstrand & Patrik OlssonHandledare: Mikael GullikssonNyckelord: Förpackningsdesign, prispositioneringSyfte: Syftet är att undersöka tre specifika förpackningar och hur detre visuella elementen typografi, bild/illustration och formpåverkar konsumenternas prisuppfattning av produkten. Uppsatsen undersöker också om konsumenter som oftahandlar I ett specifikt produktsegment är bättre på att avgöraprispositioneringen på våra utvalda förpackningar änkonsumenter som sällan eller aldrig handlar frånproduktsegmentet.Metod: Detta är en kvantitativ undersökning, utförd med endatorstödd enkät.Teoretiska perspektiv: Studien använder sig av teorier från Marknadskommunikation med vikt på Strategisk Positionering samt Konsumentbeteende och Förpackningsdesign.Slutsats: Våra resultat visar att form i vår studie har varit det mestinflytelserika elementet när det gäller att påverkakonsumentens prisuppfattning. De visar också att konsumentersom sällan eller aldrig handlar från vårt valda produktsegment är praktiskt taget lika duktiga på att avgöra en produktsprispositionering baserat på förpackningsdesignen som dekonsumenter som handlar ofta..