Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Immobilisering a?r en vedertagen omva?rdnadsa?tga?rd inom dagens prehospitala traumava?rd, detta trots att det inte finns na?gra randomiserade kontrollerade studier anga?ende a?tga?rden. Ma?nga studier har dock visat att riskerna med immobilisering a?r ma?nga varfo?r det a?r viktigt att underso?ka omva?rdnadshandlingen na?rmare.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka fo?rekomsten av radiologiskt faststa?llda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, samt pa? vilka indikationer denna immobilisering gjordes.Metod: En kvantitativ retrospektiv studie da?r 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic. Da?refter analyserades resultaten i SPSS deskriptivt och grafiskt, med chi2-test samt med oberoende t-test.Resultat: Resultatet visade att av de 246 patienter som genomga?tt en radiologisk underso?kning fanns en konstaterad spinal skada hos 48 patienter, vilket motsvarade cirka 17 %.

Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken.Centrala frågeställningar var:På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan?På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

Bakgrund: Promotion av hälsa och prevention av ohälsa är en av många viktiga uppgifter för hälso- och sjukvården. Sekundärprevention efter akut kranskärlssjukdom innebär åtgärder för att både på kort och lång sikt minska död, återinsjuknade och fortsatt sjukdomsprocess. Förändringar i levnadsvanor påverkar oftast flera riskfaktorer samtidigt. För personer med känd livsstilsrelaterad sjukdom betonar Socialstyrelsen i ?Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? att sjukvården ska erbjuda rådgivande samtal kring ohälsosamma levnadsvanor och att det är en betydelsefull uppgift för hela vårdkedjan.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer och empiri undersöka om diagnosen lindrig utvecklingsstörning utställs på vetenskapliga grunder, eller om den i vissa fall utställs av andra skäl. Med andra skäl menas, exempelvis, för att få tillgång till olika resurser i samhället, så som insatser enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade), särskola eller tillgång till habiliteringsverksamhet. Med andra skäl kan också menas att det under utredning av eventuell diagnos förekommit bristfällig information och tidsbrist vilket påverkat resultatet.Den frågeställning som studien ämnar att besvara är;Utställs diagnosen lindrig utvecklingsstörning på vetenskapliga grunder och är diagnosen tillförlitlig och varaktig?Studien utgår ifrån teorier om sociala konstruktioner. Dessa används för att framställa tankar kring diagnostisering i allmänhet och diagnosen lindrig utvecklingsstörning i synnerhet.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Religion på Internet är en undersökning som behandlar frågor om hur Internetanvändare argumenterar kring skapelsemyter på diskussionsforum på Internet. Vidare argumenteras det för en identitetsskapande aspekt av Internet ? kan sökare, med hjälp av diskussionsforum på Internet, skapa sig en identitet? I ett sekulariserat samhälle utgår man ofta från att religionen förlorar sin betydelse, men det är viktigt att skilja mellan sekulariseringen på organisationsnivå och på individnivå. På individnivå är religionen fortfarande viktig, vilket framgår av de forum som används i den här undersökningen samt i den litteraturstudie som är en del av uppsatsen. Många, framför allt unga, Internetanvändare använder diskussionsforum för att ge uttryck för sina funderingar och med den o-begränsning som Internet innebär kan användarna lätt hitta svar och kommentarer som både kan stärka och bryta ner den egna identiteten. När det gäller religion på Internet är det viktigt att skilja mellan Internet-religion och religion på Internet.

Mul- och klövsjuka är en epizooti av stor betydelse. Viruset är relativt miljötåligt och kan transporteras långa sträckor i atmosfären vid gynnsamma väderleksförhållanden. I februari 1966 blåste Mul- och klövsjukeviruset 100 km över Öresund ifrån svinbesättningar på danska sidan och infekterade nötkreatur på den svenska sidan. Viruset kan även smitta via objekt som varit i kontakt med smittan och via livsmedel ifrån smittade djur. Nöt är vanligtvis det djurslag som är känsligast och som får mest allvarliga kliniska symptom. 1997 skedde dock ett utbrott av serotyp O i Taiwan som smittade svin men inte nöt.

Denna kvalitativ intervjustudie, söker en förståelse kring fenomenet sex som självskadebeteende. Självskadebeteende har studerats och definierats, men sex som ett självskadebeteende är inte inkluderat som ett begrepp i dessa vetenskapliga studier (Zetterqvist, 2014; Nock, 2014; Klonsky 2009). Däremot har psykologer, organisationer och andra professionella tolkat och definierat fenomenet som att det existerar (Sjöström, 2012; Landgren 2015; Jonsson och Mattson, 2013; Tjejouren 2015; MUCF, 2013). Genom intervjuer med tre olika personer som kommer i kontakt med sex som självskadebeteende, kombinerat med tidigare forskning, visar denna studie att sex kan användas som självskadebeteende och att det görs i syfte att hantera (coping) ångest och andra negativa känslor. Tidigare trauman och/eller en dysfunktionell familjedynamik kan leda till att en individ utvecklar icke fungerande strategier för att hantera potentiella dåliga känslor. Individerna vänder sig till sexuella destruktiva beteenden som en affektregleringstrategi.

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hållbar utveckling, Mälardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie Sepúlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumärkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumärke varit attraktivt och uppmärksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumärket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. Däremot finns det forskning som visat att personliga varumärken hos ledare även kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utvalda ledare ser på begreppet personligt varumärke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hämtats från vetenskaplig litteratur och artiklar. Fåtal Internetsidor har dessutom använts för att få fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen består av sju intervjuer med sju olika ledare från olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

ProblemEfter det senaste decenniets framträdande av ett alltmer CSR- uppmärksamt samhälle har företag i en större utsträckning aktivt börjat arbeta och integrera CSR i sina verksamheter. Ny forskning visar på att CSR kan ha en påverkan på ett företags börsvärde. (www.newsdesk.se) Det finns dock inga klara bevis på hur CSR åtaganden påverkar mindre bolag såsom de listade på OMX small cap. Att detta inte är påvisat vetenskapligt kan vara en av flera orsaker till att det fortfarande finns en skepticism mot att implementera CSR i mindre bolag. SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett ekonomiskt mervärde för bolag på OMX small cap att implementera CSR i sin verksamhet.

Bakgrund: Den senaste tiden har en debatt blossat upp i media om huruvida det är rimligt att bostadsrättsföreningar får tillämpa progressiva avskrivningar och om raka avskrivningar är ett bättre alternativ. Bokföringsnämnden beslöt under våren år 2014 att progressiva avskrivningar inte är en tillämplig avskrivningsmetod för byggnader. I media har många uttalat sig om vad detta kommer få för effekt på marknaden för bostadsrätter, men det har ännu inte utretts ur ett vetenskapligt perspektiv.Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med detta vetenskapliga perspektiv genom att analysera huruvida progressiva avskrivningar är en förutsättning för nyproduktion. I uppsatsen ämnas även undersöka om detta skiljer mellan olika regioner i Sverige.Metod: För att besvara de i syftet ställda problemformuleringarna har en teoretisk modell utvecklats med grundantagandet att köpare av bostadsrätter ska vara indifferenta till vilken avskrivningsmetod som används. Regler och praxis kring avskrivningar i bostadsrättsföreningar har kartlagts för att kunna ge modellen adekvat utformning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.