Syftet med detta examensarbete Àr att formulera en vÀgledande modell av strategier som Àr lÀmpliga för attintegrera IKT i skolan. Syftet Àr ocksÄ att med hjÀlp av huvudfrÄgor fÄ en bild av vilka strategier som bör ingÄ ien vÀgledande modell och som Àr viktiga för arbetets utfall.FrÄgor:Vilka mÄl har de fokuserat pÄ?Vilka strategier anvÀnds för att implementera IKT i skolan?Vilka konsekvenser och effekter av nyttan kan man se?Min metod för att undersöka strategier i skolan har varit intervju som jag har kompletterat med teoretiskastudier av litteratur, styrdokument och historiskt bakgrundsmaterial. Genom att studera litteratur ochhistoriskt material, samt att gÄ igenom de forskningsrapporter och utvÀrderingar som gjorts har jag sett att detfinns brister i arbetet med IKT ? strategier i skolan.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begrÀnsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts dÀr sex mellanchefer intervjuats pÄ organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas förestÀllning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier anvÀnts, dÀr relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stÄtt i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har Àven behandlats.

Den stadsförtÀtning som sker runtom i vÀrlden idag resulterar mÄnga gÄnger i att grönytor tas i ansprÄk till förmÄn för stadens byggnadsstruktur. Det hÀr arbetet handlar om hur vi kan skapa en hÄllbar grönstruktur i stÀderna, som samverkar med den stadsförtÀtning och klimatförÀndring som sker och i linje med de hÄllbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar ocksÄ om hur vi kan gÄ tillvÀga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande pÄ samma gÄng. Arbetets syfte Àr Àven att uppmÀrksamma dagens anvÀndning av grönstruktur som ofta sker slentrianmÀssigt och att ge exempel pÄ alternativa tankesÀtt. Examensarbetet Àr avgrÀnsat till att behandla grönstruktur i stadens hÄrdgjorda miljöer med fokus pÄ stadstrÀd, men det innefattar Àven till viss del komplement och alternativ till trÀd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka pÄ ett hÄllbart sÀtt anvÀnds analysmodellen PEBOSCA som Àr ett ramverk för hÄllbarhetsanalys, utvecklat utifrÄn FN:s Habitatagenda frÄn 1996.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att vÀga in i ett beslut om övergÄng till molnbaserade affÀrssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjÀnster generellt och sedan jÀmfört den med empiri frÄn respondenter med erfarenhet av molnbaserade affÀrssystem. PÄ sÄ sÀtt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den Àr applicerbar pÄ vÄr studie. Vi kom fram till att det framförallt Àr aspekter rörande sÀkerhet, ekonomi och affÀrsstrategi som kunder bör vara medvetna om nÀr de planerar en övergÄng till molnbaserade affÀrssystem. Rörande sÀkerhet fann vi att det Àr viktigt att tÀnka pÄ hur den fysiska lagringen sker och sÀkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den sÀkerhetskopieras samt vem som Àger datan.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, nÀringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning Àr en kritiskt begrÀnsande faktor för detta. Bakgrunden Àr tecken pÄ att elektronikbranschen i Norr- och VÀsterbottenregionen inom kort riskerar att lida brist pÄ adekvat kompetens och dÀrför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att pÄ sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och nÄgra av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt Àr relativt outvecklad i företagen.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tÀnker och arbetar kring bild, fÀrg och formskapande inom förskolan och vilka faktorer de anser viktiga i den skapande verksamheten. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgra skillnader dÄ förskolan har tillgÄng till en ateljerista som arbetar i förskolans ateljé och dÄ förskolan inte har det.FrÄgestÀllningarna Àr som följer:?Vilka faktorer anser förskollÀrarna viktiga i förskolebarns fÀrg ? och formskapande??Vilken betydelse har tillgÄngen till en ateljerista för den skapande verksamheten?Vi har i vÄr undersökning genomfört Ätta intervjuer av förskollÀrare. TvÄ av respondenterna var Àven utbildade till ateljerista. TvÄ av respondenterna hade tillgÄng till en ateljerista och fyra hade inte det.

