Sökresultat:
600 Uppsatser om Vinstöverföringar - Sida 32 av 40
Upplevelser av konferensdeltagande - fysiskt pÄ plats och on-line
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersÀtta varandra. Uppsatsen Àr baserad pÄ The Conference ? en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnÄ syftet stÀlldes en huvudfrÄga och tvÄ underfrÄgor:
Ăr det fysiska mötet pĂ„ The Conference och on-line mötet pĂ„ internet kompletterande eller ersĂ€tter de varandra?? UnderfrĂ„gorna Ă€r: Vad vill arrangören att deltagaren ska fĂ„ ut av The Conference pĂ„ plats ? i förhĂ„llande till en konferens on-line? Hur anvĂ€nds sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference?
Det teoretiska ramverket för uppsatsen bestÄr av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line.
Betydelsen av betydande - en studie av det för fÄmansföretagare centrala rekvisitet "verksam i betydande omfattning"
För aktiva delÀgare i fÄmansföretag gÀller de sÀrskilda regler betrÀffande utdelningar och kapitalvinster som kallas 3:12-reglerna. Huruvida reglerna Àr applicerbara eller ej fÄr stor ekonomisk betydelse för den enskilde delÀgaren dÄ följden av reglernas tillÀmplighet innebÀr att den enskilde delÀgaren begrÀnsas i hur mycket av företagets vinst som denne fÄr kapitalvinstbeskatta. Utdelning eller kapitalvinst överstigande den tillÄtna nivÄn skall hos delÀgaren beskattas i inkomstslaget tjÀnst. DÄ tjÀnstebeskattningen sker enligt en progressiv skala kan skattesatsen hamna pÄ 57 %, till skillnad frÄn kapitalbeskattningens fasta nivÄ pÄ 30 procent. Reglerna finns för att undvika att aktiva delÀgare i fÄmansföretag, vilka har stor möjlighet att sjÀlva avgöra nivÄn pÄ utdelning, lÄter bli att ta ut högbeskattad lön och istÀllet tar ut lÄgbeskattad utdelning eller sÀljer andelen och dÀrmed fÄr en kapitalvinst.
Moderskap : Mary Kellys Post-Partum Document
Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.
FörutsÀttningar för mikrobryggerier i Sverige : hur ser marknaden för mikrobryggerier ut i Sverige idag och i framtiden?
FörÀdlingsmöjligheter av varorna man odlar i ett lantbruk Àr oÀndliga. Det finns oftast en
högre vinst i att genomföra förÀdlingen och sÀlja slutprodukten Àn att sÀlja varan direkt
efter skörd. Maltkornsodlare sÀljer oftast varan direkt efter skörd eller lagrar en tid för
att kanske invÀnta ett bÀttre pris och dÀrefter sÀlja. MÄlet med mitt arbete Àr att visa att
det finns förÀdlingsmöjligheter för maltkorn som kan ge bÀttre avsÀttning. Jag har tittat
pÄ ölbryggning dÀrför att jag kÀnner att det ligger rÀtt i tiden.
För att fÄ insikt i vad förutsÀttningarna Àr för att starta upp en produktion av öl har jag
intervjuat tvÄ mindre producenter som bÄda gÄtt igenom uppstartsfasen relativt nyligen.
Fokus i min litteraturstudie har legat pÄ hur bryggningen faktiskt gÄr till och Àven
kvalitetskraven pÄ rÄvarorna.
TvÄngsmedel Àr nÄgot av det mest ingripande vi hÄller pÄ med : En intervjustudie om restriktionerna pÄ svenska hÀkten
NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.
