Detta examensarbete handlar om förutsättningarna idag för en individ, boende i flerbostadshus, att medverka till att sluta närings- och materialkretslopp genom att källsortera sitt fasta avfall. Examensarbetet består av två huvuddelar. Den första delen omfattar en beskrivning över de Visioner om kretslopp som myndigheter och politiker gett uttryck för och de förväntningar och krav som ställs på hushållen från andra aktörer som har att genomföra myndigheternas intentioner. Dessutom ingår en kartläggning över förutsättningarna för hushållen att uppfylla dessa intentioner. I den andra delen undersöks huruvida de utsorterade återvunna fraktionerna kommer att ingå som returråvara i nyproduktionen, dvs om kretsloppen sluts.

Syfte: Att undersöka identitetsuppbyggnaden hos framgångsrika, globala organisationsvarumärken och hur denna identitet kommuniceras till kunderna. Metod: Uppsatsen är skriven på uppdrag av Gambro. Vi har valt att göra en kvalitativ, jämförande studie av sju fallföretag verksamma inom hälsovårdsbranschen, alla med framgångsrika, globala organisationsvarumärken. Den teoretiska ramen utgörs av en syntes mellan konsument- och organisationsvarumärkesteori. Slutsatser: (1) Identifikation av fem identitetskomponenter och tre kommunikationskomponenter ingående i globala organisationsvarumärken.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka Visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Titel Visionen som varumärke. En studie av hur varumärkesorienteringen i svenska kommunorganisationer kan mätasFörfattare Andreas ForsnerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Magnus FredrikssonSidantal 39Antal ord 13 257Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på om och hur varumärkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mätas.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Sex informantintervjuer och information från tjugoen dokumentHuvudresultat Den här undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumärkesorienterat. Varumärkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat Visioner, kärnvärden och strategiska målområden. Det kommer också till uttryck i förhållningssättet till organisationens styr-modell och varumärket. För att kunna mäta varumärkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera på det fenomen som oftast går under namnet vision.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.

Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka Visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Denna rapport syftar till att besvara frågan om det är nödvändigt att göra omfördelningar av befintliga IT-resurser för att erhålla största möjliga nytta med application service provider-modellen (ASP-modellen). Rapporten besvarar även frågan om hur IT-avdelningens fokus hos en ASP-kund påverkats av det nya arbetssättet. De svar som presenteras i rapporten visar på att en omfördelning av IT-resurserna kan vara en bidragande orsak till att införandet av ASP anses lyckat. Vidare påvisar rapporten att efter att ASP införts försvinner vanligtvis en del av de tekniska arbetsuppgifterna och undersökningen som gjorts pekar mot att IT-avdelningen får ansvar för att ta fram krav för vidare samarbete med ASPn. Ansvaret yttrar sig genom att någon på företaget får ansvaret för att kontrollera om leverantören håller de servicenivåer som kontraktet fastställer.

I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mångfald kan överföras från Visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell används Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen är uppdelad i två delar, varav den första behandlar hur det talas om mångfald i några styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mångfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjälp av en textanalys som har sin utgångspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mångfald förekommer i två sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, främst etnisk sådan. I del två undersöks arbetet med mångfald i Malmös kultursektor med hjälp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mångfald, under förutsättning att definitionen kommer inifrån verksamheten, kan överföras från prat till handling..

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig på att uppnå kortsiktiga mål. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervärden krävs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnå detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstår och accepterar ledningens Visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

SammandragBostadsbrist och ohälsa har varit den problematik som främst präglat Sveriges stadsbyggnadsideal från sent 1800-taltill idag. En väldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen från landsbygd till tätort har ställt stora kravpå en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer närstaden utökat sin yta och befolkningen bor på en plats medan arbete och service finns på en annan.Om man tittar på de stadsbyggnadsideal som präglat staden finns en tydlig vågrörelse och pendling mellan kvalitativavärden som är svåra att mäta och kvantitativa värden som baseras på ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus på kvantitet följs av ett med fokus på kvalitet.De idéVisioner som stadsbyggnadsidealen vilat på präglar lösningen på problemen men retorik och argumentationspelar en väsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det är genom slagkraftigheten hos idéerna som förespråkarnaav ett ideal gör sina åsikter hörda och får gehör eller inte för sina Visioner..

Vi har i vår uppsats funnit att den verkliga situationen för ett destinationsutvecklingsorgan som är i ett initialt skede av en eventsatsning är komplexare än vad den normativa teorin beskriver. Vår fallstudie påvisar tydligt att destinationsutvecklingsorgan inte alltid har strategier, mål och Visioner för destinationsutveckling eller för hur de ska gå till väga i ett eventbeslut. Våra resultat tyder på att de som inte har några strategier som kan ligga till grund för sådana beslut styrs av irrationella ad hoc-beslut. För Region Skåne anser vi att det var ?Chansen? som var det primära motivet till att satsa på America?s Cup.

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mål och Visioner är att se till att få medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil påverkar medarbetarnas välmående. Ett auktoritärt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrånvaro både på kort- och lång sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mår bra, utvecklas och presterar bättre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom näringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hälsa samt deras anställdas hälsa.