Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistå fattigare länder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska biståndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mål för sitt arbete, varav denna studie fokuserar på två av dem, målet om resurstillväxt, samt målet om miljöhänsyn. Finns där en konflikt mellan dessa mål eller är det snarare så att de är varandras förutsättningar? Genom att studera de rådande teoribildningarna på området och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av såväl textanalys som intervjuer, har Sidas förhållningssätt i denna fråga har kunnat kartläggas. Även om det råder en viss skepsis mot vissa former av tillväxt så kan Sidas förhållningssätt ändå karaktäriseras som tillväxtoptimistiskt.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning.

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet. Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen.

Under de senaste åren har intresset för användningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie är att ta fram och göra en jämförelse mellan lärare och elevers uppfattningar och åsikter angående användningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts på fyra lärare i Örebro samt deras klasser i årskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlättar lärandet, gör matematiken roligare och mer intressant, för många enligt både lärare och elever. Lärarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och då finns tillgängligt skiljer sig åt.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation. Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor..

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Syftet med min studie var att ta reda på hur verksamma pedagoger upplever att läroplanens mål om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och lärare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sätt att se på förutsättningar och behov samt på den grupp de bedriver undervisning i. Något enhetligt svar finns inte, den här studiens informanter individualiserar utifrån olika premisser samt på olika sätt. Faktorer så som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet är att undersöka hur en förpackningsförändring påverkar ett varumärkes image. Det varumärke som undersökts är Gille som genomförde förpackningsförändringar under 2012. Detta är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom strukturerad samtalsintervju, kvalitativ textanalys och fokusgrupper. I teorikapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens problemområde; att kommunicera ett varumärke, att särskilja ett varumärke samt att kommuncera via förpackningen. Studien visar att majoriteten av fokusgruppsdeltagarnas bilder av varumärket förbättrades i samband med förändringarna. Resultaten visade att den bild varumärket vill kommunicera och den bild deltagarna hade inte stämde överens, vilket indikerar på ett glapp mellan varumärkesidentiteten och imagen. Förpackningsförändringarna resulterade även i svagare varumärkesassociationer, då ingen av respondenterna kunde koppla de nya förpackningarna till varumärket. .

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering.

För att skolelever ska må bra och kunna prestera bra i skolan är det viktigt att de serveras god och näringsriktig mat i skolan. Skollunchen handlar om så mycket mer än bara om maten och hur den är tillagad. Matsalsmiljön, inkluderat bemötandet från kökspersonalen och andra vuxna i matsalen, är andra viktiga faktorer som spelar in för elevernas totala matsalsupplevelse. En skolmatsal ska inte bara vara en plats där det serveras mat utan ska också vara en social mötesplats för alla på skolan.Tidigare studier har visat att många elever tycker att bemötandet från kökspersonalen är av stor betydelse då elever väljer att äta skolmaten eller inte. Det finns även studier som visar att en stor del av eleverna i skolan tycker att det är viktigt att kökspersonalen är trevlig och tillmötesgående mot dem.Syftet med denna studie var att undersöka skolkökspersonals bemötande gentemot elever i samband med skollunchen.

Studien syftar till att kontrollera åldern på kartmaterial som grundskolan har att tillgå i geografiundervisningen samt få kännedom om hur pedagoger ser på materialet. Undersökningen omfattar femton skolenheter och femton pedagoger, detta för att nå ett för Luleå kommun generellt och allmängiltigt resultat. Rådata har insamlats med enkät- och observationsmetoder. Undersökningen kan således ses både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Resultatet påvisade att en stor del av materialet var mycket eller delvis förlegat.

Studien handlar om hälsofrämjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie är att utifrån Antonovskys begrepp känslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hälsofrämjande insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning är viktig att uppmärksamma, då de insatser som görs från organisationens sida är tänkt att främja medarbetarnas deltagande i det hälsofrämjande arbetet och utifrån de förutsättningar som finns i organisationen.Jag utgår från Antonovskys KASAM och använder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hälsofrämjande ledarskap.  Empirin består av intervjuer med anställda i organisation X. Resultatet har delats in i två delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hälsofrämjande arbetet i organisation X och en del om de anställdas uppfattning om organisationens hälsofrämjande arbete.  Själva analysen som genomförs är indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien är bl.

Examensarbetet behandlar frågan om delegering av arbetsuppgifter. Utgångspunkten i arbetet ligger hos återvinningsföretaget Stena Recycling och fokuserar på region norr inom företaget. Denna region omfattar alla Stena Recyclings filialer från Gävle i söder till Kiruna i norr. Som det ser ut i dagsläget ansvarar filialcheferna på respektive ort för i princip alla arbetsuppgifter, utan att ha delegerat ut något ansvar till arbetstagarna. Detta medför en stor arbetsbelastning för filialcheferna och de har haft som önskan att få avlastning av arbetsuppgifter som istället skulle kunna delegeras ut på andra anställda inom organisationen.