Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport.

Kunden kan idag bestämma och skräddarsy sin produkt efter ett antal standardiserade variabler. I denna process som vi kallar konfigureringsprocessen kan det uppstå flera problem. Dessa problem är ofta användbarhetsproblem till exempel navigeringsfunktio-ner, tvetydig information med mera, uppstår oftast i systemets gränssnitt med kunden. Vi kom fram till följande problem: - Innehåller konfigurationsprocessen problem som motsäger väletablerade användbarhetsdefinitioner?- Hur och i vilken grad påverkar konfigureringsprocessens/gränssnittets utform-ning användbarheten för kunderna? Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella användbarhetsproblem på e-handelssystem som tillhandahåller tjänster för konfigurerbara produkter.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo åren, detta har medförtatt tjänster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. Samhälletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjänster otillgängliga.Syftet med arbetet är att identifiera DDoS-attacker från pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar även upp frågeställningar om likheter och skillnadermellan attackerna som används samt huruvida de skiljer sig från legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem när skydd eller liknande implementeras.För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö där attackerna kan ske på ett kontrollerat miljö,där pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet påvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnå enskalning med en faktor på 80 gånger. Det har även påvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete. Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den. Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap.

Adaptive Resource Allocating Vector Quantizer (ARAVQ) är en teknik för datareducering för mobila robotar. Tekniken har visats framgångsrik i enkla miljöer och det har spekulerats i att den kan fungera som ett generellt datautvinningsverktyg för tidsserier. I rapporten presenteras experiment där ARAVQ används som datareducerare på en artificiell respektive en fysiologisk datamängd inom en datautvinningskontext. Dessa datamängder skiljer sig från tidigare robotikmiljöer i och med att de beskriver objekt med diffusa eller överlappande gränser i indatarymden. Varje datamängd klassificeras efter datareduceringen med hjälp av artificiella neuronnät.

BakgrundI vår bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Barn lär av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt återkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen känslomässiga band till den och känner sig trygga där.SyfteVårt syfte är att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, då de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare är känd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, där vi observerat barn från två förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. Två observationer per grupp har utförts, då vi med hjälp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö på platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de båda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse använder sig i mycket större utsträckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jämfört med gruppen som sällan går till naturmiljö..

Scarcity due to supply, demand or in time is all factors that affect consumers´buying behavior. The scarcity principle describes how scarce resources appear moreattractive to the customer's eyes than unlimited does. When something is scar thecustomer often draws parallels to the quality and price, that the product will bemore expensive and better. People hate to be deprived of choices. When a certainproduct is scar, the customer will desire the product even more.

Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?Ett experiment utfördes med två oberoende grupper.

Arbetets mål var att påvisa och bestämma densitet-, tryck- och temperatursamband för smörjoljor som används i hydraulsystem. För att kunna genomföra nödvändiga mätningar har en testapparat utvecklats och tillverkats. Denna utrustning mäter volymens variation med tryck och temperatur hos en viss mängd innesluten olja under statiskt tillstånd. Detta arbete är ett led i att bestämma materialdata som beskriver den kemiska kompositionen för en hydraulolja som funktion av tryck och temperatur. Testmetoden bygger på att en kolv skjuts in i ett litet oljefyllt tryckkärl medan både trycket och oljans volymändring registreras.

Denna explorativa studie ämnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. Frågor som ställs i studien är hur ett sådant samband ser ut och hur det skulle kunna mätas. Ett experiment designas där försöksdeltagarna får uppgiften att berätta en sammanhängande berättelse utifrån en serie bilder, såväl berättelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras på flera sätt; ögonrörelsemönstret jämförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en närmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren använder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien är att det finns ett flertal sätt att undersöka förhållandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

Syftet med denna studie var att undersöka om medverkan i Ellen-projektet i Linköping hade någon betydelse för tjejer i årskurs åtta med avseende på deras self-efficacy, deras självkänsla samt deras kroppsuppfattning och då närmare bestämt kroppsmissnöje.Sammanlagt ingick 42 tjejer i studien, vilka hade anmält intresse att medverka i Ellen-projektet. Experimentgruppen utgjordes av 25 tjejer som deltog i projektet, de resterande 17 fungerade som kontrollgrupp. Studien var av kvantitativ karaktär och tre självskattningsskalor användes för att mäta self-efficacy (GSES), självkänsla (RSES) och kroppsmissnöje (FRS). En för- respektive eftermätning genomfördes med åtta veckors mellanrum.Resultaten visar på en ökad grad av self-efficacy samt självkänsla för experimentgruppen. För kroppsmissnöje uppnåddes inga signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp.

Detta examensarbete är en förundersökning till Glafos undersökning angående rening av glasbrukens processvatten från antimon med zeolit.Förundersökningen gick ut på att via experiment ta reda på hur mycket antimon som adsorberas av behandlad (för optimering: dels med NaNO3 och dels med NaCl) och obehandlad zeolit (porstorlek 0.4 nm). pH mättes och ställdes eftersom det har betydelse för adsorptionen, åtminstone vid väldigt lågt pH. När lösningarna hade filtrerats mättes den kvarvarande antimonhalten med atomabsorptionsspektrofotometri. Mätningarna visade att i genomsnitt 53 % av Sb-halten i lösningarna hade adsorberats av zeoliten. Förundersökningen visade att det inte blir någon adsorption då pH är väldigt lågt (under 1).

The research done in the field of product completeness/incompleteness is limited. The lack of research causes a knowledge gap in the retailing industry, concerning the actual effects on consumer choice, as well as on the overall store evaluation. This report tests the current theories of the subject, and also further aim to explore the effects of completeness/incompleteness on consumer's product choice. The results display an inconsistent effect on consumer's product choice when the completeness/incompleteness in a grocery store is tested. Some products benefit by being incomplete, while others show no such effect.