BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ uppsatta mÄl. I grundskolans kursplan för matematik stÄr det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsÀttningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvÄrigheter sÄg pÄ sin egen matematiska inlÀrning. Vi har haft som mÄl i denna studie att titta pÄ vilket bemötande f.d. elever fÄtt i grundskola och gymnasium.

FrÄgestÀllningarna som presenteras i uppsatsen Àr om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och mÀn delar mer jÀmstÀllt pÄ hushÄllsarbetet samt om flexibel arbetstid pÄverkar konflikterna i hushÄllet om fördelningen av hushÄllsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta Àr att flextid i debatt framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart positivt. Ett hjÀlpmedel för kvinnor att uppnÄ balans mellan arbete och familj. NÄgot som i sin tur skulle öka jÀmstÀlldheten i hemmet och förbÀttra kvinnors situation pÄ arbetsmarknaden.UtifrÄn den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras tvÄ hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushÄllsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern nÀr det gÀller hushÄllsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen Àr att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jÀmstÀlldhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien Àr kvantitativ och baseras pÄ den femte och senaste av levnadsnivÄundersökningarna; LNU 2000 som bygger pÄ intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket Àr 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushÄllsarbetet.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Denna undersökning Àr baserad pÄ min egen serie av Ätta rörliga portrÀtt av ungdomar och hur de uttrycker sig framför kameran i varje portrÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka vad ungdomarna uttrycker nÀr de stÄr och poserar framför kameran i ett rörligt portrÀtt (Moving Portrait). Jag ville Àven fÄ djupare kunskaper i hur resultatet av min egen forskningsprocess kan anvÀndas av mig i min profession som mediepedagog och bildlÀrare.Jag har baserat undersökningen pÄ en etnografiskt inspirerad metod och utifrÄn olika samtal, inspelningar av ljud och bild gjort en analys som har fokus pÄ hur de olika modellerna upptrÀdde framför kameran och hur de valde att representera sin identitet under cirka en minuts tid. De teoretiska synsÀtten utgÄr frÄn socialkonstruktionismens teorier. Jag ville anvÀnda det rörliga portrÀttet som en fri plats dÀr modellerna kunde anvÀnda ett rum dÀr de var kapabla att representera sin identitet.I portrÀttserien ville jag undersöka sammanhanget som de Àr tagna i.

Syfte och frÄgestÀllningar : Det övergripande syftet Àr att studera begreppet trygghet och dess anvÀndning i lokaltidningen VÄrt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen Àr att komma Ät trygghetsbegreppets innebörd sÄsom den Àr presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i sjÀlva fallet diskuteras. Studien utgÄr frÄn följande allmÀnna och specifika frÄgestÀllningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv pÄ trygghet framstÀllt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien Àr en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehÄllsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur chefer och kökspersonal pÄ förskolor arbetade för att frÀmja goda matvanor hos barn enligt de nationella riktlinjer som finns.Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten pÄ egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten sjÀlva. Lottdragning tillÀmpades för att vÀlja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen dÄ dessa ansÄgs vara experter inom omrÄdet. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, dÄ de ansÄg att de hade tillrÀckligt med kunskap.

Denna studie Àr en fallstudie i syfte att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande av kunskapshanteringssystem pÄ en arbetsplats med speciella förutsÀttningar. Det studerade fallet Àr en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar pÄ egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar pÄ att anvÀndande av andra system Àr en viktig faktor som kan förhindra bÄde delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jÀmförts med tre tidigare studier för att visa pÄ likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsÀttningar..

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

Bakgrund: Trygghet och förÀldrakontakt Àr viktigt dÄ ett barn vÄrdas pÄ sjukhus visar flera studier. SÄvÀl barn som förÀldrar pÄverkas negativt om inte möjlighet finns till anknytning, nÀrvaro, delaktighet och kÀnslomÀssig kontakt med varandra. FörÀldrars nÀrvaro i samband med vÄrden av sina barn Àr inte alltid sjÀlvklar i dagens lÀge. Ska förÀldrar vara nÀrvarande vid invasiva moment pÄ barn i vÄrden, varför och vem bestÀmmer det? Det familjecentrerade synsÀttet understryker dock vikten av att förÀldrarna ses som parter i vÄrdandet.

SAMMANFATTNINGMÄnga företag lÀgger idag stor vikt vid flexibilitet och effektivitet och mÄnga arbetstagare kÀnner sig manade att hela tiden utvecklas och göra sig mer kompetenta för det arbete de söker. Tidigare forskning visar pÄ att fenomenet anstÀllningsbarhet Àr omtalat och de ökade kraven pÄ arbetstagarna har bland annat lett till en ökad utbildningsnivÄ.Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen Àr bland annat de förÀndringar som skett pÄ arbetsmarknaden med avseende pÄ organisationsstruktur, fokus pÄ individen samt globaliseringen. Fenomenet anstÀllningsbarhet har lÀnge diskuterats men har haft olika innebörder genom Ären och idag regleras arbetsmarknaden Àven av styrdokument frÄn EU, dÀribland Bolognaprocessen. Detta har inneburit att större fokus lagts pÄ individen och var och en mÄste ta ansvar för sin egen personliga utveckling.Syfte: Undersökningens syfte handlar om hur nyanstÀllda upplever konkurrensen pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till den egna attraktionskraften nÀr det gÀller att fÄ och behÄlla en anstÀllning. Vi vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt faktorer som utbildning, arbetslivserfarenhet och familjesituation pÄverkar den upplevda anstÀllningsbarheten.Metod: En kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv.

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur relationen mellan beslutsprocesser rörande CSR och den strategiska inriktningen skapas och genomföres i olika typer av företag.Vi har genom studien kunnat visa att CSR arbete kan komma aktieÀgare och företag till gagn, vid en lyckad intern integration. Uppsatsens slutsats betonar vikten av integration samt att företagen snarare bör utgÄ frÄn sin egen verksamhet och sina intressenter Àn frÄn externa pÄtryckningar för att anvÀnda CSR strategiskt..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka för- och nackdelar med arbetsmetoden fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra vilken kunskap hÀlso- och sjukvÄrdspersonal, det vill sÀga fysioterapeuter, lÀkare och sjuksköterskor, kontra hÀlsopedagoger har om FaR. Studien undersökte Àven huruvida hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens egen fysiska aktivitetsnivÄ pÄverkar förskrivningen av FaR.MetodEn kvantitativ undersökning gjordes pÄ 38 deltagare. Av alla deltagare var 15 fysioterapeuter, 10 sjuksköterskoroch 7 hÀlsopedagoger och 6 lÀkare. Deltagarna besvarade en enkÀt som omfattade frÄgor om upplevda för- och nackdelar med FaR som arbetsmetod, sin egen fysiska aktivitetsnivÄ samt kunskapsfrÄgor.

UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.