This thesis revolves around an obvious fact: printed (or otherwise two- or three-dimensional) poetry is always and inevitably visual. By analysing a representative selection of poems, including conspicuously experimental and image-like poems as well as examples of more conventional poetry, the thesis points out that visual iconicity is an equally inevitable consequence of the visuality of printed poetry. The analysis applies terminology relating to iconicity and intermediality (presented by Lars Elleström, whose theoretical basis is the semiotics of Charles Sanders Peirce) to the selected poems, while avoiding making too specific interpretations, in order to maintain a discussion of the ever-present phenomenon of visual iconicity as such, and not just the individual examples.Rather than introducing visual iconicity specifically to confirm more or less specific interpretations of poetic texts, this method of approaching poems as two-dimensional works of art is what this paper mainly aims to propose, as a productive starting point for literary analyses in general; as is concluded in the theoretical framework by Elleström, the actual modal and iconic properties of printed poetry contradict mutually exclusive dichotomies such as verbal/visual and text/image. While indirectly visually iconic poems tend to have a wider range of possible interpretations at the outset, the existence of iconic potential, however, does not depend on any specific interpretation..

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.

Vi lever i en värld där mjukvaror spelar en allt större del i vårt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas ständigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstås av en person. Objektorientering, komponenter och högnivåspråk är några av de tekniker som programmerare förlitar sig på för att kunna hantera stora mängder av information. Visualiseringar används idag i ganska liten utsträckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket är konstigt då människans hjärna är starkt visuellt orienterad.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Segling är en stor sport i Sverige. Var sjätte svensk äger en båt vilket innebär att det finns över en miljon fritidsbåtar landet. 15000 personer arbetar inom båtbranschen. I Uppsala finns det tre stora båtklubbar samt flera mindre. Flera SM vinnare och Världsmästare har genom åren fostrats på Ekolns vatten.

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre.

Fiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker.Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur streetstyle-bilder förhåller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frågor: ?Hur möter betraktaren dessa bilder??, ?Vilka omständigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhåller sig bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur påverkas genren streetstyle-bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgångspunkt och hör hemma på området visuella kulturstudier. Den använda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-bilder i två utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien är att identifikation är central för betraktandet av dessa bilder.

Den information som idag finns tillgänglig om pälsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt Mälarsjukhusets barnavdelning, riktar sig inte till barn som fått diagnosen. Informationen som förekommer är textbaserad och är avsiktligt menad för vårdnadshavaren. Därför undersöktes vad barn vill veta om pälsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i åldrarna sju till nio år behöver för att förstå sitt tillstånd. Den slutgiltiga produkten är en interaktiv trycksak som barnen kan lära sig av tillsammans med vårdnadshavaren, då god inlärning hos barn innebär aktivt deltagande. Trycksaken består i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det är något abstrakt.Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lärare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om målgruppen för att kunna åstadkomma ett lämpligt material. Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes två olika typer av användartester på individer inom målgruppen, vilket är barn med allergi i den ålder som informationsmaterialet riktar sig till. Användartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats.

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga.

Beckholmen är en ö vilket gör dess tillgänglighet begränsad. Visserligen kan man nå ön per fot men eftersom att det pågår industriverksamhet på ön är endast en liten del av den tillgänglig för allmänheten. Resten ägs tillträde endast av de som arbetar på ön. Ön är visuell på håll från bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lätt kan hamna i blickfånget om den huserar en större utmärkande byggnad.Mitt projekt är en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhäva Beckholmen och dess renässans som en ö med sjöfartsverksamhet.

Syften: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för förändring av ett företags logotyp, samt att klargöra viktiga faktorer för en lyckad förändringsprocess. Vi vill också förklara hur man går tillväga rent praktiskt när ett företag genomgår denna process. Vilka beslut fattas när? Vilka individer är drivande? Hur sker samarbetet med formgivningsbyråer? Metod: Kvalitativ studie med fem intervjuobjekt. Primärdata hämtad från intervjuer.

Syftet med studie var att undersöka om intensiv knäträning i grupp kunde förbättra rörlighet, funktion och styrka i knäet efter artroplastikoperationen i jämförelse med sedvanlig rehabilitation. Interventionsgruppen tränade 2 gånger/vecka i cirka 14 veckor i jämförelse med kontrollgruppen som fick rutinmässig träning via primärvårdens sjukgymnaster. Interventionen utvärderas med Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och smärtskattning (Visuell Analog Skala) och funktionstest med modifierad Functional Assessment System (m- FAS), före operation och fyra månader efter operation. Resultaten visade att det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen beträffande någon utvärderings parametrar. Resultatet visade en liten tendens (inte signifikant) för bättre rörlighet i knäet, mindre smärta och bättre funktion i det dagliga livet och bättre livskvalitet för interventionsgruppen.