Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som påverkade uppkomsten av trycksår samt de vanligaste förekommande preventiva åtgärderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksår. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även litteraturstudier inkluderades.

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information.

Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år.

The explosion of information technology has given users direct access to an ocean of information. Increased availability puts increasing demands on the ability of students and researchers to search for, filter, and structure information. In response, the role of the research library has shifted from being primarily an information resource to being an educational resource with a focus on teaching users what is known as information literacy. This thesis is a study of user-education at the Karolinska Institute Library KIB, the largest medical library in the Nordic countries. KIB has invested significant resources in developing user-education, and has a full-time user-education developer and a formal pedagogical platform for user-education.

BakgrundSjälvständigt arbete Datum: 2013-02-22Hotell- och bokningssidor på internet är två olika branscher, som både är partners och konkurrenter med varandra. Principen för bokningssidorna är att de jämför priser på olika hotell och rumskategorier för att sedan sälja till lägsta pris till den som bokar. En gemensam nämnare för bokningsföretagen är att de inte gör detta gratis, utan erhåller en avgift per förmedlad rum från hotellen.SyfteDenna litteraturstudie syftar till att undersöka om hotell tjänar på ett samarbete med onlineresebyråer.Metod och materialDenna litteraturstudie genomfördes med en grund av vetenskapliga artiklar som publicerats på internet och tryckts i vetenskapliga journaler.ResultatResultatet av artiklarna visar att det hotell eller den bokningssida på internet som har lägst pris, bäst erbjudande och den mest användarvänliga hemsidan, lockar till sig flest bokande gäster.DiskussionHotellen och bokningssidorna är beroende av varandra. Hotellen blir exponerade vilket kunde leda till att bokningen genomförs genom hotellets egen hemsida, vilket är målet för hotellkedjorna. Alternativt sker bokningarna på bokningssidorna, vid vilket tillfälle OTA:erna erhåller en kommission.SlutsatsHotellen tjänar på att ingå partnerskap med onlineresebyråerna, då dem ökar antalet bokningar till hotellen.

The aim of this thesis is to examine whether the youth section, named ?Young adults?, in the library in our study is justified or not. We will do this by examining connections between society?s and the library?s views on youth and youth culture. In our study we examine the purpose of the young adult-department and which measures are taken to reach the purposes.

Bakgrund: December 2009 fanns mer än 5 000 personer infekterade med HIV registrerade i Svenska Smittskyddsinstitutets register, varav cirka 2300 fått diagnosen AIDS. Att leva med HIV/AIDS medför en traumatisk förändring av livet med självstigmatisering och diskriminering.Syfte: att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköteskans bemötande samt vilken inverkan detta har på patienterna.Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och SweMed+ valdes för att söka efter vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar valdes och utgjorde studiens data.Resultat: Studiens resultat kan uppdelas i ett positivt och ett negativt bemötande. Patienter med HIV/AIDS upplevde sjuksköterskans bemötande som förtroendeingivande och medmänskligt, något som ledde till upplevelse av trygghet och motivation.

This is an investigation into the ways in which a group of librarians experience and make use of the intranet in their vocational role. The theoretical frame of reference consists of a model of how professionals seek information, which is based on a role-theory. As a method, I have applied a qualitative case-study. Using semi-structured qualitative interviews I have interviewed five librarians and the webmaster responsible for the intranet in their library. I have investigated how elements such as the age and vocational role of the librarians affect their use of the intranet.

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen.

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden?s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development.