Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

Under de senaste åren har intresset för användningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie är att ta fram och göra en jämförelse mellan lärare och elevers uppfattningar och åsikter angående användningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts på fyra lärare i Örebro samt deras klasser i årskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlättar lärandet, gör matematiken roligare och mer intressant, för många enligt både lärare och elever. Lärarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och då finns tillgängligt skiljer sig åt.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

På skolor idag är det inte ovanligt, i vårt mångkulturella samhälle, att det i klasserna finns någon elev med annat modersmål än svenska. Eftersom språket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgång, krävs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de på bästa sätt kan hjälpa eleven med dess språkutveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger från fyra olika skolor använder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas språkutveckling. Resultatet bygger på litteraturgenomgång och enkäter som besvarats av pedagogerna på skolorna. Genom vår undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmålet spelar stor roll för språkets utveckling hos eleven som har svenska som andraspråk.

The aim is to find out how teachers apply the knowledge they get from mathematics pilots in preschool and from mathematics developer in the municipality, as well as how they work further towards the children with mathematics.The study is based on qualitative interviews with two teachers, one mathematic pilot and one mathematic developer. I used the semi-structured interview questions.The results show that teachers believe that mathematics pilots will inspire the teachers in their work with mathematics in preschool. One of the teachers who were interviewed said:?Mathematics pilots should be those that have the strongest glasses and coming up with new ideas and they push the rest of the teachers in their work with mathematics in relation to children in preschool?.The teachers use the correct terms for mathematical concepts with the children. They also stressed how important it is to point out to the kids that it is mathematics that they are doing.The conclusion of the study is that the teachers agree that it is their approach towards the children that is important and how they can lead the children?s interest of mathematics forward.

???This research traces the trajectory of those methods of teaching grammar that five different teachers in Swedish from Stockholm municipality use in their practice. ?Their both constructive and negative attitudes towards grammar were in fokus when looking after the connection between their own experience of learning/teaching native language grammar and the methods that they are actually using in their own classes. I was trying to gain knowledge and achieve the purpose of this research by means of a qualitativ method.

The purpose of this study is to examine the importance of a working laboratory in mathematics education, how it influences students? learning and the confidence the teacher has in the laboratory component. Focus has been placed upon the advantages and disadvantages that could follow in the working method.The method used in this essay is qualitative in order to answer all the questions that arise along the way, and in order to use this method in interviews. The interviews that has taken place has been with five class teachers that are currently teaching at a elementary school between the years of 1-5. The purpose of this study has been answered by using its literature and the qualitative method with the class teachers.The results of the research show that teachers express gratitude towards the method in use for mathematics studies.

The purpose of this master thesis is to examine some pre-school teacher's and parent's perceptions about communication within the pre-school context and how this can be described in terms of conceptual dichotomy.The empirical investigation consists of a qualitative study, where data have been collected by interviewing two focus groups and one single parent.The main theoretical tools which the study uses as its premiss is Derridas' theory of hospitality and Habermas' theory of deliberative dialogues. The study also considers the conception of the intermediate domain as an arena for communication between parents and pre-school teachers, and further more the conception of stereotyping in social and cultural contexts.In order to explore these processes I have used the qualitative method of interpretation; Hermeneutic, also with a narrative approach to the analysis.The results and the analysis of the data show that the interviewed parent and pre-school teachers have a poor sense of knowing how much influence to give to each other. The parents were not satisfied with the level of open communication and how the pre-school teachers share information of the activities..

The purpose of this study is to find out how some Swedish preschool teacher discussing how children's Swedish colloquial interaction can be enhanced in the free play. In this case where children are aged three to five.My research questions in the study are:-          What type of free play do preschool teachers talk about in relation to children's Swedish colloquial development?-          What do preschool teachers say about child's colloquial interaction?-           How do preschool teachers reason regarding in what environment children?s colloquial interaction occurs?In my study I have used an interview with elements of a visual method called The Diamond. The approach is that the participants in the interview will be enhanced to discussing about a wise certain number of images. These images are then to be ranked accordingly with a specific theme and terms.If a child has difficult to speak, you can take help of  the interest the child has, the child can tell you and the other children what he or she know about the interest.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de får från sin arbetsplats. Två teorier tillämpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande, bland annat användes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lärare generellt får kompetensutveckling inom IKT men att den ges på olika sätt och ibland utanför arbetstiden.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the views Swedish elementary school teachers produce on the subject of ethics. The teachers? thoughts on selection among ethical notions is described and also how these notions are assessed. The essay proceeds from the central content and the knowledge requirement in the syllabus of religious knowledge.The empirical survey is based on qualitative scientific interviews with four teachers employed in grades 4-6 at different schools.The teachers find ethics in its current state of the syllabus hard to define and they find encounters with parents and pupils difficult in their tasks. The selection of ethics is decided by previously planned basic values education or from conflicts erupting during schools hours.

This thesis investigates collaboration between teachers and librarians concerning reading support activities in senior high schools in Sweden. The following questions were posed: 1. How do the teachers and school librarians cooperate when it comes to promoting reading? 2. To what degree of cooperation is that? And how is the level of cooperation perceived? 3.

The aim of this study is to become aware of how the children at the after-school care perceive the adults at after-school care. The most interesting parts are to find out what they thought made a good teacher, which qualities were preferable and how the children expressed their opinions. The children often spend long time at the after-school care which means that the children?s work environment matters. The children look at adults from another perspective and see other qualities than adults see in each other.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare arbetar för att öka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa på gymnasial nivå. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats, i form av intervjuer varit utgångspunkten. Resultatet visar att lärare tycker att självförtroende är en viktig faktor i elevens lärande. Resultatet visar också att lärare arbetar på en mängd olika sätt för att stärka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa. Många gånger arbetar lärare även omedvetet med elevers självförtroende, exempelvis när de låter en elev visa ett nytt moment.