Sökresultat:
600 Uppsatser om Vinstöverföringar - Sida 33 av 40
EMV-utvecklingens effekter pÄ mjölkproducenterna : förklaringar utifrÄn nyinstitutionalistisk teori
Utvecklingen av egna mÀrkesvaror (EMV) Àr i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hÄlla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit sÄ framtrÀdande inom just mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-mejeriprodukterna ökat, dÄ mejerier har gÄtt med pÄ att tillverka EMV-mejeriprodukter Ät dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna vÀxa tillsammans med dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillvÀxtstrategi dÄ det förvÀrvade ett eget mejeri som nu Àr i drift.
Att mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av ideell verksamhet : ?En studie av teorier kring ideella organisationer och praktiken i den svenska scoutrörelsen
Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och Ärsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning Àr att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrÀvande. Till skillnad frÄn en vinstdrivande organisation Àr en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istÀllet anvÀndas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer mÄste dÀrför anvÀnda sig av andra indikatorer för att mÀta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet, för att sedan jÀmföra hur vÀl dessa teorier stÀmmer in pÄ den svenska scoutrörelsen.
Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag
Avsikten med denna undersökning var att ta reda pĂ„ om de kommunala bostadsbolagen hushĂ„ller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om de tar vĂ€lgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som Ă€r rĂ€tt investeringsbeslut i en viss situation beror pĂ„ en mĂ€ngd faktorer men att ha ett fungerande arbetssĂ€tt och metoder för lönsamhetsberĂ€kning Ă€r en förutsĂ€ttning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n sex kommunala bostadsbolag i VĂ€stsverige. Bolagen Ă€r Ă
mÄls Kommunfastigheter AB, KilsbostÀder AB, Grums HyresbostÀder AB, Karlstad Bostads AB, HyresbostÀder i Karlskoga AB och ForshagabostÀder AB.VÄr undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nÀmligen som en ÄtgÀrd för att skapa framtida vÀrden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stÀmmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.
Fo?rekomst och orsak till accidentella extubationer hos fullga?ngna och prematura barn -Â Prospektiv-studie vid Akademiska barnsjukhuset Uppsalas neonatala intensivva?rdsavdelning
Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.
Produktionsintegrerad ORC / kraftvÀrme i ett smÄskaligt befintligt fjÀrrvÀrmesystem
Som ett led i att minska vÀxthuseffekten och den globala uppvÀrmningen gÀller det att minskautslÀppen av koldioxid. En stor del av den koldioxid som slÀpps ut inom energisektornkommer frÄn elproduktion i kolkondenskraftverk. Dessa utslÀpp kan minskas genomutbyggnad av kraftvÀrme, det vill sÀga samtidig produktion av vÀrme och el. Ett sÀtt att göradet Àr att komplettera befintliga, smÄskaliga vÀrmeverk med elproduktion via enproduktionsintegrerad ORC-krets (Organisk Rankinecykel). Syftet med den hÀr studien Àr attge en uppfattning om de tekniska och ekonomiska förutsÀttningarna, vid installation av enproduktionsintegrerad ORC-krets.
NĂ€tmĂ€klare - flipp eller flopp?!Â
Syftet med uppsatsen Ă€r att öka kunskapen om nĂ€tmĂ€klarbranschen och dess position pĂ„ marknaden. Allt fler anvĂ€nder Internet i sitt dagliga liv, men Ă€r kunderna beredda att anvĂ€nda nĂ€tmĂ€klare till att sĂ€lja sina bostĂ€der? Vi vill ta reda pĂ„ hur lönsamma dessa företag Ă€r. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar Ă„rsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Ăr nĂ€tmĂ€klarna ett sĂ„ stort hot mot de traditionella mĂ€klarna som de gĂ€rna vill framstĂ€lla sig?Metod:Vi har valt att analysera nĂ€tmĂ€klarföretag genom att titta i deras Ă„rsredovisningar för Ă„r 2007 och Ă„r 2008.
Finanskris och svenska banker - En analys av Handelsbankens och Swedbanks finansiella situation
Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.
AffÀrsplaneringsprocessen : Hur fungerar den i en anslagsdriven verksamhet?
