Sökresultat:
2025 Uppsatser om Virtuella lokala nätverk - Sida 52 av 135
UtvÀrdering av den specialpedagogiska verksamheten
Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas pÄ sex skolor i en kommun. Vi ville i vÄr studie söka svar pÄ om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som stÀlls pÄ utvÀrdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvÀrdering och vilka krav som stÀlls utifrÄn styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att kommunen utvÀrderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvÀrderingsarbete med hjÀlp av utvÀrderingsmodellen Qualis.
Gulliver - ? en plattform för testning, utveckling och demonstration av
Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlÀttar testning och förstÄelse av komplexa trafiksituationer. En förstÄelse som kan anvÀndas till att lösa sÄ vÀl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpÄverkan som trafikens koldioxidsutslÀpp orsakar. Ett lÄngsiktigt mÄl för detta projekt Àr att möjliggöra ett intelligentare och billigare sÀtt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att Äterge verklighetstrogna trafiksituationer och ger dÀrför en möjlighet att testa olika lösningar.
Bakom rubrikerna: en litteraturstudie om nyheter, rÀdsla och brott.
Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan pÄverka brottsligheten i ett omrÄde. Detta görs med utgÄngspunkt i att rÀdsla för brott kan pÄverka mÀnniskors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt pÄ brottsligheten i omrÄdet. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan pÄ mÀnniskors rÀdsla rÄder det inom forskningen delade meningar om. DÀrför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom omrÄdet sÀger. Resultaten frÄn litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rÀdsla för brott, och att detta samband Àr starkast för invÄnare i omrÄden med högre brottsnivÄer.
Massagolvets pÄverkan pÄ inomhusmiljön
Denna studie har utförts i uppdrag av UmeÄ kommun i syfte att uppfylla det lokala delmÄlet om en giftfri uppvÀxt. De vill nu fÄ en uppfattning om hur massagolv kan pÄverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvÀndning. Massagolv Àr fogfria och porfria golv, de lÀggs ut som en flytande plastmassa och efter hÀrdning blir de mycket tÄliga mot bÄde kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras pÄ hÀrdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhÄllanden.
Risk och sÄrbarhetsanalys av fjÀrrvÀrmenÀtet i Lund
FjÀrrvÀrmenÀtet i Lunds stad började byggas 1963 och bestÄr idag av 238 km parvisa fjÀrrvÀrmerör. Den teoretiska livslÀngden för fjÀrrvÀrmerör Àr uppskattad till mellan 50-100 Är varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var pÄ fjÀrrvÀrmenÀtet man ska lÀgga ekonomiska medel för reinvestering eller underhÄll Àr skadestatistik frÄn olika ledningstyper och fabrikat. KartlÀggning av fjÀrrvÀrmenÀtets kompensatorer har genomförts och en riskmatris Àr framtagen baserad pÄ deras geografiska placering och dimension.Resultatet Àr tÀnkt att finnas som stöd inför kommande budget pÄ Kraftringen om vilka ledningsstrÀckor som Àr i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten Àr hÀmtad frÄn en forskningsrapport frÄn 1999 med avseende pÄ redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp Àr modifierad nÄgot utefter Lunds lokala skadestatistik för en bÀttre tillÀmpning.
Flexibelt lÀrande - framgÄngsfaktorer ur ett elevperspektiv
Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lÀrande, framgÄngsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med följande examensarbete Àr att ta del av elevers tankar nÀr det gÀller flexibla studier pÄ Komvux och dÀrigenom försöka belysa vilka faktorer som Àr viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan.
För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.
Ăr fika pĂ„ jobbet nyckeln till god service? : En kvalitativ studie om servicekulturer i relation till belöningssystem inom försĂ€kringsbranschen.
A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.
NÀtverksoperativsystem för lokala nÀtverk
Val av nÀtverksoperativsystem Àr nÄgot som blivit viktigt att besluta i mÄnga företag och organisationer. NÀtverken fÄr fler och fler tjÀnster, mÄnga som ursprungligen utvecklades för Internet. Organisationerna och företagen mÄste hÀnga med i utvecklingen för att kunna fÄ ett nÀtverk som Àr lÀtt att administrera och som Àr anvÀndarvÀnligt. Det finns ett flertal nÀtverksoperativsystem att vÀlja pÄ. De tvÄ vanligaste Àr Windows NT och Novell NetWare.Denna rapport innehÄller en undersökning av ett flertal faktorer som kan vara viktiga att ta hÀnsyn till vid val av nÀtverksoperativsystem.
Granska och vÀrdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer med hjÀlp av AGREE-instrumentet
SammanfattningBakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gÀllande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det Äligger dÀrför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvÀrdering. Det finns ett vÀrde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förÀndring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlÀtta det kliniska arbetet och det Àr dÀrför viktigt att riktlinjerna innehÄller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och vÀrdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gÀllande mödrahÀlsovÄrdens basprogram.
Vad pÄgÄr pÄ taken? : en studie av gröna tak i Melbourne, Australien
Den ökande inflyttningen till stÀder stÀller oss inför ett oundvikligt stÀllningstagande angÄende hÄllbar stadsutveckling. StÀdernas förtÀtning minskar grönomrÄdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvÀmningar, lokala temperaturhöjningar och försÀmrad luftkvalitet. Ett sÀtt att förebygga dessa problem Àr att ÄterstÀlla de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pÄgÄtt i ungefÀr 20 Är, med störst fokus pÄ de miljömÀssiga positiva egenskaper de besitter. Det hÀr arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, pÄ vilka sorts tak som byggts, nÀr, hur och varför.
Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.
Hur pÄverkas vÀgkanternas kÀrlvÀxter av omgivande landskap och lokala variabler?
Landskapets förÀndring under det senaste Ärhundradet har lett till en kraftig minskning av Àngs- och betesmarker i Sverige. MÄnga kÀrlvÀxtarter, anpassade till sÄdana öppna miljöer med kontinuerlig hÀvd, har ocksÄ minskat. Dessa hÀvdgynnade arters förekomst i andra miljöer Àn Àngs- och betesmarker har pÄ senare tid lyfts fram i flera studier. En sÄdan alternativ miljö Àr vÀgkanten. Den pÄminner om Àngs- och betesmarker eftersom dess vegetation slÄttras regelbundet av trafiksÀkerhets- och vÀgfunktionella skÀl.
Visual Merchandising Online : ur ett konsument- samt företagsperspektiv
Befintlig litteratur inom visual merchandising online (VMO) indikerar pÄ ökat behov av att utveckla teorier anpassade för VMO. MÄlet med denna studie Àr att bidra med uppdaterade teorier och infallsvinklar inom VMO som grundar sig pÄ konsumenters Äsikter och beteende. Insamling av data grundar sig i intervjuer och observationer med konsumenter som speglar ett konsumentperspektiv. En intervju har Àven gjorts med en Digital Manager (DM) pÄ ett svenskt modeföretag, för att generera i data utifrÄn ett företagsperspektiv. Med övervÀgande fokus pÄ konsumentperspektiv avser vi med denna studie presentera viktiga aspekter vid utformning av virtuella miljöer, samt verktyg som stimulerar konsumenter till köp.
HÄllbar utveckling - betydelse och betydande
Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt.
Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun.
Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..
En undersökning om lÀxor : Vilka effekter kan lÀxor ge?
Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..
Matematikmotivation: med dagstidningen som pedagogiskt verktyg för vardagsanknuten matematik i Ärskurs 4 och 5
Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.