Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket vÀrde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fÀltet anser att vÀrdet med estetiska aktiviteter Àr, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgÄ frÄn det radikala estetiska begreppet. Jag har Àven diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgÄng till ett sprÄk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag mÄste förhÄlla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska pÄ olika sÀtt kan vara vÀrdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter pÄ det sÀtt som de gör..

Sverige har sagts ha blivit allt sÀkrare, sÀkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat sÀkerhetsbegrepp. Ett sÄdant skulle kunna innebÀra enutökad flora av hot och, dÀrmed, en potentiellt ökad osÀkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens sÀkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ innehÄllsanalys av de regeringsförklaringaroch dÀrpÄ följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrÄn Àr Buzans, WÊvers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat sÀkerhetsbegrepp och sÀkerhetisering av politiska frÄgor, ?sÀkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frÄgor inom de militÀra, ekologiska och ekonomiska omrÄdena Àr sÀkerhetsmÀssigtladdade i periodens början, men att dessa omrÄden sedan avsÀkerhetiseras alltmer.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vÄr barndom. Könsroller som verkar enligt tradition stÀllas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vÄrt samhÀlle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tÀnker pÄ vÄr förhÄllning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan Àr för mig vÀldigt viktigt. DÀrför har jag valt att se pÄ en del inom förskoleverksamheten som sÀllan, om nÄgonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker Àr nÄgot som mÄnga barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utlÀsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Är resonerar kring begreppen lÀsning och text, vad de lÀser pÄ sin fritid och vilken instÀllning de har till lÀsning i skolan. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i Ärskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har nÄgon vana att resonera om lÀsning och begreppet text och att de till stor del förknippar lÀsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. NÀr det kommer till elevernas lÀsning pÄ fritiden sÄ visade det sig att de möter en mÀngd olika texter som skiljer sig mycket frÄn det de fÄr lÀsa i skolan.

HÀlsointresset har under senare Är vidgat perspektivet till att handla om hÀlsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgÄtt frÄn Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hÀlsa, dÀr kÀnsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frÄgestÀllningen med vÄr intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillÀmpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhÄllningssÀtt Àr minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrÄn. Vi har diskuterat och belyst hur förhÄllningssÀttet kan komma att pÄverka behandlingsarbetet med klienten.

AbstractThe purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics.I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages.The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways.?Talking maths? with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method.The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären och nya Àmnen har kopplats till teknikomrÄdet. Har det vidare teknikperspektivet ocksÄ vidgat elevrekryteringen? Manliga elever pÄ tvÄ skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkÀter och intervjuer besvarat frÄgor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas mÀnnens upplevelser kring teknik och genus. UtifrÄn resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören Àr bÄda mÄlmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sÀllan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa lÄsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i tvÄ begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mÄtt sÄsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet Àr anvÀndbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjÀlp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsÀtt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stÀmmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande lÀromedel i SO-undervisningen i Ärskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan anvÀnda Minecraft, om det förekommer nÄgon genusskillnad hos elever gÀllande motivationen att anvÀnda Minecraft som lÀromedel och hur frukt- och gÄngbar simuleringen Àr gÀllande simuleringens tillgÀnglighet, mekanik och innehÄll. Undersökningen stÄr pÄ fyra ben; 1) Eget anvÀndande av Minecraft, 2) En enkÀtundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gÀllande Ärskurser, 3) intervjuer av elever i gÀllande Ärskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad pÄ teorier om spelbaserat lÀrande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrÄn den nu rÄdande lÀroplanen inom SO-Àmnena i Ärskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslÄr jag att det, utifrÄn min forskning, inte förekommer nÄgon mÀrkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att anvÀnda Minecraft i skolan och att sjÀlva anvÀndandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. AnvÀndandet av Minecraft bör konkret anvÀndas med tydliga mÄl och delmÄl för eleverna.

VÄrt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjÀlp att förstÄ barns olikheter och dÀrmed ge ett gott bemötande och rÀtt stöd. Metoden vi anvÀnde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad upplÀggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillÀmpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn pÄ elevers olikheter.FrÄgeformulÀren har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som Àr till god hjÀlp för att hitta rÀtt undervisningsnivÄ.SÄvÀl vÄra egna erfarenheter som vÄr studie bekrÀftar att kunskap omneuroutvecklingssystemen ger större förstÄelse för elevers olikheter samt underlÀttar att upptÀcka mönster i svÄrigheterna och komma pÄ idéer om hur man skall lÀgga upp undervisningen.UtifrÄn resultatet Àr vi övertygade om att den praktiska tillÀmpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartlÀggande arbetssÀttet i skolan..

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att fÄ reda pÄ vilka resurser som behövs för ett vidgat anvÀndande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras anvÀndning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade anvÀnder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade ocksÄ vilka motiv de har för att anvÀnda sig av dessa inslag.

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda Àn utbildning för unga mÀnniskor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om vÄr skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan Ästadkomma ett nÀrmande till andragogiska principer. Jag ville ocksÄ se hur omstÀllningen till nytt arbetssÀtt pÄverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lÀgga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, förelÀsning, samt en kvantitativ enkÀtundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha nÀrmat undervisning/handledning till andragogiska principer. VÄra studerande lÀgger tyngdpunkten pÄ undervisningens pedagogiska upplÀgg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter pÄ nya omrÄden som arbetssÀtt och flexibilitet.