I denna studie undersöker vi hur förskolegårdar är tillgängliga för barn med funktionsnedsättning utifrån förskollärarna och förskolechefernas perspektiv samt hur kommunen ser på detta. Hur eventuella brister hanteras, så att alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter på förskolegården. En central del i denna studie är tillgänglighet, som är en viktig del av förskolans verksamhet. Är inte utomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning så kan de inte vara delaktiga på samma Villkor. Pedagogerna är en viktig del att få barn med funktionsnedsättning delaktiga i aktiviteter på förskolegården även olika hjälpmedel kan vara till stöd för detta.

En av de vanligaste ätstörningarna i dag är Anorexia Nervosa, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades på sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhållningssätt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet både kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet på olika sätt leder till förändrat aktivitetsutförande.

Genom ett omhändertagande enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga blir ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Vården utgår från ett miljöterapeutiskt arbetssätt där behandlingen sker i grupp även om vården bygger på individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vården tillförsäkras en gynnsam miljö och komma bort från destruktiva levnadsförhållanden. Syftet med uppsatsen är att studera hur gruppens förutsättningar påverkar individernas Villkor att skapa en identitet och hur gruppen påverkar socialisationsprocessen genom att få kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgår frågeställningen från:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsättningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien är en kvalitativ fallstudie där data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker på ett flyktigt sätt då de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan.

BakgrundI tidigare forskning har det framkommit att den svenska skolan och förskolan inte kommitsärskilt långt i sitt arbete med integration och utvecklande av interkulturelltförhållningssätt. Vidare visar tidigare forskning också att förskollärare i stor utsträckning använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt. Här finns också belagt att förskolan som kulturell arena är en lämplig plattform för integration och för det förebyggande arbetet med att motverka dikotomier som exempelvis ?vi? och ?dom?.SyfteSyftet med studien är att undersöka ett pågående integrationsprojekt som syftar till att öka antalet möten mellan barn från segregerade områden i en kommundel i södra Sverige. Undersökningens huvudsakliga fokus kommer att beröra pedagogers, arbetsgivares och projektledares uppfattningar kring integration i förskolan samt vilka förväntningar som finns kring det pågående projektet.MetodFör att inhämta analyserbart material till studien har verktyget selfreport används.Selfreport innebär att respondenterna ombeds svara på frågor i löpande text.Respondenterna består av tre förskollärare, två arbetsgivare och två projektledare.Resultatet har sedan analyserats kvalitativt.ResultatResultaten visar att de tillfrågade pedagogerna, arbetsgivarna och projektledarna innehar liknande uppfattningar kring vad begreppet integration står för och de uttrycker att de tror att ökad integration leder till ökade möjligheter till lika Villkor i samhället.

Friluftsdagar är ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per läsår och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna är sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det är upp till rektor på varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lång historia och syftet med dagarna har förändrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger på hälsa och miljö.Vår uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhållandet mellan samhälleliga normer och politiska institutioner.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förändrats under de senaste 25 åren, språkligt och innehållsmässigt. I min studie ingår 53 platsannonser från myndigheten Svenska institutet (SI). Det är samtliga utlysningar från 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas språkinterna egenskaper och förändringar, dels vilka externa samhälleliga faktorer som påverkat innehåll och utformning.En platsannons består av flera komponenter. Min undersökning utgår från den indelning av en platsannons i maximalt åtta komponenter som språkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling från 2011.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika Villkor, även den äldre populationen.Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de Villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta på hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som är avsedd för unga tjejer. Jag vill också anlägga ett tidsperspektiv för att se om det skett någon förändring över tid och hur den i så fall ser ut. Empirin utgörs av texter från tidningen FRIDA från 1983 och 2008. Frågeställningarna är: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag använder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Under snart 400 år har samerna fått speciell undervisning från staten. Först handlade undervisningen om att föra in folket i det svenska samhället. De skulle lära sig att läsa och skriva på svenska och övergå till majoritetsbefolkningens "rätta" religion. Vid sekelskiftet 1900 hade synsättet ändrats. Samerna skulle nu bevaras och segregeras, "lapp skulle vara lapp" och inte beblanda sig med det civiliserade samhället.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina Villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

Folkfinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkfinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkfinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om finansieringsformenfolkfinansiering.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).