This master thesis is a study of the Swedish Lending Centre for immigrant literature (ILC), which opened in 1991. The purpose of the thesis is to examine problems and possibilities in the organization of ILC, which has a number of powerful stakeholders. In this study focus has been on the development of the organization, and especially on the planning of the conversion of the non-public Lending Centre to a library open to public (to be called the International Library in Stockholm) that will be inaugurated in May 2000. ILC is governmentally financed, but incorporated in the organization of the public library in Stockholm. Other stakeholders, except the Swedish Government and Stockholm City, are the County of Stockholm, the staff of ILC, and the public libraries that use the Centre's long-distance-lending facilities.

The aim of this Masters thesis is to examine the library discourses concerning the phenomenon and concept of digital libraries in Swedish library press 1980-2002. What changes can be identified? The questions are: what is said about the conditions for the phenomenon; how is the concept of digital libraries used; who makes these statements; what are the relations between these discussions and the library context in which they are made? Five Swedish library journals, BBL/Biblioteksbladet, DIK-forum, Human IT, Svensk biblioteksforskning and Tidskrift för dokumentation, were examined. The method used was discourse analysis. The theoretical starting-point was Foucaults discourse theory.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens.

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

This study investigates the planning process of a university library building. The study s major concern is the cooperation of the main participants in this process: librarians, architects and representatives of university colleges and universities. First the authors present the readers with an overview of the litterature concerning this subject. Then follows a presentation of the three case studies. The authors have interviewed representatives of the three different occupational groups at three different library-building projects: Malmö University, Halmstad University College and the department of social- and behavioural studies at Lund University.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mångfaldsplan. Därför har vi studerat två myndigheters mångfaldsplaner och ställt frågor utifrån dessa till de ansvarig inom varje myndighet. Kåren är idag väldigt homogen med tanke på kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag är kvinnor och någon statistik på hur många invandrare som finns ute på myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat från bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer från en av landets polismyndigheter.

This Master?s thesis explores the staff responsible for children?s culture in the south of Sweden, in north-east Scania. This thesis seeks to answer the following questions: What kind of culture is offered to children in their spare time? Can children influence culture in the investigated region, and do the people in charge listen to the children?s ideas? How are children in the region informed about cultural events? In my research I used enquiries and worked with the investigation program Query & Report to collect the material. The study consists of the staff, i.e.

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem världen över. År 2008 var cirka 1,5 miljarder vuxna i världen överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om det finns en ökad förekomst av karies och parodontit hos vuxna personer med övervikt/fetma. Urvalet begränsades till vuxna som var 19 år eller äldre. Studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning i databaserna Pub Med och Science Direkt samt genom manuell sökning.

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

Uppsatsen bygger på en studie av hur texttyp och genre förklaras i läroböcker inom gymnasieskolan. Syftet är att kritiskt granska hur begreppen förklaras i läroböcker för Svenska A och B. Som utgångspunkt för studien görs även en granskning av hur vetenskaplig text förklarar dessa begrepp. Det sker genom en kritisk närläsning av ett texturval från både det språkvetenskapliga och det litteraturvetenskapliga fältet. Granskningen utgår från distinktion, komplexitet och samband.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som påverkade uppkomsten av trycksår samt de vanligaste förekommande preventiva åtgärderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksår. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även litteraturstudier inkluderades.

This essay aims to examine how science fiction literature is supported and made available for readers at four public libraries. Each library has its own opinion of what a public library?s role in society is, and that affects how literature acquisition and media exposure is done at that particular library. To explore this, the author uses a modified version of Elzinga and Andersson?s theory of traditionalism, pragmatism and emancipationism.

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information.