I rapporten beskrivs sjöfarten, och sjöfartsindustrin i allmänhet för att sedan göra ett djupdyk i den tidiga fartygsprojekteringsprocessen, där propellerdesignen står i speciellt fokus. Efter projekteringsstudien, där genomförbarheten av en oljetransport mellan Bandar Abbas och Nynäshamn utreds, studeras möjligheten att exploatera nya oljekällor i Arktis.Propellermodellering visar en möjlig metod för propellerdesign där med hjälp av enkla antaganden rörande energibalans, strömning och bladgeometri fås resultat vilka visar propellereffektiviteten vid uppfyllandet av den krävda propellereffekten. Modelleringsmetoden används senare i fartygsprojekteringen som ett riktmärke för att välja en lämplig standardpropeller ur kataloger.Oljetransportscenariot som utreds innefattar val av lämpligt fartyg, antal fartyg som behövs, huvuddimensioner hos fartygen, propellerval och motorval, samt stabilitets och motståndsberäkningar. För att uppfylla den efterfrågade leveransen av råolja till Nynäshamn anses det nödvändigt att två fartyg byggs då storleken hos fartygen begränsas från hamnrestriktioner i Sverige. Fartygen som projekteras får båda en lastkapacitet på 150 000 ton och respektive fartyg förväntas transportera olja från Bandar Abbas i Iran till Nynäshamn, Sverige, inom loppet av en månad.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur valda restriktioner för PDOP-värdet samt val av antal observationer påverkar precision, noggrannhet och tidsåtgång vid mätning med Riksskogstaxeringens GPS-utrustnig (Geoexplorer II) i två dimensioner. Försöket utfördes kring en av SLU utmätt punkt i Lill-Janskogen nära SLU i Umeå. Försöksytan är belägen i en svag nordvästlig sluttning ungefär 200 meter från ett krön och karaktäriseras av grov granskog. Mätningar utfördes på försöksytans centrumpunkt under tio timmar 08°0-16°0, två olika dagar, den 27:e februari och den 15:e mars. Under en och samma timma, 12°0-13°0 båda dagarna mätte också sex andra mottagare, placerade i en kvadrat med sidan 20 meter runt centrumpunkten, sin position.

Problemställning: Erosion är ett problem längs många stränder i Sveriges. Ett flertal stränder i Lomma kommun (sydvästra Skåne) har eroderat under en längre tid, vilket har negativt påverkat kustnära infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar på erosionsproblemen längs en kuststräcka definierad av Öresundsvägen och V:a Kennelvägen i Bjärred, beläget i norra delen av kommunen. Där hotas bebyggelse och infrastruktur av vågor som skapas av stormar vilka mestadels uppträder under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vågorna som tillsammans med höga vattenstånd eroderar material från strandbankarna.

I ett modernt samhälle är elektricitet en nyckelkomponent för industrins, individens och samhällets utveckling. Naturkatastrofområden där elektriciteten slagits ut står inför stora prövningar för att kunna få samhällsviktiga funktioner att fungera igen. Med hjälp av den mobila miljövänlig energienhet Emergency Energy Module (EEM) kan elbehovet lindras.Detta examensarbetes mål var att ta fram en elsystemsbeskrivning för den kommande Export container (EXC), samt ta fram ett korrekt elschema för den befintliga EEM.Elsystemsbeskrivningen måste ta hänsyn till EXC:s kravspecifikation samt innehålla Bills of Material (BoM) och elschema. Problematiken ligger bl.a. i att få flera olika energikällor (sol, Vind och biomassa förgasare) att fungera tillsammans i ett elsystem där likspänning, växelspänning, trefas och enfas blandas.

