Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur förhÄllanden i tre av Sveriges till synes mest framgÄngsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat pÄ den mest grundlÀggande och Àldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anstÀlld i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhÄllandena ser ut i organisationerna.Den framkomna empirin har vi analyserat i förhÄllande till Fayols managementteori och med utgÄngspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhÄllanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer ocksÄ att organisationerna Àr lika till stor del, bland annat nÀr det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anstÀllda, initiativtagande samt kÀnslan av samhörighet i organisationen.Det framkommer Àven att det finns skillnader mellan organisationerna.

En innergÄrd i staden; ett andrum, en plats för eftertanke, en frodig oas, en upplevelse som vÀcker sinnena, en plats för möten och evenemang. GÄr det att skapa en sÄdan, och pÄ endast 200 m2? Det var denna frÄga som jag stÀllde mig nÀr jag först började arbeta med examensarbetet ?En KyrkotrÀdgÄrd i Staden?. Och visst gÄr det, men ibland sÄ mÄste man kompromissa, hitta pÄ egna lösningar eller ÄtgÀrda oförberedda problem och svÄrigheter. Examensarbetet handlar om de val och stÀllningstaganden som jag gjort under det pÄgÄende arbetet med att formge en innergÄrd med temat ?Sinnenas TrÀdgÄrd? Ät S:t Petri församling i Malmö.

Syftet med undersökningen Àr att skapa en förstÄelse för hur rekryterare tÀnker kring förhÄllandet mellan att passa in en nyanstÀlld i organisationen (P-O fit) jÀmfört med att passa in en nyanstÀlld för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex intervjuer gjordes med rekryterare pÄ olika företag som sedan tolkades med hjÀlp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan Àn P-J fit pÄ den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och frÀmst nÀr det gÀllde mindre kvalificerade tjÀnster. Vid mer kvalificerade tjÀnster hade bÄda begreppen en likvÀrdig inverkan pÄ bedömningen men det var en process dÀr bÄda passformerna jÀmfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav pÄ kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansÄgs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas Àr internkommunikation en grundförutsÀttning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka kÀnslan av delaktighet hos de anstÀllda och generera arbetsglÀdje och positiv effekt pÄ de anstÀlldas arbetsinsats, vilket i slutÀnden har stor inverkan pÄ organisationens resultat och framgÄng.Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄ ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ tvÄ olika anlÀggningar med intervjupersoner frÄn organisationens olika nivÄer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bÀst förutsÀttningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mÀngder information dagligen i organisationen. De anstÀllda efterfrÄgade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Denna studie behandlar mÄlstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sÀtts mÄl pÄ nationell, regional och lokal nivÄ. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om hur mÄlstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrÄn teorin. Studien förklarar ocksÄ i viss utstrÀckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen anvÀnds David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

Social enterprises are increasingly gaining ground as an organisational form in Sweden, however the institutional structures for financing these types of organisations are yet to be established. With its usual origin within the civic society, social enterprises prioritise a higher goal than to maximise economic profit, which often causes these organisations to be dependent upon resources from external constituents within its institutional environment. The aim of this study was to examine how a social enterprise, which derives from the civic society, acts to mobilise resources from constituents in its institutional environment. This was executed through a case study of Jordbro VĂ€rldsorkester (JVO) - a typical organisation in the civic society which takes the form of a social enterprise - by identifying how assets were used to gain resources in strategic responses to institutional processes and examining how institutional processes affects how JVO acts. Throughout the study, qualitative interviews were conducted with JVO and constituents in its institutional environment and a theoretical framework was developed which explains how capital is used to gain more capital in an emergent strategy of strategic responses as the organisation gets in contact with institutional processes from its institutional environment.

Denna studies syfte Àr att synliggöra vilket förÀndringsarbete som sker inom den kommunala verksamheten nÀr organisationer gÄr frÄn en hieraktiskt organisationsstruktur till en processinriktidad organisation. Studien genomfördes i en svensk kommun och fallstudie anvÀndes som metod. Den data som samlades in bestod av intervjuer av individer involverade i projektet, dokumentation och egna observationer. Analysen som gjordes pÄ fallstudien utgick frÄn fyra olika förÀndringsperspektiv. Genom perspektiven kan djupare förstÄelse skapas för det som hÀnder i en organisation i förÀndring.

This study is an attempt to examine how hospital libraries should develop its activities towards their target groups in time of reductions. The method was a case study of the hospital libraries in Uddevalla and TrollhÀttan. An opinion poll was carried out among a selection of hospital staff, patients, medical researchers and students. In addition a patient group at some wards was observed. The libraries in the study produce an annual report, which presents a proposal for developments.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen VĂ€rmland tolkar begreppet jĂ€mstĂ€lldhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjĂ€nst inom Polisen i 50 Ă„r. JĂ€mstĂ€lldhet Ă€r numera en norm i samhĂ€llet (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansĂ„g att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhĂ„ller sig till den normen, eftersom det Ă€r en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhĂ„llningssĂ€tten hos de olika individerna, vilket Ă€r svĂ„rt att utlĂ€sa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar pĂ„ att ledningens instĂ€llningar till jĂ€mstĂ€lldhetsarbete Ă€r avgörande (Roth, 2007).

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation krÀver ett förhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt Àr det viktigt att hÀnsyn tas till understÀllda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och fÄ förstÄelse för hur de hanterar kraven som kommer frÄn överordnade chefer och understÀllda medarbetare, om det innebÀr en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen Àr kvalitativ till sin karaktÀr med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att fÄ en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom omrÄdet anvÀnts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byrÄkrati och rationalitet.

?Den svenska buggen?: framvÀxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med Är 1985 Àr en C-uppsats i historia. Den Àr skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vÄrterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framvÀxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut Är 1985.

Fingeravtryck har anvÀnts som bevisning i det svenska polisarbetet i nÀstan 100 Är. Trots nya uppfinningar och tekniska framsteg sÄ ser fingeravtrycksförfarandet likadant ut fortfarande. Hur ser framtiden ut? Kommer en eventuellt ny DNA-lagstiftning att överta fingeravtryckets betydelse, eller kommer fingeravtrycket i och med nya tekniker som till exempel skanning att utveckla och stÀrka betydelsen av att ta fingeravtryck?.

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. DÀrmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen Àr att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet pÄ fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rÄdande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frÄgestÀllning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsÀtt.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur ledningen och de anstÀllda i tvÄ olika organisationer som anvÀnder relativt hÄrd och relativt mjuk styrning uppfattar styrningen, om det finns nÄgra skillnader i uppfattningen, hur nöjda de anstÀllda Àr med styrningen samt om deras osÀkerhetstolerans har nÄgot med nöjdheten att göra. För att undersöka detta har vi gjort tvÄ smÄ fallstudier i tvÄ olika organisationer som fick representera de tvÄ olika styrningarna. Vi har intervjuat personalchefen i den ena organisationen och prefekten i den andra organisationen. För att ta reda pÄ de anstÀlldas uppfattningar till vÄr undersökning utformade vi en enkÀt. Vi upptÀckte att uppfattningen om styrningen kan skilja sig mellan anstÀllda och ledare, i detta fall frÀmst i organisationen med den hÄrdare styrningen.