Uppstallning och hantering av svin pÄ slakteri Àr viktiga faktorer som pÄverkar köttkvaliteten. Tiden som grisarna Àr uppstallade och temperaturen i stallarna Àr viktiga faktorer som fÄr konsekvenser för sÄvÀl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anlÀggningar i dagslÀget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande pÄverkan pÄ den mÀngd kött som mÄste otjÀnligförklaras pÄ grund av undermÄlig köttkvalitet. Temperament och kön har ocksÄ betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivÄ kan leda till att grisarna slÄss och dÀrför fÄr skador.

E-handel mellan företag som sÀljer hemelektronik och svenska konsumenter har blivit vanligare de senaste Ären. Trots den kraftiga tillvÀxten Àr konsumenter fortfarande ifrÄgasÀttande till tryggheten med att handla över Internet. Med hjÀlp av teori har aspekter identifierats som pÄverkar konsumentens förtroende till en webbutik. Aspekterna delas in i fyra kategorier; influensbaserade faktorer, upplevelsebaserade faktorer, personlig instÀllning och erfarenhetsbaserad instÀllning. Med en kvantitativ studie har vi undersökt vilka faktorer som Àr viktiga för att konsumenten ska kÀnna förtroende till en webbutik nÀr den handlar hemelektronik.

LÄngvarig smÀrta Àr vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smÀrta av nÄgon form. Av dessa Àr 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vÄrd finns tillgÀnglig kan brister i bemötandet frÄn vÄrdpersonalen resultera i att patienter kÀnner sig otillfredsstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vÄrdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smÀrta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vÄrdteori lÄg som vÀrdegrund.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Det hÀr arbetet Àr en jÀmförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie Àr till för den som ska Äka ivÀg och jobba i Kina i en ledarroll. Det Àr inte en lÀtt uppgift dÄ dem tvÄ ledarstilarna skiljer sÄ vÀl Ät, vilket har sin grund i att bÄda kulturerna ocksÄ skiljer sig Ät. Studien gÄr dÀrför in och redovisar för bÄda kulturerna, jÀmför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur Àr som definierat av den framstÄende kulturforskaren Geert Hofstede.

Studiens syfte var att undersöka anvÀndningen av personlighetstest respektive begÄvningstest hos svenska arbetsgivare, för att fÄ en förstÄelse till vilket syfte och vÀrde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förstÄelse till att personlighetstest i Sverige anvÀnds i större frekvens jÀmfört med begÄvningstest. Genom en enkÀtstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skÀl att tro att skillnaderna beror pÄ okunskap hos testanvÀndarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svÄra att förÀndra. Det framkom Àven att det Àr möjligt att personlighet vÀrderas högre Àn vad begÄvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det Äterfinns skÀl att tro att kulturella faktorer har en större pÄverkan Àn vad tidigare forskning visat..

MÀlardalens högskola har utfört en omvÀlvande organisationsförÀndring. Denna förÀndring har skapat en stark negativ reaktion frÄn personalen pÄ Akademin förhÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför personalen pÄ HST Àr negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av Oregs (2006) modell som anvÀnder sig av sex olika orsaker som kan pÄverka personalens attityd till förÀndringen. Jag har anvÀnt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkÀt gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn pÄ organisationsförÀndringen Àr att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde ÄtgÀrdas genom nÀrmare samarbete..

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet Àr dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en sprÄklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva lÀnge kÀmpat för att fÄ teckensprÄket erkÀnt som sprÄk, undervisning pÄ teckensprÄk och rÀtt till fri tolkservice. I och med att detta erkÀnts som rÀttigheter har Sverige lÀnge ansetts ligga i spetsen gÀllande dövas rÀttigheter. Samtidigt opereras sÄ gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud.

Arbetet som behandlare kan vara pÄfrestande dÄ behandlaren stÀndigt möter klienter. SÄledes kan en behandlare utsÀttas för bÄde psykiska och fysiska risker som eventuellt kan pÄverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn behandlarens egna upplevelser fÄ en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som pÄverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en kÀnsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv Àr viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhÀvs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger pÄ tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.