Med denna kandidatuppsats vill vi belysa vikten av kompetens samt vilka kompetenser projektledarrollen och programmerarrollen bör/ska ha under livscykelmodellens olika faser. Vi valde livscykelmodellen eftersom det idag Àr en vÀl anvÀnd och etablerad utvecklingsmetod. GenomgÄngen av tidigare skriven litteratur visade att olika författare hade mÄnga gemensamma kompetenser som de ansÄg vara viktiga nÀr man ska utföra ett arbete. Vi valde utifrÄn dessa författare fyra olika kompetenser som vi ansÄg intressanta att undersöka. Sedan skapade vi ett ramverk som lÄg som grund för vÄr undersökning.

Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

Tanken med vÄrt examensarbete var att vi skulle ge oss sjÀlva en bra start i arbetslivet. Dels genom att komma igÄng mer med lÄtskrivandet men framförallt att fÄ inblick i vad som ska till för att vi senare ska kunna ta oss hela vÀgen. Att slÄ sig in i musikbranschen som lÄtskrivare/producent Àr ingen lÀtt uppgift och att göra sig ett namn som en sÄdan duo eller ett sÄdant team Àr fÄ förunnat.Internet Àr ett bra forum att visa upp sig pÄ men dÀr om nÄgonstans slÄss man med mÄnga om uppmÀrksamheten. De moment som alltid varit viktiga finns fortfarande kvar trots Internets intÄg. Produktion, presentation och kontaktnÀt Àr tre viktiga hörnstenar till den framgÄng som mÄnga söker..

Forskningen syftar att underlÀtta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? EntreprenörsmÀssigt företagande, ? Selektivt nÀtverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhÄllning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovÀrdig och pÄlitlig uppdragstagare.

The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students? cultural interactions in the classroom are expressed..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

En typiskt singalesisk mĂ„ltid tar lĂ„ng tid att göra, den ska bestĂ„ av flera smĂ„rĂ€tter och gĂ€rna med kryddor frĂ„n hemlandet. Har den kulturella mĂ„ltidssynen hos de singalesiska kvinnorna förĂ€ndrats, förstĂ€rkts eller pĂ„verkats av att vara i ett annat land och i sĂ„ fall varför? Är det fortfarande den singalesiska husmanskosten som anses vara ett ?proper meal?? Syftet Ă€r att undersöka fem singalesiska kvinnors egna uppfattningar om Ă€mnet ?proper meal? frĂ„n ett singalesiskt perspektiv och undersöka om deras uppfattning har förĂ€ndrats under tiden de bott i Sverige. Studien Ă€r kvalitativ och för att undersöka hur singalesiska kvinnor uppfattade och tĂ€nkte kring dessa frĂ„gor har en pilotfokusgrupp samt en skarp fokusgrupp skulle utgjort metoden för datainsamling. En lunch eller middag ska enligt denna studie vara singalesisk och dĂ€rigenom bestĂ„ av en kött- eller fiskrĂ€tt, serveras med ris och tvĂ„ till tre grönsaker som tillbehör för att den ska vara en riktig mĂ„ltid bĂ„de till vardagar och helger. Kopplingen till ?proper meals? kan göras frĂ„n ett singalesiskt perspektiv för vardags-, helg- och Ă€ven festmĂ„ltider.

Denna studie utgÄr frÄn Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter pÄverkar högstadieelevers förhÄllande till lÀsande och skrivande. Materialet Àr baserat pÄ tvÄ kÀllor, en enkÀtundersökning och en kvantitativ elevtextanalys dÀr 102 elever i Ärskurs 9 har deltagit. Syftet med studien Àr att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och lÀs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgrÀnsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital stÄr som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers lÀs- och skrivvanor samt deras sÀtt att förhÄlla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer ocksÄ att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Uppsatsens syfte Àr att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jÀmförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. AnmÀrkningsvÀrt Àr att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring Àmnets likheter och skillnader krÀver orientering i genusproblematiken.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste Ären, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att fÄ möta mÄnga patienter frÄn olika kulturer. Att ge en god och likartad vÄrd Àr viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrÄn. En god kommunikation Àr av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vÄrd. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer frÄn en annan kultur i samband med vÄrd pÄ sjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Syftet med uppsatsen var att analysera Tysklands anfall mot Frankrike Är 1940 och nÀrmre bestÀmt vad som hÀnde vid floden Meuse mellan den 12 ? 14 maj utifrÄn ett beslutsfattande perspektiv. För att kunna uppnÄ syftet valdes först en beslutsfattningsteori, OODA ? loopen, som lÄg till grunden för bildandet av ett analysverktyg. DÀrefter anvÀndes en fallstudie för att beskriva de olika hÀndelserna mellan den 12 ? 14 maj.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

Den hÀr studien syftar till att utveckla kunskap om hur lÀrare ser pÄ begreppet likvÀrdig bedömning vilket Àr intressant eftersom bedömning och likvÀrdighet Àr stÀndigt aktuella Àmnen i skoldebatten. FrÄgestÀllningarna rör sig om vad likvÀrdig bedömning innebÀr för lÀrare och vad som Àr betydelsefullt för den likvÀrdiga bedömningen. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. Teoretiska utgÄngspunkter Àr sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; SÀljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus pÄ likvÀrdighet och alla elevers rÀtt till utveckling dÀr bedömning Àr dynamiska kulturella processer som kan anvÀndas som verktyg för lÀrande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lÀrare dels uttrycker att det Àr omöjligt att uppnÄ likvÀrdig bedömning och dels att likvÀrdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lÀrande och utveckling. Slutsatser som dras Àr att likvÀrdig bedömning har olika betydelser beroende pÄ de studerade lÀrarnas kunskapssyn.