The purpose of this study has been to examine how Afro-Cuban musical traditions and concepts are integrated in compositions for solo guitar by the Cuban guitarist and composer Ñico Rojas and how this can be expressed in the performance of his music by a classical guitarist. For this purpose a guide to Rojas music, which is included in this report, was written based on literature about Afro-Cuban music. Then a classical guitarist learned to play a piece by Rojas with help from the written guide. The result was examined using recordings of the guitarist's interpretations and an interview with him. The conclusion is that different aspects of the Afro Cuban musical tradition are present in Rojas? music, but that the concept of the clave was the most useful aspect for the classical guitarist that interpreted the music of Ñico Rojas in this study..

Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete är inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade på en bilds komposition påverkar val av navigering, som i en spelmiljö.Frågeställningen är vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vänster och höger, och hur detta kan användas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkät. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder på att gestatlteoretiska teorier som helhet påverkar sannolikheten för en deltagare att välja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning på hur blickens avläsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..

This master?s thesis was written on the behalf of Saba Frukt och Grönt AB inHelsingborg and is the final part of the Master program in MechanicalEngineering at Halmstad University.The main task was to introduce visual control and increase the rate of concept intwo of the departments of the company. The goal is to come up withimplementation proposals, and if possible to implement one in the near future.The author attacks the problem by using the Six Sigma DMAIC-methodology as itis a clear and structured approach. As a complement Lean-inspired tools are used.After compiling the results from the interviews and benchmarking somesuggestions are made. These are reviewed with stakeholders and a discussion ofhow to go on further was held.

AbstractLena Lindahl: Från barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas långfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk används frekvent vid studiet av filmmusik, och det termerna söker skilja på är huruvida musiken vi hör har en källa i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats är att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola använder diegetisk och icke-diegetisk musik som grepp i sin långfilmsproduktion, huruvida greppen går igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan musiken hon väljer till de två grupperna. I analyserna delas filmmusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrån dem ges därefter exempel på hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.

Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ?färglägga? med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollärares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet och inflytande. För att få syn på detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika verksamheter. Av resultatet framgår att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. Förskollärarna har fokus på barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns delaktighet och inflytande, däremot är musikens roll väldigt mycket mindre och i princip nästan obefintlig. Resultatet tycks bero på att intresset för musiken bland förskollärarna är begränsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget?s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget?s winning adverts.

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister?s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault?s conception power and resistance together with Judith Butler?s theories about performativity I?d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns språkinlärning. Jag ville ta reda på vilka metoder lärare idag använder för att lära ut språk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet är byggt på intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år och en musiklärare som arbetat som kompanjonlärare i grundskolan. Samtliga lärare såg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de använde sig av musiken var olika. Två lärare spelade själva instrument, medan övriga lärare använde sig av CD-skivor och kassettband.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Jag har under de senaste åren genomgått ett rätt så markant musikaliskt fokusskifte, från en mer improvisationsbaserad jazztradition till egenkomponerad elektrobaserad indiepop. I höstas tog jag ett beslut att använda mitt sista år på Högskolan för Scen och Musik till att verkligen fokusera på att komponera, producera och utforska min egen musik. Denna uppsats är en analys av min musikaliska resa, ett sätt att försöka hitta en djupare förståelse i min relation till musiken genom att undersöka olika aspekter av mitt musikaliska liv..

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ?idealt? läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.

The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions.The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children?s communication with each other.