Elevernas aktivitet under lektioner i allmÀnhet Àr beroende av undervisningens innehÄll och organisation för att nÄ uppstÀllda mÄl, som i Àmnet Idrott och hÀlsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans Ärskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jÀmförts mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har kompletterats med en enkÀt riktad till idrottslÀrarna i de klasser som observerats för att fÄ deras synpunkter pÄ vad som kan pÄverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

Datorgenererade virtuella vÀrldar har gett oss möjligheten att anvÀnda mÄnga av de kognitivamekanismer som vi anvÀnder i den fysiska vÀrlden Àven nÀr vi agerar och kommunicerar i dendigitala vÀrlden. De virtuella vÀrldarna skapar platser dÀr vi kan samarbeta och umgÄs, bÄde iunderhÄllningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar ocksÄ helt nya situationer. NÀr vi tidigare anvÀnde vÄrainre mentala vÀrldar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detÀnkta vÀrldarna som var den aktuella, dÀr vi faktiskt befann oss just dÄ. NÀr man Àr aktiv i envirtuell vÀrld Àr man samtidigt nÀrvarande i tvÄ helt olika sammanhang.I den hÀr uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frÄgats om hur deupplever sin förmÄga att dela uppmÀrksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska vÀrlden och dels mellan den fysiska och den virtuella vÀrlden.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskÀrmning frÄn denfysiska vÀrlden som en viktig faktor för att anvÀndaren skall uppleva sig nÀrvarande i denvirtuella miljön.

User-centred acquisitions at three academic librariesA new way of developing collections has been adopted at a number of small academic libraries, user-centred acquisitions. The method implies that the main way of building the collection is by means of receiving suggestions of titles from library users. The main purpose of this thesis is to investigate changes in acquisitions of monographs. At a more detailed level it seeks a deeper understanding of what user-centred acquisitions is and how the method effects the acquisitions process. Changes in stock management and the reason why the libraries have chosen the method is investigated as well.

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Syftet med uppsatsen Àr dels att beskriva hur sjÀlavÄrden varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fÀltandaktsböcker under denna period utifrÄn vad de innehÄller och vem de vÀnder sig tilloch om de förÀndrats över tid.Metoden som har anvÀnts Àr 1) litteraturstudier av den militÀra sjÀlavÄrdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt pÄ perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fÀltandaktsböcker, vad gÀller innehÄll ochvem boken vÀnder sig till. Samt om det skett nÄgon förÀndring över tid i de tre fÀltandaktsböckerna utifrÄn innehÄll ochvem de vÀnder sig till.1900-talets militÀra sjÀlavÄrd och dess organisation har prÀglats av en diskussion om dess berÀttigande inom försvaret ochhur den i sÄ fall ska utformas. Den har pÄverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militÀra sjÀlavÄrdens har efterfrÄgats men inte fÄtt nÄgot konkret uttryck, utan det Àr Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast.Inom den militÀra sjÀlavÄrdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden.FÀltandaktsböckerna Àr tydligt prÀglade av det samhÀlle som de finns i. 1893-Ärs fÀltandaktsbok reflekterar vÀckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.

Syftet med denna studie har varit att öka förstÄelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters pÄverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrÄn en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer.I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling dÄ konflikter upplevs bidra till nytÀnkande och utveckling. Studien visar pÄ att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har ocksÄ som syfte att undersöka hur och utifrÄn vilka utgÄngspunkter förskollÀrare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollÀrare uttrycker Àr möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgÄr frÄn Habermas syn pÄ att kommunikativt handlande Àr en social handling dÀr interaktionen mellan aktörerna Àr betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgÄngspunkt i ifrÄgasÀttandet av etablerade samhÀllsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhÀllet.

AnvÀndarna i en organisation Àr en avgörande del av organisationens informationssÀkerhetsarbete. Det Àr dÀrför viktigt att anvÀndarna inser vilken roll de har i sÀkerhetsarbetet och förstÄr varför informationssÀkerhet Àr viktigt. Ledningen i en organisation har det övergripande ansvaret för att införa regler och rutiner för informationssÀkerhetsarbete. De bör utforma planer och riktlinjer för hur detta arbete ska bedrivas, vilka sedan ska implementeras i verksamheten och dÀr tillÀmpas av anvÀndarna. Vi har i denna uppsats genom en fallstudie inom Norrbottens lÀns landsting undersökt vilka planer och riktlinjer för informationssÀkerhetsarbete ledningen tagit fram, hur dessa implementeras i verksamheten samt utifrÄn detta undersökt hur anvÀndarna uppfattar informationssÀkerhetsarbetet i sitt dagliga arbete.

I detta arbete har vi valt att studera hur kommunikationen angÄende kostnadsfördelning sker i en decentraliserad organisation. Vi kommer Àven att studera om det finns en koppling mellan hur uttalade intentioner frÄn ansvariga för kostnadsfördelning till avdelningschefer uppfattas. Det har förekommit mÄnga diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det Àr en icke önskvÀrd kostnad för avdelningar. MÄnga gÄnger Àr denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förstÄelsen för kostnaden saknas och att avdelningarna oftast inte kan vara med och pÄverka varken kostnaden eller sÀttet fördelningen sker pÄ. Kommunikation Àr framförallt viktig vid kostnadsfördelning för att skapa förstÄelse och acceptans hos avdelningar i organisationer.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Background: Acquisitions are a well-known method for increasing company size and strength on the market. But to reach the targets set, more than just a positive economic calculation is required. An atmosphere that supports the company's integration is needed, for which it is of great importance for management to understand the underlying sets of values that exist in the organisation, and to take into consideration the way they might become an obstacle or a tool for a successful integration. Purpose: The purpose of this thesis is to explain and understand how cultural change occurs and how it affects the employee, as a smaller company is bought and integrated into a larger organisation. Procedure: The analysis is based on theories on organisational culture and organisational change.