Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av mÀnniskans liv. För de mÀnniskor som dör tillföljd av svÄr sjukdom beskrevs en god palliativ vÄrd som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet pÄ samspelet mellan individerna med utgÄngspunkt i en helhetssyn, i mÄlen för Hospice ingÄr ocksÄ att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vÄrdats pÄ Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie dÀr 14 artiklar frÄn databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades.

Konsumenters attityder till livsmedel och olika aspekter av livsmedelssÀkerhet undersöktes i en intervjustudie i Upplands lÀn, i vilken olika frÄgor kring attityder till livsmedel med fokus pÄ livsmedelssÀkerhet ingick. Resultatet visade att det absolut viktigaste för konsumenter nÀr de vÀljer varor Àr att livsmedlet smakar gott, dÄ samtliga respondenter uppgav att detta var viktigt. Att konsumenter oroar sig mer för toxiska restsubstanser sÄsom lÀkemedelsrester och bekÀmpningsmedelsrester Àn för livsmedelsburen smitta framkom, liksom att fÄ uppfattar sitt eget hem som en plats dÀr man kan bli matförgiftad, trots att tidigare studier visat att en stor andel av matförgiftningsfall smittas i sitt hem. Oroande stora andelar av konsumenterna kunde tÀnka sig att Àta olika livsmedel med förhöjd risk att drabbas av matförgiftning sÄsom otillrÀckligt upphettad kyckling, och ett flertal enkla men viktiga hygienÄtgÀrder för att undvika korskontaminering uppfattas inte av konsumenterna som viktiga att utföra, vilket kan leda till onödigt mÄnga matförgiftningsfall. DjurvÀlfÀrd och livsmedelssÀkerhet Àr beroende av varandra och aktuellt arbete visar att svenska konsumenter anser att djurvÀlfÀrd Àr viktigt..

            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HĂ€ggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ÄmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare Ă„r har det i media uppmĂ€rksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers dĂ€r 5400 ledande befattningshavare tillfrĂ„gades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken Ă€r störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vĂ„r studie har vi valt att anvĂ€nda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarförÀldrar, vilka svÄrigheter som finns och hur man kan underlÀtta kontakten. Fem lÀrare deltog och undersökningen genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in pÄ band och transkriberades. Resultatet visade att lÀrarna upplever kontakten som bÄde positiv och negativ. SprÄkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt dÄ lÀrarna menade att det lÀtt blev missförstÄnd. LÀrarna menade att kulturella skillnader Àr intressanta men ibland svÄra att förstÄ.

MÄnga verksamheter lider av s.k. information overload. InformationsmÀngden ses som en fiende istÀllet för en resurs. För att skapa kunskap mÄste verksamheten lÀra sig att identifiera och hantera information pÄ bÀsta sÀtt. Informationen anvÀnds ofta för att underlÀtta beslutsfattande.

Idag lever 65 % av vÀrldens befolkning i lÀnder dÀr övervikt och fetma dödar fler mÀnniskor Àn vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefÀr varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar Àven att ungefÀr vart femte barn Àr överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi lÀsa i tidningar och se pÄ tv hur mÀnniskor kan göra för att gÄ ner i vikt, Àven hÀlsokampanjer och diverse hÀlsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillrÀckligt för att hjÀlpa mÀnniskor till en lyckad och lÄngvarig livsstilsförÀndring.

Intern marknadsföring Àr ett vÀlutforskat Àmne. Majoriteten av de genomförda studierna Àr dock kvantitativa och har pÄ ett eller annat sÀtt studerat samband mellan olika faktorer inom intern marknadsföring. Detta har bidragit till att en mÀngd olika faktorer och aktiviteter idag benÀmns under intern marknadsföring. Vi menar pÄ att en djupare undersökning behövs göras för att ta reda pÄ vad intern marknadsföring egentligen Àr och vilka delar som Àr centrala. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad som fÄr frontpersonalen att trivas pÄ sin arbetsplats samt vilka resurser de behöver för att kunna leverera en bra servicekvalitet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffÀrerna. Genom effektivare riskbedömning rÀknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahÄlla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital frÄn företag och hushÄll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra arbetssÀttet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgÄngspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades pÄ djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, kÀnslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, kÀnslan av att Äldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergÄngsÄldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och pÄverkade starkt av religion. Det vÀxande antalet och mÄngfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vÄrdpersonal att bÀttre förstÄ klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet var att undersöka hur informatörerna pÄ Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgÄngspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap gÄr att implementera pÄ en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare Àn brukarnas viktiga inifrÄnperspektiv.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer pÄ en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring studiens Àmne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begrÀnsningar utan de som anmÀlde sitt intresse, var vÀlkomna att delta.Resultatet visar pÄ att det finns önskemÄl om en samhÀllsutveckling som innebÀr fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förÀndringsarbetet gÀller personalens roll och instÀllning samt hur information framstÀlls sÄ att alla förstÄr den.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.