Syftet med vÄr fallstudie var att undersöka om lÀraren arbetar med multimodala uttryckssÀtt, sÄsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssÀtt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelÀmnas.Metodvalet som anvÀndes för vÄr undersökning var observationer vilket gjordes under tvÄ hela dagar respektive en heldag och tvÄ halvdagar. De som observerades var tvÄ grundskollÀrare i Ärskurs 3 respektive Ärskurs 4, lÀraren för Ärskurs 3 kallar vi för LÀrare 1, hon arbetar pÄ en mindre skola ute pÄ landsbygden nÄgra mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra lÀraren som observerats kallar vi för LÀrare 2, hon arbetar i Ärskurs 4 pÄ en medelstor skola belÀgen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) dÀr de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de bÄda lÀrarna tillÀmpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vÄr tid som observatörer.

Litteratur har idag konkurrens frÄn mÄnga andra slags medier, sÄ som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas Àven för populÀrkultur. MÄnga barn idag anvÀnder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka lÀsarna bland barn i Ärskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ kunskap om hur barns anvÀndning av litteratur och medier ser ut för att som lÀrare sedan kunna tillÀmpa denna kunskap i vÄr undervisning. I diskussionen Äterkommer vi med hur dessa kunskaper kan anvÀndas. För att uppnÄ vÄrt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkÀteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i Ärskurs tre och Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor.

Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare pĂ„ Elprogrammet förhĂ„ller sig till begreppet hĂ„llbar utveckling och pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen Ă€r utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsomrĂ„den: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsomrĂ„den överlappar varandra mer eller mindre och kan dĂ€rför inte ses som tre frĂ„n varandra skilda omrĂ„den. Kunskap: lĂ€rarna ansĂ„g att med hjĂ€lp av kunskap kunde hĂ„llbar utveckling erövras men Ă€ven att kunskap var hĂ„llbar utveckling i sig.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur mötet mellan eleven, lÀraren och den rörliga bilden gÄr till i klassrummet. Jag utgick frÄn tre forskningsfrÄgor som fokuserades pÄ pojkars och flickors medievanor gÀllande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga bilden anvÀndes i förhÄllande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista omrÄde ville jag ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt lÀrarna har till ungdomars fritidskultur med betoning pÄ den rörliga bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkÀtundersökning samt gruppintervjuer med elever ur bÄda könen samt tvÄ enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklÀrare. Resultatet visade att det ungdomar ser pÄ TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhÄllning.

I denna undersökning behandlas kroppsideal pÄ sociala medier med utgÄngspunkt frÄn skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Detta sker genom en diskursanalys pÄ kroppsbilder för att se mönster i hur en hÀlsosam kropp framstÀlls. Syftet Àr att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn pÄ hÀlsa ungdomar kan möta pÄ dessa sociala medier. De frÄgestÀllningar vi har Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna pÄ sociala medier som hanterar kroppsideal och hÀlsa?? samt ?UtifrÄn ett makt- och genusperspektiv, vilka synsÀtt pÄ kropp och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta pÄ de sociala medierna Instagram och Tumblr??.

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.

Syftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ hur film kan anvÀndas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur resonerar nÄgra lÀrare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlÀrningspotential ser lÀrarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lÀrare och tvÄ elever har gjorts. Dessa har spelats in pÄ diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn undersökningens frÄgestÀllningar.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) stÄr att skönlitteraturen Àr en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och vÀrderingar. LÀsning av skönlitterÀra texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. SvenskÀmnets utveckling har prÀglats av olika grundskolereformer och debatter.

Sammanfattning:Bakgrund: Psykos Àr ett samlingsnamn för psykiska störningar dÀr uppfattningar och vÀrderingar av verkligheten Àr förÀndrade. Psykoser upptrÀder i alla Äldrar. Familjens roll Àr viktig och det Àr ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de nÀrstÄende Àr det förenat med stora pÄfrestningar att se en nÀrstÄende bli psykotisk.Syfte: Att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie anvÀndes för att besvara syftet. Resultatet baserades pÄ sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att nÀrstÄende till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.

I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

This is a work about the relationship between cult houses and halls. In my essay I will go through four different places were cult houses and halls both exist. I will look at the findings and the landscapes were the settlements are located in. The places I have chosen are Lunda in Södermanland, Slöinge in Halland, UppÄkra in western SkÄne and JÀrrestad in southeast SkÄne. Because of that the cult houses and halls are occurring during the late Iron Age, it is during this time period that I will work in.

Min utgÄngspunkt för den hÀr studien har varit att förstÄ och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstÄ identitetsprocesser sÄsom de framtrÀder i pojkars möten med olika texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus pÄ virtuella vÀrldar. GrundlÀggande begrepp Àr identitet, reception och meningsskapande. Vad jag frÀmst velat ta reda pÄ Àr vilken betydelse texter och virtuella vÀrldar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att lÀsaren ska kunna fÄ en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ?tecknar? jag deras ?portrÀtt?.