SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. På 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen där centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjärta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda där service och handel skulle vara lätt att nå och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i många av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjärta, kommit att innehålla ett köpcentrum där både butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt läkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framåt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsområden där samma problematik och kritik, nu som vid tiden då de första inomhuscentrumen byggdes, återkommer. Funktioner som är vända inåt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen är några exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, där ökade intäkter är drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumområdena lika mycket nu som då, en livsmiljö för den lokala befolkningen där köpcentrumet är del av en stads-eller tätortsbebyggelse.

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet.

Denna uppsats handlar om visual merchandising online med fokus på företag som säljer sportkläder. Studien har genomförts ur ett konsumentperspektiv. Vår undersökning syftar till att studera produktsidor för sportkläder för att se hur konsumenter uppfattar den produktinformation, både visuell och verbal, som produktsidorna innehåller. Därigenom ska en kartläggning kunna göras av vilka element som är av vikt för respondenterna samt hur dessa bör utformas. Visual merchandising kan förklaras som den strategiska presentationen av ett företag och deras produkt, eller produkter, vars funktion är att attrahera kunder och underlätta inköpsprocessen.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

Gröna tak har använts genom alla tider, men det är främst på senare år som en säker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för användningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utsträckning har börjat förstå de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat användas för att lösa tekniska problem så som att förbättra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som främst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för människan ? upplevelsevärdet ? kommer i skymundan. Detta kan märkas genom den stora mängd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömässigt perspektiv direkt är gjord för gröna tak. Argumenten gällande de gröna takens värde för människan ur ett upplevelseperspektiv grundas däremot främst från slutsatser dragna från andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Den höga andelen hårdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning på dagvattennätet vid kraftiga regn och vid snösmältning. För att minska belastningen och förhindra översvämningar i urbaniserade samhällen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklädda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat är ett område ej studerat i vidare utsträckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala Luleå. Genom en flödesmätare vid avrinningsutloppet från det gröna taket samt ett uppskattat flöde från ett intilliggande plåttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna beräknas och jämföras. Det uppskattade flödet från plåttaket beräknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata från Luleå Flygplats.

Idag lockas företag från andra länder att etablera sig på den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu är en av de ledande länderna i världen. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svårighet med att etablera sig på den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig åt från svenskt marknaden. På grund av den bristfälliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kännedom om den kinesiska kulturen.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

Vid LKABs gruva i Malmberget tillämpas metoden skivrasbrytning. När en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hålrum. Detta hålrum propagerar normalt uppåt som en följd av att det oförstärkta taket gradvis rasar in. Processen benämns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsväg.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgränsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieområde, bestående av Järntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ?finrum? med historiska miljöer så som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan på norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet.