Stridsuppgifters vara eller inte vara?
I såväl boken ?grundsyn ledning? som i alla våra fastställda eller utkast till doktriner framgår att vierkänner oss till manöverkrigföringen med uppdragstaktik som ledningsmetod. Uppdragstaktikanger att högre chef skall ställa uppgift, tilldela resurser och sedan överlåta till den underställde attlösa tilldelad uppgift. Härvidlag är det intressant att se på hur just uppgifterna skall ställas. I dagensoch morgondagens krig är och kommer tempot i striden att vara högt varför kravet på ömsesidigförståelse i kommunikationen mellan chefer är stort. Antingen kan högre chef uttrycka sin vilja ochsyfte med striden på ?ren svenska? eller också kan fastställda uppgifter användas. Fördelen medden första metoden är att en större förståelse torde finnas för vad som skall göras, nackdelen tordevara att den är omständligare och därmed tar längre tid. Den andra metoden torde ta mycketkortare tid men skulle kunna innebära att missuppfattningar sker. Uppsatsen har därförfrågeställningen: Skall dagens system med stridsuppgifter kopplade till stridssätt ersättas mednågon annan metod? Utifrån de två olika metoderna att ställa uppgifter på har en enkät genomförtsmed officerare med blandade erfarenheter och bakgrund i syfte att få veta deras uppfattning kringvilken metod som är att föredra. Genomförd enkät pekar tydligt på vikten av fastställdastridsuppgifter skall finnas kvar som metod och då främst på taktisk nivå. Antalet stridsuppgifterbör begränsas. Vidare bör samma stridsuppgifter användas oavsett ledningsnivå och truppslag.Enkäten visar dessutom på att en uppfattning finns att tempot kan ökas om vi använder oss avfastställda stridsuppgifter. De tillfrågade i enkäten anser vidare att vi inte skall ersätta ordetstridsuppgift mot HP ATLE´s förslag, uppdrag. Avslutningsvis kan konstateras att majoritetenanser att det finns en koppling mellan stridssätt och stridsuppgifter.