Sökresultat:
486 Uppsatser om Vinstdrivande företag - Sida 18 av 33
Visuell presentation av övervakningsdata
Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.
L?gkonjukturens p?verkan inom byggf?retag
The purpose of this study was to gain a better understanding of how medium-sized construction companies adapt and how they choose to reorganize their operations in relation to the recession. The study has as its theoretical starting point theories about organizational learning, the impact of the economy on construction companies and strategies for dealing with recessions. The
method used to conduct the study was semi-structured interviews with representatives from 15 different construction companies. The results of the study show that they used several strategies to adapt and reorganize the business in accordance with the recession. Some construction companies had to make cost savings as a result of the recession.
 Det misslyckade projektet - alltid ett fiasko eller stundtals triumf? :  En insyn i bedömning, lÀrande och hantering av misslyckade projekt i offentliga organisationer
Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förstÄelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lÀrandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmÀrksammat vissa orovÀckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhÀllsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket pÄ kort tid och idag tillÀmpas projekt pÄ regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmÀrker sig genom diffusa och abstrakta mÄl. Detta beror frÀmst pÄ att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt Àn de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, dÀr projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt Àr samhÀllsnyttan istÀllet i centrum, men trots detta finns en vÀl utbredd tendens att bedöma projekten utifrÄn samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.
PrivatÀgda bostadsbolag i jÀmförelse med allmÀnnyttiga bostadsbolag : Finns det skillnader mellan allmÀnnyttiga och vinstdrivande bostadsbolag?
The purpose of this research has been to study and find out if a diagnose AD/HD is of importance. Does a diagnostic significance matter for how to support and respond to children in school? Are diagnosed children with signs of AD/HD treated differently than children without diagnosis? My study is based on input from teachers, special educators, from two different schools and also one doctor and one parent.I have interviewed teachers, special educators, one physician and one parent. I have been using qualitative interviews with tape recorders and emailed them with open questions. I have been using literature; see bibliography.
Intressenters betydelse för hÄllbar utveckling : Hinder och möjligheter pÄ kommunal nivÄ
Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..
IT-sÀkerhet i ideella organisationer : Attityder hos organisationernas medarbetare
Det finns i nulÀget vÀldigt lite forskning inom IT-sÀkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer Àr en viktig del av samhÀllet och brister i deras IT-sÀkerhet kan leda till minskat förtroende frÄn allmÀnheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-sÀkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och pÄverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer Àr mycket viktiga för IT-sÀkerheten i en organisation. För att förstÄ hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det dÀrför nödvÀndigt att ta reda pÄ Àven kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-sÀkerhet, och Àven deras beteenden, var bristfÀlliga i flera aspekter.
Sambanden mellan positiv feedback, self-efficacy, oklara roller och stress
Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.
Ekonomistyrning i fristÄende och kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad -En empirisk studie av hÄrda respektive mjuka styrmedel
Bakgrund och problem: Det svenska skolvĂ€sendet har genomgĂ„tt ett antal reformer och förĂ€ndringarvad gĂ€ller styrning och huvudman under det senaste Ă„rhundrandet. I och medfriskolereformen Ă„r 1992 har den privata sektorn inom skolvĂ€sendet fĂ„tt en betydande position.FrĂ„gan Ă€r huruvida ekonomistyrningen skiljer sig Ă„t mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter pĂ„ gymnasial nivĂ„ i dagslĂ€get, med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform ochdĂ€rmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedeli fristĂ„ende respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgĂ„ngspunkti val, innehĂ„ll och anvĂ€ndande. Eventuella skillnader i styrningen av de tvĂ„ olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen Ă€r förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de tvĂ„ olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett lĂ€ngre perspektiv.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen har fokuserat pĂ„ att identifiera val, innehĂ„ll samt anvĂ€ndande aveventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedel pĂ„ fristĂ„ende respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Ăvriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdĂ€rmed inte att behandlas.
Konkurrens inom skolvÀsendet. : En studie om lÀrares Äsikter om konkurrens mellan skolor och konkurrensens pÄverkan pÄ deras arbete.
Denna studie baseras pÄ en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan Àr stÀndigt aktuell och nÄgot som engagerar de flesta. Syftet med denna studie Àr att söka förstÄelse för Äsikterna hos ett antal lÀrare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella pÄverkan pÄ dem i deras arbete. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie bestÄende av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lÀrare frÄn bÄde fristÄende och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrÄn frÄgestÀllningen dÀr vi besvarat frÄgorna i ordning.
LÀcker företag information? : En studie om aktiehandlarnas förmÄga att förutspÄ kvartalsrapporter
Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.
Balanced Scorecard ? En studie pÄ ledningsnivÄ om kommuners tolkning av modellen
Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.
Employee Referral Vad driver ansta?llda att rekommendera potentiella medarbetare till en tja?nst? : - Fo?r fo?retag med rekryteringsbehov.
Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.
Balanserat styrkort i den kommunala verksamheten : - Hur anvÀnds det som ett strategiskt managementsystem?
Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populÀr styrmodell inom bÄde den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat anvÀnda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer Àn de ekonomiska mÄtten. Enligt upphovsmÀnnen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gÄtt frÄn att vara ett mÀtsystem till att pÄ senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvÀrdera hur socialtjÀnsten inom UmeÄ kommun anvÀnder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. SocialtjÀnsten Àr en icke vinstdrivande verksamhet som stÄr inför ett ökat tryck att prestera vÀl bÄde idag och i framtiden.
Undersökning av en industrifastighets material och resurshantering enligt miljöcertifieringssystemet LEED
Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy &
Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green
Building Council). USGBC Àr en icke vinstdrivande organisation, vars mÄl Àr att
bidra till utökat hÄllbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades
enligt LEED fÀrdigstÀlldes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I
slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin
Nordiska organisation.
Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex
delomrÄden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som
Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhÄlla
poÀng vid en certifiering enligt LEED.
Industriell segmentering i mikroföretag
SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.