Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika Videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika Videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Detta examensarbete undersöker möjligheten att ersätta ett praktiskt referensmaterialmed en teoretisk grund vad gäller att gestalta mänskliga personlighetsdrag i rörelsernahos icke-mänskliga karaktärer. Teorin har förankrats i socialpsykologiska idéer omkroppsspråk och Rudolf Labans rörelseanalys, varav den senare dikterar hur olikatypiskt mänskliga rörelsestilar kan se ut. Arbetsmetoden är av intresse då den harpotential att underlätta animatörens dagliga arbete med icke-mänskliga karaktärer.Frågeställningen är uppbyggd kring huruvida bestämda mänskliga personlighetsdragkan förmedlas i rörelserna hos icke-mänskliga karaktärer genom att appliceramänsklig rörelseteori. Tre rörelsemönster animerades till tre olika växtvarelser ochsammanställdes därefter i totalt sex Videoklipp. Undersökningen visade att det bara tillen viss grad var möjligt att gestalta mänskliga personlighetsdrag med hjälp avarbetsmetoden, och att metoden behöver vidareutvecklas markant för att kunna tas ianvändning på större skala.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika Videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Detta examensarbete har utförts hos Amfora Training AB, ett företag som utvecklar internetbaserade distanskurser inom det medicinska området. I det egenutvecklade kursprogrammet navigerar kursdeltagarna genom en dataspelsliknande miljö där kursmaterialet består av Videoklipp med föreläsare. Redigering av datan som bygger upp användargränssnittet sker i en separat ordbehandlare vilket gör att ändringar kräver omstart av programmet och gör uppdateringar krångliga.I det här arbetet redovisas utvecklingen av ett redigeringsverktyg integrerat i kursprogrammet. Redovisningen innefattar tillvägagångssätt utifrån en utvecklingsmetodik innefattande analys, design, kodning och testning. I arbetet ingår en analys av kursprogrammet och dess gränssnittsmodell satt i ett sammanhang av andra gränssnittslösningar.En stor del av problematiken handlar om att hitta ett bra sätt att presentera gränssnittsmodellen för redigering.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger på att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av Videoklipp, som sedan skickas ut till några få personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring är och hur känslorsponsen från dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vår studie använde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestånde av filmlkipp, som haft stor framgång på Internet.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, Videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Karaktärsanimationerna måste vara könsneutrala eftersom spelarna själva väljer kön och personlighet på sin karaktär i Cloud Islands. Personlighetsgestaltningarna som skapades kallades ?Neutral?, ?Äventyrlig? och ?Sprallig?. Problemformuleringen bestod av att undersöka om animationerna för dessa stereotypiska personligheter kunde göras könsneutrala. Arbetet utgick från Isbisters (2006) rörelsemönster för personligheter, power centers (Lango, årtal okänt) och Labans rörelseteorier (Kundert-Gibbs & Kundert-Gibbs, 2009).

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger på att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av Videoklipp, som sedan skickas ut till några få personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring är och hur känslorsponsen från dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vår studie använde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestånde av filmlkipp, som haft stor framgång på Internet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakta konstrueras i situationer där det finns en stor risk att tappa ansiktet. Det sociala fenomenet ansikte studeras med hjälp av Erving Goffmans teori om ansiktsarbete och hans dramaturgiska perspektiv. Goffmans teori kombineras med Jonathan Potters diskursanalytiska teori om hur fakta konstrueras. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillämpas i studien. Den metod som används är Potters diskursanalytiska metod för analys av faktakonstruktion.

Denna uppsats har underso?kt hur tre globala nyhetskanaler, Al Jazeera English, CNN international och Russia Today English rapporterar om den pa?sta?dda gasattacken i Syrien den 21:a augusti 2013. Syftet var att underso?ka och identifiera vilka frames som respektive kanal anva?nder sig av samt hur de behandlar uppsatsens tre fra?gesta?llningar, A) Vad har ha?nt? B) Vem a?r ansvarig? och C) Hur bo?r man agera?. Studien har utga?tt ifra?n tidigare forskning och teorier om begreppet framing och dess olika variationer sa? som generic/issue specific, visual framing etc.

Användandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste åren. Oavsett om det sker märkbart för användaren eller inte använder sig gemene man i princip dagligen av någon form av tjänst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt från att lyssna på webbradio till att titta på Videoklipp från nyhetsportaler eller sportsidor på Internet. I denna rapports första del görs en kartläggning över strömmande medier rent generellt. Den läsekrets som inte är särskilt insatt i ämnet får reda på vad strömmande medier är, vilka aktörer som finns på marknaden, möjliga distributionssätt, historik med mera.

En så kallad Internet-community, är en mötesplats i cyberrymden där människor träffas och håller kontakten. De flesta communities har därför en del funktioner där kunderna bland annat kan lägga upp texter, bilder och Videoklipp. Dessa kallas användarens prestationer som ett samlingsnamn i denna uppsats. Det har på senare tid uppmärksammats att företagen bakom dessa communities ofta förbehåller sig rätten till dessa prestationer genom en klausul i användaravtalet som alla medlemmar i communityn måste skriva under. Detta användaravtal ger i sin tur upphov till ett licensavtal, en upplåtelse av upphovsrätten till det material som medlemmen på en community lägger upp på webbsidan.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två Videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två Videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.