Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hĂ€vdar att detta Ă€r möjligt om man planerar detaljrikt och anvĂ€nder sig av olika knep, som bland annat att inte anvĂ€nda sig av för mĂ„nga miljöer utan istĂ€llet anvĂ€nda sig av fĂ€rre miljöer, men frĂ„n flera olika vinklar och perspektiv för att fĂ„ till en bra variation.Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta nĂ€rmare. En utmaning blev det att göra allt pĂ„ egen hand, men resultatet vĂ€xer fram till en musikvideo som dels innehĂ„ller klipp frĂ„n skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till lĂ„tens kĂ€rna.KĂ€rnan i detta Ă€r att dela med mig av min process, sĂ„ att andra som ocksĂ„ vill göra en musikvideo kan se vad som gĂ„r att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras..

Studiens övergripande syfte var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att fÄ kunskap om vad det Àr mer som hÀnder i klassrum bortsett frÄn den traditionella undervisningen. Studien bygger pÄ fyra grundskollÀrares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gÀllande barn som upplevt familjevÄld. Syftet var vidare att titta pÄ hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar pÄ BUP nÀr de trÀffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevÄld. FrÄgestÀllningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gÀllande mÄlgruppen barn som upplevt familjevÄld? Ytterligare frÄgestÀllningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter pÄ BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ. EnkÀtstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frÄgor för att möjliggöra att respondenterna fÄtt delge sina Äsikter pÄ ett friare sÀtt.

Denna studie handlar om nÄgra ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lÀrare pÄgymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som anvÀndes under studiens gÄng var intervjuer dÀr bÄde strukturerade ochostrukturerade frÄgor ingick. De fem eleverna av bÄda könen, intervjuades om sin skoltid.UtifrÄn syfte och frÄgestÀllning har resultatet bearbetat och jÀmfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade pÄ bland annat oförstÄende lÀrare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansÄg Àven att de inte fÄtt den hjÀlp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med denna studie har varit att underso?ka, med diskursanalys som metod, hur den som a?r missta?nkt fo?r brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i tva? textmaterial utgivna av det svenska ra?ttsva?sendet. Det huvudsakliga empiriska materialet a?r rapporten Ha?ktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som anva?nds av Kriminalva?rden och som finns tillga?ngligt fo?r ha?ktade a?r, Information till ha?ktade. Teorier som anva?nds uto?ver diskursanalys och Michel Foucault, a?r Erving Goffmans teori om totala institutioner.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förstÄelse för nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle. De frÄgestÀllningar studien baserats pÄ var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur sÄg kvinnorna pÄ sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av sjÀlvbilden, men Àven utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssÀtt som anvÀndes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas lÀngd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohÀlsa och bristen pÄ uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förÀndringar vid 1,5 Ärs uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjÀlp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förÀndring. Till störst hjÀlp i terapin var att fÄ tid och utrymme att fokusera pÄ sig sjÀlv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. FörbÀttrad förmÄga att hantera pÄfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmÄgan att sÀtta grÀnser mot andra i synnerhet förÀldrarna, var de viktigaste förÀndringarna.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstrÀnares anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna mÄlsÀttning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match.FrÄgestÀllningar:Arbetar trÀnaren medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match? Hur och nÀr arbetar trÀnaren med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match?Metod:Sex manliga trÀnare i Äldern 36-57 Är med erfarenhet som ansvarig trÀnare pÄ elitnivÄ deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har anvÀnts som metod för datainsamling. FrÄgor och följdfrÄgor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla trÀnare Àr överens om att det finns en mental press pÄ elittrÀnare i fotboll i samband med match. Alla sex trÀnare arbetar med de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna, men det Àr bara i 13 fall av 30 som trÀnaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter.