En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier.

Målet med bildandet av älgskötselområde (ett område som har sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam) var att jakträttsinnehavarna skulle ta över ansvaret för de praktiska älgfrågorna, samtidigt som länsstyrelsens detaljreglering av älgjakten skulle minska. Syftet med studien var att studera implementeringen av regler och föreskrifter i älgkötselområden. Detta genom att ställa följande frågor. Hur regleras avskjutningen av älg i älgskötselområdena? Hur väl stämmer målen i planen överens med den faktiska avskjutningen? Vad händer när ett älgskötselområde bryter mot uppställda mål i älgskötselplanen? Hur fungerar det lokala samrådet som enligt jakt och vilt (1991/92:9) ska finnas? Samt vad fördelarna och nackdelarna är med bildandet av älgskötselområde.

Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilka sätt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssättet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades på enkäter till lärare och på observationer av lektioner på tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. Lärarnas handlingar under observationerna tolkades utifrån ett pragmatiskt perspektiv där handlingarnas förstods utifrån vilken ideologisk utgångspunkt läraren hade i sin undervisning, huruvida läraren hade fokus på lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus låg på mötet med eleverna och deras förståelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

SammanfattningEfter att ha spenderat tid på att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar på sex och flertalet av dessa reklamer innehåller kvinnliga modeller som i stor utsträckning objektifieras. De reklamer som vi tyckte tydligast bröt mönstret från att objektifiera kvinnan enligt de traditionella normerna var de reklamer där idrottstjejer representerade företag och produkter. Denna typ av reklamer har enligt oss ökat de senaste tio åren och idag är det vanligt att se ett välkänt ansikte på en framgångsrik idrottstjej göra reklam för diverse produkter på TV. Det vi fann intressant att undersöka var således att ta reda på om idrottstjejernas genomslagkraft i reklam har ökat under de senaste tio åren, vilken kvinnoroll de symboliserar i reklam samt om användandet av framgångsrika kvinnliga idrottare har påverkat den traditionella kvinnobilden i reklam. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och i så fall hur svenska idrottskvinnors framgångar och användandet av dem i reklam har påverkat den traditionella kvinnobilden i reklam.

Jag vill genom denna uppsats belysa ett samarbete mellan sjukvårdskulturen och skolkulturen. I min egen studie har jag gjort intervjuer med personer som har anknytning till dessa båda kulturer. Om du som barn får diabetes ingår du både i skolkulturen och sjukvårdskulturen och för att underlätta för patienten/eleven finns ett samarbete. Jag har genom min vft träffat barn som har diabetes och som inspirerat mig till denna uppsats..

I dagens visuella effekter är digital compositing en av de viktigaste processerna. Från att uteslutande ha utförts i 2D har digital compositing dock kommit att innebära en alltmer tredimensionell process. Det här arbetet reder ut begreppet 3D-compositing och sammanställer vilka 3D-compositingtekniker som är vanligt förekommande. Ett urval av dessa tekniker tillämpas sedan i en egen effektsekvens. Slutsatsen blir att det är kombinationen av 3D-funkionalitet och 2D-compositing i samma program som är styrkan med digital compositing i 3D-miljö..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekonomistyrningen är utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger på en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjälp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi använder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. Vår slutsats är att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln är högst traditionell. Dagligvarumarknaden präglas av få aktörer som är stora kedjeföretag.

Mozarts fagottkonsert är ett oerhört viktigt stycke i fagottrepertoaren. Vad behöver jag veta för att kunna bilda mig en egen uppfattning om konserten? Hur spelades den då den skrevs? Hur vill jag tolka den och var hittar jag informationen som ger mig kunskap om mina olika valmöjligheter? Denna uppsats är ett försök att visa hur man på en modern fagott kan framföra Mozarts fagottkonsert på ett informerat sätt med hjälp av den kunskap som finns att tillgå..

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Det här arbetet tar upp och analyserar hur en underhållare marknadsför sig samt den väg en underhållare i form av ståuppkomiker eller skådespelare, tar för att marknadsför sig idag. Med hjälp av intervjuer och litteratur har vi kommit fram till att det inte finns ett klart och tydligt sätt hur dessa underhållare marknadsförs utan att det är en kombination av flera tillvägagångssätt. En annan viktigt aspekt som lyfts fram är att underhållare idag till stor del ansvarar för sin egen marknadsföring..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som påverkar detta. För att få fram svar på dessa frågor kommer jag även att studera hur lärarna överlåter ansvar till eleverna samt vad lärarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgår ifrån fyra lärare på det estetiska programmet samt fyra stycken elever från det estetiska programmet.