Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka.

I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?Detta är huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Havsmiljöer är idag den slutliga anhalten för den nedskräpning av plast som kommer ifrån avloppsvatten och allmän nedskräpning. Stora mängder plastpartiklar i olika storlekar har upptäckts i haven och även inuti djur som misstagit plasten som föda. Forskning visar att en stor del av plasten är av mikroskopisk storlek, så kallade mikroplaster. Inom denna grupp förekommer textilfibrer som likt andra plaster är svårnedbrytbara i naturen. Det har genom studier påvisats att små textila fiber rinner ut med avloppsvattnet och hamnar i haven.PET är en av de vanligaste plasterna och utifrån denna tillverkas polyesterfiber som är det i särklass mest använda materialet inom textiltillverkning.

Denna studie syftar till att ur en aktieägares perspektiv studera vilken betydelse för valet av diversifiering eller fokusering får på ett fastighetsbolags aktieägarvärde under tidsperioden 1998 ? 2008. Studien omfattar svenska fastighetsföretag från listorna Small Cap, Mid Cap och Large Cap på Stockholmsbörsen. Företagen har kategoriserats efter vilken utsträckning som deras fastighetsbestånd är fokuserade över olika fastighetstyper och ekonomiska regioner. Herfindahls diversifieringsindex har legat som grund för klassificeringen och har utvecklats och anpassats till fastighetsbranschen för att återge en verklighetstrogen bild.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.