Sök:

Sökresultat:

1260 Uppsatser om Visionär - Sida 41 av 84

VarumÀrkesutvidgning inom Corporate Identity - fördel eller nackdel utifrÄn ett företagsperspektiv

Problemformulering: Hur kan företag anvÀnda varumÀrken som vÀrdeskapare? Vi anvÀnder oss av Skanska och Skanska Nya Hem som exempel för att tydliggöra detta. Kan Skanska Nya Hem anvÀnda sig av varumÀrket Skanska pÄ ett sÄdant sÀtt att det skapar ett mervÀrde? Finns det nÄgra eventuella nackdelar med att anvÀnda namnet Skanska för Skanska Nya Hems sida? Syfte:VÄrt syfte Àr att genom teoretiska och empiriska studier utreda varumÀrket Skanska som vÀrdeskapare utifrÄn Skanska Nya Hems perspektiv. VÄrt syfte Àr Àven att pröva och utveckla teoribildningen.

Samverkan i arbetslag : utifrÄn rektorers uppfattning

Bakgrund: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte Àr sjÀlvklar. Beroende pÄ vilka lÀrare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lÀrare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lÀrare emellan, men vi kÀnner att rektorernas direktiv inte Àr tydliga. UtifrÄn detta vÀcktes vÄrt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan pÄ sin skola.

SamhÀllsförÀndringar och attityder : En studie av stadsdelen Assi i Varanasi

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

Stadsanalys av LuleÄ centrum: förutsÀttningar och förslag till ÄtgÀrder för en levande stadskÀrna

2008 antog kommunfullmÀktige i LuleÄ kommun en vision för kommunens utveckling fram till Är 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskÀrnan. I Vision 2050 beskrivs LuleÄ stadskÀrna som en livfull plats hela dygnet som prÀglas av en mÄngfald av arbetsplatser, handel, bostÀder och nöjen. UtgÄngspunkten för det hÀr examensarbetet Àr att studera och analysera LuleÄ centrums förutsÀttningar och möjligheter för en stadskÀrna med en mÄngfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras pÄ observationer och inventeringar av utredningsomrÄdet och pÄ intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrÄn tre olika metoder för analys.

Kristusgestalter i rysk revolutionspoesi 1917-1918 : En jÀmförande nÀrlÀsningsstudie och analys

This bachelors thesis examines how av new musicfestival in Umea is communicated on thefestivals website and how the communication is beeing percepted by people who have boughttickets to the festival and people who have chosen not to. The material is based on qualitativeinterviews with theese people and a discourse analysis of the website. The methods beeingused in this thesis are discourse analysis and qualitative interviews. The interviews focuses ontwo groups, people who have bought tickets to the festival and the ones who has not. Theresults of the analysis shows that the website uxufestival.se communicates the vision of aunique festival who brings people together.

Kausalitet i fiktiva miljöer : En narratologisk analys av tre cyberpunk-romaner

The purpose of this study is to gain increased understanding of managersŽ attitudes and knowledge about its role in the internal organizational communication. We want to understand how managers define dialogue and further understand the role that dialogue plays for managers. We want to see whether the different managers highlight some common foundations or differences in the dialogue. With the help of the following two questions we wish to understand managersŽ relationship to the dialogue within the internal organizational communication: -What meaning does the dialogue have for managers in the private sector?-What role does the dialogue play in the internal organizational communication according to these managers? We use qualitative interviews as the data collection method of our material. Using material from the interviews and mainly in accordance with William Isaacs? theory of dialogue, wecan answer our questions. The result shows that managers' views on the dialogue in many cases are similar to Isaacs? vision but differs in part. The managers believe that employees are there to contribute to the company.

Pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.

FörmÄnsbeskattning av dispositionsrÀtter till tillgÄngar i fÄmansföretag

This thesis discusses taxation of benefits, which shareholders and company leaders can enjoy from close corporations. The Government said in the government bill lead- ing to the amendments regarding taxation of benefits, that it should be the possibility alone to enjoy benefits that should be the reason to impose taxes on company lead- ers. The Swedish tax agency (Skatteverket) has agreed to that statement. In other words, it isn?t necessary that someone actually enjoys the company?s assets for pri- vate use, it is enough that they have the right of disposal of them in order to be taxed.

