Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

De lågtrafikerade vägarna i norra Sverige och andra nordliga delar av världen är mycket utsatta för tjäle. Tjälen i en vägkonstruktion kan vara problematisk i de fall den orsakar ojämna tjällyftningar Vintertid eller under våren när tjälen lossnar och sänker bärigheten på vägen. En av Trafikverkets dimensioneringsmetoder mot tjäle baseras på beräkningsverktyget PMS Objekt där man med givna materialegenskaper, lagertjocklekar och klimatdata kan beräkna det förväntade tjällyftets storlek och tjälnedträngningen i en angiven vägkonstruktion. Grundat på tidigare erfarenhet så har man dock upptäckt att dessa beräknade resultat i vissa fall inte motsvarar verkligheten. Den direkt efterföljande konsekvensen blir att fel åtgärder riskerar att utföras för vägen.

I en tillgänglig och attraktiv vinterstad ska invånarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva känna otrygghet på grund av halka och halkolyckor. Klimatet längs norrlandskusten förväntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och därmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar därför fenomenet halkolyckor i centralorten Luleå, och försöker besvara frågor som; var fotgängare halkar, vad halkolyckor kostar samhället, hur samhället kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekämpningsmetoder som används idag för att förhindra att fotgängare halkar.För att besvara dessa frågor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mätning av gångytors lutning använts för att få ett så brett angreppssätt och så stor förståelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken Luleå kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem då de knappt får några halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata från olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefär 1200 halkolyckor har inträffat i Luleå under de tio år (2003-2013) som studerats.

Det här är en studie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, och ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas till en plats som på ett mer tillfredsställande sätt kan användas året runt. Idag är hamnen en plats som präglas av några månader med intensivt liv och mycket rörelse under sommaren, för att sedan bli en tom och oanvänd plats Vintertid. Förslaget har föregåtts av analyser, både under vinter och sommar, av hamnens rumslighet, aktivitet, rörelse och attraktioner, en litteraturstudie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, samt två studiebesök på mindre orter i Sverige som kämpar med en liknande problematik. Förslaget har också föregåtts av en inventering av området, samtal med tjänstemän på Båstads kommun och näringsidkare i hamnen samt studier av tidigare planprogram och planer för hamnen framtaget av kommunen. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna och med inspiration från litteraturstudien och studiebesöken har jag tagit fram ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas, göras mer flexibelt och därav mer användbart hela året.

Under vår utbildning har vi upplevt många problem kring att plantera träd i urban miljö. Träden får ofta inte det utrymme de kräver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln är bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att städerna växer och att trädens växtbäddar ofta är minimala, bland annat på grund av vägarnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, måste lösningar tas fram för att behålla städerna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klätterväxter kan vara ett bra sätt att föra in mer grönska i våra urbana miljöer.Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på hur klätterväxter kan användas i den urbana miljön.

Luleå stad flyttade från Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just på grund av stadens behov av en hamn. Området fungerade länge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. Järnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stålverk i Luleå ställde krav på vägnätets framkomlighet och många av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmängder, däribland vägarna runt Norra hamnområdet. Planerna för det nya stålverk -80 lades ned och den ökade trafikmängden uteblev, kvar fanns däremot de stora trafikrummen. På grund av detta har områdets aktivitet decimerats till att idag främst fungera som ett av Luleås största transportstråk för fordonstrafik.

SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller är på väg in i, gallringsbar ålder.

Syfte: Syftet med arbetet är att belysa ämnet klimatplanering och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i Luleå. Arbetet bör ses som en inspirationskälla för vidareutveckling av området och hur platsen kan utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsområde med vistelsevärden över hela året. Frågeställning: Hur kan ett strandnära grönområde i centrala Luleå gestaltas för att skapa rekreationsvärden över hela året? Litteraturstudie: Den första delen behandlar resultatet av en litteraturstudie om klimatplanering och vind. Här presenteras teorier och undersökningar om människors aktiviteter och förhållande till det nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som studerats är skriven av Norman Pressman, Ralph Erskine och Jan Gehl. Vind är en viktig faktor vid klimatplanering och därför koncentreras en del av litteraturstudien på teorier om vind. Främst har litteratur av Murtiz Glaumann studerats.

Abstract///// Parks and green spaces are important to a lot of people today. Are these parks made for us all? Is it possible for a person with a sight disability to explore and take part in all the things these places have to offer? They can probably take in some, but I think there are more effective ways of planning for the blind and sight disabled allowing them to explore using their tactile senses. The environment is vital for children?s development.

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var låg när anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gått ut på att inte reta upp någon av stormakterna. Därför var den norska regeringen inte beredd på ett anfall från Nazityskland. Mellan åren 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfångar som sändes till Norge.

Det du håller i din hand är ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i ämnet välkomnas du använda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet. ?Jordens klimat håller på att förändras. För Sveriges del innebär det stigande medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer.