Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsomrÄde kring utbildning och lÀrande i vuxenlivet, lÀraryrkets praxislÀrande och utveckling. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa och problematisera samt berÀtta hur lÀrare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptÀcka mönster i förÀndringsarbetet. Undersökningen fokuserar pÄ följande fenomen: innehÄll i process, lÀrandeprocess och förÀndringsresultatet. Vilka frÄgor lyfts fram i samtalen? Vad Àr det som karakteriserar en lÀrande process? Hur framtrÀder förÀndring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur olika anstÀllda pÄ en given industri ? kollektivarbetare och tjÀnstemÀn - reflekterar över sina arbetsklÀder och vilket symboliskt vÀrde klÀderna har i deras kontext, samt hur detta pÄverkar deras egen identitet. FrÄgestÀllnigarna arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Vilket symboliskt vÀrde har arbetsklÀder för de anstÀllda pÄ den givna industrin? Och, hur pÄverkar arbetsklÀdernas symboliska vÀrde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig pÄ samtalsintervjuer med tre anstÀllda frÄn en industri, och dÀr empirin tolkas utifrÄn sociologiska teoretiska modeller sÄsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp frÄn sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrÄn analysen av empirin, Àr att pÄ denna industri sÄ finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprÀtthÄlls genom arbetsklÀders symboliska vÀrde. ArbetsklÀdernas symboliska vÀrde bestÄr i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fÀlt.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i Ă„rskurs tre vet mer? Dessa frĂ„gor ledde oss in pĂ„ Ă€mnet för vĂ„r uppsats. Är det sĂ„ att skolans undervisning bygger pĂ„ ytinlĂ€rning och att kunskap inte befĂ€sts pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förstĂ„else skall uppnĂ„s och kunskap om rymden ska befĂ€stas och finnas kvar. VĂ„r litteraturgenomgĂ„ng visar hur viktigt det Ă€r att förstĂ„ hur inlĂ€rning sker.

För vĂ„r egen utvecklings skull sĂ„ ville vi fördjupa oss inom detta omrĂ„de och vi har anvĂ€nt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprĂ€ttat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i trĂ€ningsskolan genom kvalitativa metoder, bĂ„de i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns Ă€r bland annat den gĂ€llande lĂ€roplanen och just den individualisering som krĂ€vs för elevernas vĂ€lbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan Ă€r av stor vikt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".

Teorier som tar upp medarbetare som en bidragande faktor till produktkvalitet Àr breda och riktar sig mot företag av varierande storlekar frÄn olika branscher. Författarnas syfte har dÀrför varit att utforma en egen modell för medarbetarkvalitet som inriktar sig specifikt mot företag av liknande storlek inom samma bransch. Undersökningen har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar Uppsalas och Sala Sparbanks callcenter. Modellen presenteras i uppsatsens avslutning som KLSM- Kvalitetledningssystem med fokus pÄ medarbetare. KLSM Àr baserad pÄ faktorer som tar hÀnsyn till callcenters sÀrskilda natur och skiljer sig frÄn de generaliserande modellerna..

I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkÀter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och Äsikter om utvecklingssamtal, bÄde i hemlandet och hÀrifrÄn Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrÄgats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har ocksÄ tillfrÄgats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn pÄ den svenska skolan. Resultatet blev övervÀgande positivt, Àven om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrÄgats om sin syn pÄ den svenska skolan..

Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvÄrd. SjÀlvskada innebÀr att personer tillfogar yttre skador pÄ sin egen kropp med olika föremÄl, och kommer dÀrmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan Àven med den somatiska vÄrden. DÀrför Àr det av vikt att Àven sjuksköterskor inom den somatiska vÄrden kan ge dem en god vÄrd. MÀnniskor som skadar sig sjÀlv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det krÀver att sjuksköterskan bÄde kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjÀlpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vÄrdpersonalens kÀnslor gentemot patienter som skadar sig sjÀlva.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..

Denna studie undersöker om musik kan pÄverka resultatet pÄ ett lÀsförstÄelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder pÄ att musik Àndrar vÄrt kÀnslomÀssiga tillstÄnd vilket i sin tur kan pÄverka vÄr kognitiva förmÄga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra tvÄ lÀsförstÄelseprov, ett i tystnad och ett nÀr de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulÀr med kontrollfrÄgor gÀllande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, sÄ att de vana presterade sÀmre med musik jÀmfört med tystnad..

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att kvinnor pÄverkas av medieidealet i större utstrÀckning Àn mÀn. Detta med anledning av tidigt satta könsrollsförvÀntningar som Àn idag tydligt framkommer i reklam. VÄr studie visar att kvinnor upplever en större rÀdsla för att inte kunna leva upp till förvÀntningar skapade av media. Vi mÀrker att mÀn hyllar kvinnliga skönhetsideal samtidigt som de för egen del förhÄller sig mer distansierat till ideal satta i reklam..