Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs..

Bolognaprocessen är en förändringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA). Målsättningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa där studenter, forskare och lärare enkelt kan röra sig över nationsgränserna. Detta ska uppnås genom förbättrad jämförbarhet och ökad överensstämmelse mellan ländernas utbildningssystem. I Sverige pågår just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens målformuleringar sägas ge vissa förutsättningar för implementeringen i de deltagande länderna. Att målen är öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet är de sätt på vilket dessa förutsättningar främst lämnas.

Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska dilemman och svårigheter därmoralen sätts på prov. Det är då viktigt att revisorn i fråga agerar så etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för attsamhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigtutförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sinutbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersökapå vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyrasistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnaderårskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första åretjämfört med de som läser det sista året.

Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för närstående som befinner sig i sorg. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, både för egen och närståendes välbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med närstående i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.

Vi som genomfört denna undersökning är två lärarstudenter med inriktning mot naturorienterade ämnen. Under utbildningens gång har vi funderat och diskuterat mycket om laborationens betydelse i undervisningen och om våra egna erfarenheter av företeelsen under vår egen skolgång. Hur vi blivande lärare använder oss av laborationer och vilken uppfattning elever har av laborationens mål, är något som vi har funderat över under vår utbildning. Anledningen till varför vi har valt vårt område, är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning ibland fått uppfattningen att elever har svårt att uppfatta meningen med laborationer och att vi ibland har haft problem att nå fram med våra egna mål till dem. Eftersom laborativt arbete är en viktig del i undervisningen, känns det extra viktigt att skaffa kunskaper som gör att vi kan använda arbetssättet på ett tillfredställande sätt.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitära (jämställda), men att attityder som rör föräldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella föreställningar, samt att män generellt har mindre egalitära attityder i jämförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders påverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende på kön. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitära attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för män och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frågeställningar undersöktes med datamaterial från International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehåller enkätdata från cirka 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige från 18 år och äldre, och analyserades med hjälp av linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att män och kvinnor i Sverige överlag har egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att män i Sverige i genomsnitt har mindre egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jämförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i genomsnitt har mer egalitära attityder i jämförelse med kvinnor med lägre utbildnings- och inkomstnivå.

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

 BakgrundSuicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Efter ett suicidförsök där patienten söker sjukvård blir det initiala mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig del i processen att återgå till en meningsfull tillvaro. Patient och närstående står inför att tackla det stigma som ett suicidförsök innebär. Många känner skam, rädsla och känsla av misslyckande och behöver ofta professionellt stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är i dessa fall betydande för hur de drabbade hanterar situationen och kan gå vidare. SyfteAtt beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens attityd vid arbete med suicidnära patienter. MetodFör att besvara syftet utfördes en litteraturstudie.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Jag fick i uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i Karlstad, att presentera data med hjälp av programmet ArcGIS. Data som skulle uppvisas var: trafikmängden, polisrapporterade olyckor, gång- och cykelvägar, trafiksignaler, trafikplatser, skyltad hastighet, skolor och fritidsaktiviteter längs E18 i Karlskoga. Vidare skulle föreslagna åtgärder i utredningen presenteras med GIS. Arbetet inkluderar fältstudier i Karlskoga för att ta foto och videoklipp på de berörda korsningarna, som sedan skulle länkas till kartan. Uppgifterna skulle sedan framföras i en karta, i en skärmpresentation av avdelningschefen Bo Lindelöf.Arbetet tar upp problem och möjligheter med användning av GIS i presentationsskedet.Karlskoga kommun och Vägverket föreslår åtgärder i Karlskoga tätort, en ombyggnad av E18:s korsningar med Viaduktgatan, Boåsvägen och Hyttåsvägen.

Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling. Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan.

BAKGRUND: Som lärarstudent har jag på mina vfu-placeringar uppmärksammat hur en del elever har svårt att förstå det lästa, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturläsning. När jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i läsförståelsestrategier, väckte det mitt intresse, att undersöka detta närmare. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning på området, försöker jag klargöra hur läsförmåga och läsförståelse definieras enligt litteraturen. Utifrån litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur läsförståelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell läsforskning förespråkar på området.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet efterlyses..