Företag vill genom belöningar skapa motivation hos anställda så att de utför sina arbetsuppgifter bättre. Den här uppsatsen behandlar två belöningssystem som inte belönar på likartade sätt. Avsikten med detta har varit att jämföra dessa belöningssystem och försöka förklara vad som skiljer dem åt när det gäller att motivera de anställda. De undersökningsobjekt som valts är Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen, som är ett kollektivt Vinstdelningssystem där alla anställda får en lika stor del av vinsten, samt Telia kundtjänsts individuella prestationsbaserade belöningssystem. Intervjuer skedde med en person i ledningen och med en anställd på vardera företag.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Belöningssystem kan ses som ett sätt att tillgodose de anställdas behov och är idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt på motivation och prestationer har länge varit ett omdebatterat ämne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anställda och få dem att gemensamt sträva efter företagets uppsatta mål.Medarbetarna på Westander Publicitet & Påverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan härledas till det Vinstdelningssystem som de använder. Samarbete har i vår undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Belöningssystem kan ses som ett sätt att tillgodose de anställdas behov och är idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt på motivation och prestationer har länge varit ett omdebatterat ämne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anställda och få dem att gemensamt sträva efter företagets uppsatta mål.Medarbetarna på Westander Publicitet & Påverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan härledas till det Vinstdelningssystem som de använder. Samarbete har i vår undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Resultatet av denna undersökning och detta arbete har visat på ett ifrågasättande av systemet, av såväl anställda som chefer. Huvudanledningarna är framförallt okontrollerbarheten, den låga motivationsfaktorn och vad belöningen grundar sig på. Vår slutprodukt består av ett antal förslag till förbättringar av Kopparmyntet inom Swedbank..

Resultatet av denna undersökning och detta arbete har visat på ett ifrågasättande av systemet, av såväl anställda som chefer. Huvudanledningarna är framförallt okontrollerbarheten, den låga motivationsfaktorn och vad belöningen grundar sig på. Vår slutprodukt består av ett antal förslag till förbättringar av Kopparmyntet inom Swedbank.

In the last couple of decades, corporate law firms have rapidly grown to become both influential and highly profitable corporations in the business world. Today, the largest law firms are assumed to bear far greater resemblance to large and often multinational public limited companies than the small businesses generally associated with legal services. However, one interesting specific set them apart from the majority of other companies; the partnership and its interrelated profit sharing. The aim of this study has therefore been to investigate partner compensation systems in corporate law firms and further examine what implications chosen compensation systems have on the organizations. Using a multiple case study, including 7 of Scandinavia?s largest and most well known law firms, the results show that partner compensation systems are highly individual and the critical question is whether to employ seniority based or performance based compensation systems.

Inom riskkapitalfonder är det vanligt med olika former av Vinstdelningssystem.Under senare år har en problematik uppdagats vad gäller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har främst varit i vilketinkomstslag ersättningen i form av carried interest beskattningsmässigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Skatteverketär av uppfattningen att carried interest är prestationsbaserat och att inkomstensåledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjänst hos de personer somutfört arbete som skapat mervärde i portföljbolagen. Andra är av åsikten attcarried interest, som hänför sig till avkastning på kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen är att reda ut på vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. Frågan regleras inte uttryckligt i lag utan har i ställetöverlämnats till rättstillämpningen.

Law firms are defined as knowledge-intensive companies. Due to the dependency regarding the resource of knowledge among the firms employees and to the fact that they often are categorised as a type of professional service firm. The purpose of this study is to investigate the different types of profitsharingsystems as a form of reward with focus on the theoretical differences and effects of the True Partnershipmodel and the Stockholmmodel. In addition to these models we will look into the Human Resource processes of; recruiting, integration, retaining and development of employees. The main purpose of the study is to examine the theoretical level on how the profitsharingsystems effect different Human Resource processes and through the knowledge of these connections using this as an analogy when to analyse other law-firms and knowledge?intensive company?s.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svårigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mål. Då det inte finns ett entydigt mål, finns det inget attmäta prestationer mot, vilket gör det svårt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sägs inte ha samma problem och där är formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning på senare tid som visar på att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel är hur bonussystem börjat utformats inom sjukvården, enbransch som främst skötts i offentlig regi i Sverige. Då offentliga verksamheter anses ha haft svårt attutforma ett belöningssystem, ställde vi oss frågan ifall ägandeform inverkade på de belöningar somges på ett sjukhus.