Exklusivitet och dess rÀttsverkan : En studie av exklusivitetsklausuler och den svenska lojalitetspliktens krav pÄ exklusivitet
Exklusivitetsklausuler anvÀnds ofta som sÀkerhet för att den presumtiva köparen, budgivaren, ska vÄga inleda det kostsamma och tidskrÀvande förhandlingsarbetet. Exklusivitetsklausulen ger budgivaren, och i vissa fall sÀljaren, trygghet genom att sÀljaren förhindras att föra parallella förhandlingar. Exklusivitet Àr sÀrskilt vanligt förekommande vid företagsförvÀrv eftersom sÄdana transaktioner ofta innefattar betydande kostnader och risker. Exklusivitetsklausulen kan vara en del av en avsiktsförklaring, eller finnas upprÀttad i ett sÀrskilt avtal. Huruvida klausulen de facto ger budgivaren nÄgon trygghet kan emellertid ifrÄgasÀttas och kanske erbjuder istÀllet lojalitetsplikten skydd vid sidan av den överenskomna exklusiviteten.
Uppstart av ett team med multimodal ansats pÄ rehabiliteringen för patienter med lÄngvarig smÀrta : Ett förbÀttringsarbete med blandad studiedesign
Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.
Uppstart av ett team med multimo-dal ansats pÄ rehabiliteringen för patienter med lÄngvarig smÀrta : Ett förbÀttringsarbete med blandad studiedesign
Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄverkat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.
Sjuksköterskan i rationaliseringstiderna : En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser av omstruktureringar inom vÄrden
Under de senaste Ärtiondena har det skett ett flertal omstruktureringar inom vÄrden, som influerats av industrins tekniska sÀtt att tÀnka, samt av New Public Management (NPM) som medfört ett ökat fokus pÄ effektivitet och utnyttjande av resurser. Dessa omstruktureringar har medfört stora förÀndringar för sjuksköterskorna, dÀr nedskÀrningar av personal Àr en del. Detta gör att man kan tala om en rationalisering av vÄrden. Syftet med denna studie Àr att se hur sjuksköterskor upplever denna rationalisering, och mer specifikt att studera hur de upplever att omstruktureringarna har pÄverkat arbetssituationen och kvaliteten i deras arbete, samt hur vÄrdcentraler som organisation utövar makt över dem. Studien bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor frÄn tvÄ vÄrdcentraler i Uppsala.
FörbÀttringsmöjligheter inom prefabproduktion : En undersökning av BoKlok-fabriken i Gullringen
Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.
Motivation för att vara förtroendevald i LantmÀnnen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. DÄ, nu och i framtiden
LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen.
LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.
Ămnesintegrering pĂ„ Industriprogrammet
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
Byggemenskaper : Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad
Byggemenskap Àr ett begrepp, direkt översÀtt frÄn tyskans ?baugemeinschaft?, som innebÀr att en grupp mÀnniskor i egen regi planerar, lÄter bygga och anvÀnder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgÄngsrik i Tyskland sedan en tid, har sÄ smÄtt spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges frÀmsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, Är 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har Ànnu inte etablerat sig pÄ den svenska marknaden men intresset vÀxer dÄ det finns flera fördelar för samhÀllet och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper Àr, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhÀllsplanering.
Granskning av varnade och avregistrerade fastighetsmÀklare : Examensarbete i företagsekonomi
Syftet med uppsatsen Ă€r att öka kunskapen om nĂ€tmĂ€klarbranschen och dess position pĂ„ marknaden. Allt fler anvĂ€nder Internet i sitt dagliga liv, men Ă€r kunderna beredda att anvĂ€nda nĂ€tmĂ€klare till att sĂ€lja sina bostĂ€der? Vi vill ta reda pĂ„ hur lönsamma dessa företag Ă€r. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar Ă„rsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Ăr nĂ€tmĂ€klarna ett sĂ„ stort hot mot de traditionella mĂ€klarna som de gĂ€rna vill framstĂ€lla sig?Metod:Vi har valt att analysera nĂ€tmĂ€klarföretag genom att titta i deras Ă„rsredovisningar för Ă„r 2007 och Ă„r 2008.
Optimal vÀggisoleringstjocklek pÄ hyresfastighet vid begrÀnsad byggyta
Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.