Ansvarsgenombrott och processbolag

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

FörÀndringen som kom av sig: En fallstudie av kommunikationens roll i en förÀndringsprocess

This study takes place within a publicly owned art producing organization and dwells on the problems of a change process that the organization was involved in. Both leaders and staff were disappointed by the way the change process had developed. The management team explained the outcome by referring to the uniqueness of working with artists who constantly put their own personal objectives before the benefit of the whole. The aim of this study is to find a complementary explanation to the one the management team provided us with; an explanation that can help in the understanding of the dynamics of a change process. Can perhaps theories on information, communication and change processes give an alternative explanation to why the change process faltered? To investigate this, we have used a qualitative single case study.

Godsdistribution i centrala Göteborg ? NÀringsidkares attityder till alternativa lösningar pÄ godsmottagning

Trafikkontoret i Göteborg har som vision att uppnÄ effektiv, sÀker och hÄllbar rörlighet. En viktig del i detta arbete handlar sÄledes om att förstÀrka Göteborgs attraktionskraft genom att skapa en stadskÀrna som Äterspeglar denna vision. I syfte att uppnÄ en hÄllbar stadsmiljö samt skapa en trygg, sÀker och attraktiv stadskÀrna undersöker just nu Trafikkontoret möjligheterna med att effektivisera den godsdistribution som Àger rum inom ett geografiskt begrÀnsat omrÄde i Göteborg. Tanken Àr att korta ner det tidsfönster, inom vilket det Àr acceptabelt att leverera gods frÄn kl 08.00 - 11.00 till kl 08.00 - 10.00. Denna förÀndring innebÀr att mÄnga av de berörda nÀringsidkarna tvingas till mer eller mindre kostsamma förÀndringar och anpassningar.

Att (miss)lyckas i statsbyggandet - Varför har statsbyggandeprocessen misslyckats i Bosnien-Hercegovina och Kosovo?

Den hÀr uppsatsen analyserar och jÀmför tvÄ fall av externt administrerade statsbyggande missioner. Den utgÄr frÄn Barry Buzans statskomponenter för att jÀmföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbÀrande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen Àr att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas Àr tÀnkt att bygga pÄ en enande statsbÀrande idé, speglar samhÀllet i stort som har differentierade Äsikter om vad staten bör vara till för och försvÄrar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslÄr att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, bÄde i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersÀtts eller möjligen successivt övergÄr till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att pÄtvinga de opraktisk neutralitet..

Kommunen som en modern och attraktiv arbetsplats

I det konkurrensutsatta samhÀlle som vi idag lever i Àr inte kommunen pÄ samma sÀtt som tidigare en sjÀlvklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhÀlle gÀller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumÀrke. Vikten av att bygga ett starkt varumÀrke Àr en förutsÀttning för att kunna behÄlla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts pÄ en kommun i Sverige dÀr vi har undersökt hur kommunen arbetar med frÄgor som arbetsgivarpolicy och vÀrdeord. Med hjÀlp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lÀrande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsÀttning vÀrdeord, dÀr kommunen uppmuntrar sina anstÀllda till ett kontinuerligt lÀrande.Vi vill med denna studie ta reda pÄ hur arbetsgivarpolicyn pÄverkar kommunen som organisation samt vilken pÄverkan dessa uppsatta vÀrdeord har pÄ kommunens varumÀrke.

kÀrlek och förÀndring i femtiotalets Paris : Françoise Sagan och Claire Etcherelli

The aim of this essay is to get deeper into the mysteries of love as they manifest themselves as most open: in literature. I have studied the two French writers Claire Etcherelli and Françoise Sagan, both writing about love in the 50?s Paris. While Etcherelli?s love takes place between factory workers, Sagan?s scene is the upper middle class.

Hyresgarantier i Triple Netavtal

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->