Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida nÄgra maskrosbarn uppvuxna pÄ statliga barnhem i RumÀnien upplever att nÀra relationer haft betydelse för deras liv. De frÄgestÀllningar som behandlats i artikeln har varit gÀllande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppvÀxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundlÀggande behov.I studien anvÀndes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt perspektiv gÀllande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nÀra relationer under respondenternas uppvÀxt som i stor utstrÀckning tillgodosett viktiga behov gÀllande bekrÀftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

I denna uppsats undersöks viktiga framgĂ„ngsfaktorer vid internationell expansion pĂ„ tillvĂ€xtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jĂ€mförs med utgĂ„ngspunkt i ett teoretiskt ramverk dĂ€r Uppsala-modellen stĂ„r i centrum, kompletterad med grundlĂ€ggande teoretiska förutsĂ€ttningar avseende egna etableringar respektive företagsförvĂ€rv samt avseende tillvĂ€xtmarknader. Studien inriktar sig pĂ„ huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget bestĂ„r av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgĂ„ngsfaktorer som analysen resulterar i Ă€r:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för bĂ„da företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att vĂ€xa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att Ă€ga bĂ„de försĂ€ljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter Ă€r generellt sett viktiga inom ett land.VarumĂ€rket och att synas Ă€r viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap frĂ„n det relevanta nĂ€tverket Ă€r nödvĂ€ndigt..

För nĂ€rvarande Ă€r miljö- och etikfrĂ„gor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hĂ„llbarhetsredovisningar. Även antalet företag som lĂ„ter sin hĂ„llbarhetsredovisning bli granskad av nĂ„gon utomstĂ„ende ökar. Förekomsten att granska sin hĂ„llbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika lĂ€nder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen vĂ€ljer att granska sina hĂ„llbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hĂ„llbarhetsredovisa kan kopplas till teorier sĂ„ som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan pĂ„verka valet att framstĂ€lla en hĂ„llbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero pĂ„ olika företagsegenskaper och nationella kulturer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan anvÀndas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrÄn teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag anvÀnder mig ocksÄ utav teori kring entreprenörsstaden dÄ jag menar att den tillvÀxtkultur som entreprenörsstaden prÀglas av ger viktiga ledtrÄdar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumÀrkesarbete. Mitt empiriska material bestÄr av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar pÄ hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i sÄ fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella vÀrden inkorporeras i varumÀrket Malmö.

AllmÀnna fotbollsstadion Àr ett arkitektoniskt manifest som undersöker AllmÀnna Idrottsklubbens roll i samhÀllet som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet Àr dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltÄg inom gÄngavstÄnd.  AllmÀnna fotbollsstadion bevarar och förstÀrker kulturella vÀrderingar och ideal genom att betona frÄgor som Àr viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgrÀs och betong. AllmÀnna fotbollsstadion Àr utformad efter platsens förutsÀttningar och förstÀrker nÀromrÄdet genom sin mÄngsidighet och breda funktion.

Bakgrund: SamhÀllet idag gÄr mot en allt större blandning av mÀnniskor frÄn olika etniska bakgrunder och med skilda sprÄk. SjukvÄrden har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket stÀller andra krav pÄ sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvÄrdnad med fokus pÄ kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att mÄnga invandrare möter svÄrigheter ifrÄga om att komma i kontakt med vÄrd och att de ibland upplever diskriminering frÄn vÄrdpersonal.

För mig som blivande lÀrare Àr det viktigt att veta hur man pÄ bÀsta sÀtt fÄr eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lÀra, vilka lÀraregenskaper Àr viktiga? Min litteraturgenomgÄng visar att intresse för Àmnet Àr viktigt och dÀrför har jag undersökt vilken instÀllning lÀrarstuderande har till de naturorienterande Àmnena. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt och intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Undersökningen visar att en stor del av de lÀrarstuderande tycker att biologi Àr det viktigaste NO-Àmnet och att moment som mÀnniskokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar ocksÄ att de lÀrarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-Àmnena ska Àgnas Ät praktiska moment.

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskÀllor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat vÄld och förtryck?. Studien granskar ocksÄ om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser nÀr det gÀller arbetet med unga mÀn med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

Döden angÄr oss alla och vÄr kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vÄrd fokuserar pÄ att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invÄnare har var sjÀtte utlÀndsk bakgrund och detta stÀller andra och delvis nya krav pÄ sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans palliativa omvÄrdnad till patienter frÄn andra kulturer. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr tolv artiklar analyserats utifrÄn syftet.

Under andra delen av 1900- talet har Sverige vÀxt till en av vÀrldens största smÀltdeglar nÀr det gÀller kultur och etnicitet. HÀr finns representanter frÄn nÀstan hela vÀrlden vilka alla mer eller mindre Àr verksamma som konsumenter pÄ den svenska marknaden. Detta innebÀr att de tar intryck och Àr utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumÀrken och dess image och genom sitt agerande pÄ marknaden ger de intryck tillbaka till företagen. Ett varumÀrkes image mÀts bÀst med olika varumÀrkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vÄrt resultat Àr att det finns stora svÄrigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar pÄ grund av att begreppen kultur och etnicitet Àr mycket svÄrdefinierade.

Syftet med studien Àr att beskriva hur svenska rekryterare vÀrderar meriter vid anstÀllning av ny personal, dÄ frÀmst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jÀmförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren vÀrderar den finlÀndska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om sÄ Àr fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan fÄ. Vi vill Àven tolka och förstÄ hur den finlÀndska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhÄllande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som lÄg till bakgrund för detta syfte Àr: Hur uppfattar svenska rekryterare finlÀndare jÀmfört med svenskar samt vilka meriter vÀrderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie Àr en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i UmeÄ.

I en stÀndigt förÀnderlig vÀrld mÄste företag anpassa sin organisation efter omvÀrlden. I samma takt förÀndras ledarskap och kommunikation, vilka Àr förutsÀttningar för ett företags framgÄng och utveckling. Framförallt Àr dessa Àmnen viktiga för företag som Àr geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar mÄste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mÄl. En ledare mÄste sÄledes finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt, för att upplevas som nÀrvarande och fÄ medarbetarna pÄ ?samma bana?.

Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.