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från Vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som Vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för Vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete för utbildningen civilingenjör Teknisk design vid Luleå tekniska universitet utfört under vårterminen 2012. Projektet genomfördes i samarbete med Semcon AB på deras automotive- och designavdelning, på huvudkontoret i Göteborg. Syftet med projektet var att ta fram en interiör till det elektriskt drivna, trehjuliga fordonskonceptet Trio concept. Konceptet var framtaget av Semcons designavdelning och hade vid projektets start givits en exteriör men saknade interiör. Konceptet är tänkt att teoretiskt kunna lanseras inom några år som ett miljövänligt fordon för ett dagligt pendlingsbehov i en storstad.

Baserat på jaktprovsresultat insamlade av Svenska Vorstehklubben (SVK) från 1985 till 2009 genomfördes genetiska analyser av jaktegenskaper hos fågelhundar. I analyserna ingick 2 726 korthåriga vorsteh, 2 284 strävhåriga vorsteh och 680 kleiner münsterländer. För fältegenskaperna (fart, vidd, reviering, samarbete, stånd, avance, sekundering och rotning) och eftersöksegenskaperna (vattenpassion, simteknik och spårteknik) skattades de flesta arvbarheter till cirka 10 % eller lägre. Arvbarheterna för fält-, vatten-, spår- och apportarbete är genomgående låga (3-8 %), vilket även är fallet för objektiva bedömningar av antal fågelkontakter av olika slag (2-4 %). Tidigare studier som skattat beteendearvbarheter för hundar har främst funnit arvbarheter inom intervallet 0-40 %.

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan.

Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råVindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råVind till en Vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Ljud och trädgård är kanske inte det första par man tänker sig som gifta men de tus historia kan spåras längre tillbaka i tiden än man kan föreställa sig. När jag bestämde mig för att skriva min kandidatuppsats om akustisk trädgårdskonst trodde jag att ljudinstallationer i trädgårdar och parker var ett nytt fenomen. En helt ny värld öppnade sig framför mina ögon då jag insåg att så inte var fallet. Konstgjorda ljudkällor, såsom gyllene fåglar och vattenorglar, har kommit och gått genom tiderna medan naturliga ljud, såsom Vind och fågelsång, bestått. När det kommer till vår egen tid är trädgårdsljud, även om moderna material och tankesätt används, en konstform som starkt präglas och inspireras av sin historia. Du kan skapa olika sorters ljudmiljöer i din trädgård beroende på vad du väljer att använda för material.

Många av världens städer är påverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet påverkar den enskilda människan och landskapet som helhet. Sättet vi bygger våra städer kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvärra problemen. Vad säger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig städer till vinterklimat? För att svara på dessa frågor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till ämnet med hjälp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Vid vattenkraftverkens dammar finns utskovsluckor med syfte att vid behov kunna öppnas för att spilla vatten från dammen under kontrollerade former. Detta är mycket viktigt ur dammsäkerhetssynpunkt och avbördning från dammar måste kunna ske året runt för att säkerställa att vattennivån i dammen inte blir för hög. Under vinterhalvåret finns risk för fastfrysning, deformering från islaster och påfrysning av is mot utskovsluckor. Detta kan hindra manövrering av luckor och därigenom hindra dess funktion. För att säkerställa utskovsluckors funktion även vintertid finns ett antal metoder för att hålla luckorna is- och frysningsfria.

Behovet av elektricitet blir allt viktigare i dagens samhälle. Runt om i världen finns än idag platser där tillgängligheten till det fasta elnätet är begränsad. Oftast är det platser som ligger avlägset och terrängen gör det ekonomiskt oförsvarbart att ansluta sig till det befintliga elnätet. Det kan vara platser som fjäll, öar och skogsområden. På dessa platser används ett fristående elsystem som står för elförsörjningen.

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.

Detta examensarbete har gjorts i uppdrag av Avdelningen för ?Gata & Trafik? vid Luleå kommun. Projektet har handlat om framtagning av nyckeltal för typgator vid vinterväghållningen i Luleå kommun. Anledningen till detta är avsaknaden av tillförlitliga nyckeltal för vinterväghållningen. Som det ser ut i dagsläget så jämförs inte kommunerna på lika villkor.