Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

SAMMANFATTNING:Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

I såväl boken ?grundsyn ledning? som i alla våra fastställda eller utkast till doktriner framgår att vierkänner oss till manöverkrigföringen med uppdragstaktik som ledningsmetod. Uppdragstaktikanger att högre chef skall ställa uppgift, tilldela resurser och sedan överlåta till den underställde attlösa tilldelad uppgift. Härvidlag är det intressant att se på hur just uppgifterna skall ställas. I dagensoch morgondagens krig är och kommer tempot i striden att vara högt varför kravet på ömsesidigförståelse i kommunikationen mellan chefer är stort.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att undersöka den amerikanska arménsföreställningar om motståndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frågeställningar som ska ge mig svaret är: Vilka föreställningarom motståndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter är detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotståndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.Motståndsgruppen är svår att skilja från andra som gör motstånd eller protesterar. Det kan finnasflera motståndsgrupper, men motståndsgrupper klumpas ihop med milis, gäng, kriminella, utländskaagenter och terrorister. Motståndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill åtgärda verkligaeller upplevda missförhållande.

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på sitt uppdrag i förhållande till en mångkulturell miljö. Huvudfrågan bryts ner till de didaktiska frågorna vem? vad? och hur? och dessa frågeställningar används också för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa är hermeneutisk, där lärarnas berättelser tolkas utifrån min egen förståelse och utifrån denna förståelse så vidgas perspektivet genom användandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begränsar undersökningsmaterialet och tre lärare intervjuades för denna studie.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

1946 infördes en ny befattning i flygvapnet ? Fältflygare. Dessa korttidsanställda piloter utbildades fram till och med 1982, året innan den Nya Befälsordningen infördes i försvarsmakten vilken innefattade alla officerare i en och samma kategori ? yrkesofficerare. År 2008 reviderades dock befälsordningen, och sedan dess delas försvarsmaktens officerare in i två kategorier: specialistofficer respektive officer.

Genom att välja de länder inom EU som kan tänkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rätt försöker vi urskilja genom arbetsrättshistorien vad det finns för traditioner när det gäller sedvänjor, arbetarrörelser och arbetsrätt. Uppsatsen är en komparativ studie för att belysa de fyra ländernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De länder som studeras närmare i uppsatsen är Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av länderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa.

Binaurala inspelningar används när man önskar kunna bibehålla en 3- dimensionell upplevelse vid uppspelning, antingen genom hörlurar eller via högtalare. Vid inspelning används två mikrofoner som placeras antingen i öronen på en person eller i öronen på ett konsthuvud (en förenklad modell av ett medelhuvud). Man vill oftast använda ett konsthuvud för att underlätta inspelningarna och öka repeterbarheten, nackdelen är att konsthuvudet är en förenkling/modell av ett medelhuvud och man riskerar därför att försämra riktningshörandet jämfört med om man gör inspelningen i sina egna öron. En möjlig tillämpning för den binaurala tekniken är i cockpitmiljöer där det är höga störnivåer (brus) och ofta förekommande att flera personer talar samtidigt. Tack vare den binaurala tekniken kan man då jämfört med en mikrofon få ett riktningshörande och det blir lättare att separera de olika rösterna.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.