AffÀrsplanering kan ge mÄnga fördelar dÄ det fÄr företaget att gÄ igenom sin verksamhet. Dagens teori angÄende affÀrsplanering inriktar sig ofta pÄ företag som verkar i marknadsmÀssig konkurrens vilket medför att den skulle kunna vara mindre lÀmpad för företag som befinner sig i andra situationer.JÀgersro Àr en av Sveriges Àldsta trav- och galoppbanor och ligger i Malmöregionen. PÄ anlÀggningen Àr det JTG (JÀgersro Trav och Galopp) som sköter verksamheten. Organisationen Àr anslagsfinansierad och fÄr sina intÀkter frÄn ATG, dessa ska anvÀndas till de utgifter som uppstÄr för att hÄlla igÄng anlÀggningen. Eftersom JÀgersro saknar affÀrsplan valde vi att undersöka hur de skulle kunna affÀrsplanera vilket sedan skulle kunna sammanfattas i en affÀrsplan.För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av ett induktivt angreppssÀtt för att pÄ sÄ vis försöka skapa en modell över vad som Àr viktigt för ett anslagsdrivet företag dÄ det affÀrsplanerar.
Logistisk optimering av timmerplan : en fallstudie av KÄge sÄg
Transport, inmÀtning och lagring av timmer pÄ timmerplanen Àr kostnadskrÀvande aktiviteter som pÄverkar svenska sÄgverks ekonomi i hög grad. I och med detta har flertalet svenska sÄgverk pÄ senare Är sett över internlogistiken och investerat i beslutsstöd pÄ timmerplanen.
KÄge sÄgverk som Àgs av Norra SkogsÀgarna har i och med investering av en ny sÄglinje ökat produktiviteten pÄ sÄgen. SÄgverket har en brant stigande utvecklingskurva och vill se över arbetet pÄ timmerplanen för att möta produktionsökningen.
Syftet med denna studie Àr att göra en nulÀgesanalys av KÄge sÄgs timmerplan samt föreslÄ en ny timmerplansdesign.
Kvarteret Kajutan - frÄn lÄgenergi till plusenergi
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
Samsung Electronics i medial kris : En Corporate Social Responsibility studie avseende konsumentens förtroende vid en medial kris
De flesta företag Àr beroende av att gÄ med ekonomiskt vinst för att överleva, och vid en medial kris Àr det dÀrför nödvÀndigt att minska risken för negativ medial rapportering. Detta för att kunna behÄlla varumÀrkets kundförtroende. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om konsumenten uppfattar CSR som en motverkande faktor för kris om företaget Samsung Electronics hamnar i en medial kris, samt hur en kris kan tÀnkas pÄverka företagsförtroendet för Samsung hos kvinnor och mÀn. Seungho Cho och Yong-Chan Kims (2011) studerade CSR och de fann att CSR-aktiviteter samt bolagets nationalitet har huvudsakliga effekter pÄ företagets anseende. De Àr bÄda positiva faktorer som dÀmpade deltagarnas och individers vilja att vidta ÄtgÀrder mot företaget vid kris (Cho & Kim, 2011).
Faktorer som pÄverkar ombildningsprocessen och fastighetsvÀrderingen vid ombildning
Under de senaste Ären har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrÀttslÀgenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har Àven antalet bostadsföreningar ökat och idag Àr dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmÀnnyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsÀljning av det allmÀnnyttiga bostadsbestÄndet uppstÄtt. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat Àmne under lÄng tid och Äsikterna gÄr isÀr angÄende fenomenet dÄ den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motstÄndare hÀvdar att ombildning leder till ökad segregation. VÀrdering inför ombildning Àr av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.
Konsten att lyckas i tidningspappersindustrin : en fallstudie om konkurrensstrategier i den nordamerikanska tidningspappersbranschen
EfterfrĂ„gan pĂ„ tidningspapper har varit vikande pĂ„ nordamerikanska marknaden sedan början pĂ„ 2000-talet. Mellan Ă„ren 2000 till 2010 minskade Ă„rskonsumtionen med över 63 % frĂ„n 13,5 miljoner ton till cirka 5 miljoner ton. Ăven den europeiska marknaden ser ut att gĂ„ en liknande utveckling till mötes och konsumtionen pĂ„ denna marknad började minska allt kraftigare Ă„r 2008.
Denna studie syftar till att via en fallstudie av den nordamerikanska tidningspappersbranschen undersöka vilka konkurrensstrategier som valts och hur lyckosamma de studerade företagen varit i sina val. Förhoppningen med att studera den nordamerikanska marknaden har varit att kunna dra slutsatser om Àven andra marknader. Detta eftersom till exempel den europeiska marknaden ser ut att stÄ inför samma omdaning som den nordamerikanska.
Studien har begrÀnsats till att omfatta tre företag vilka hade ett gemensamt innehav av över 50 % av de nordamerikanska tidningspappersfabrikerna under 2005.
Kompetensutveckling i call centers, utopi eller utmaning?: genomförande och utvÀrdering av Projekt Helhetssyn vid Kalix Tele24
Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.
Nya redovisningsrekommendationers pÄverkan pÄ Fastighetsbolagens kapitalstruktur
För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.