Bakgrund: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos den äldre delen av befolkningen i Europa, och övriga högutvecklade delar av världen. Sjukdomen finns i två olika former, en torr och en våt. De främsta riskfaktorerna för sjukdomen är åldern och hereditet, och dessa faktorer kan man inte påverka själv. Påverkbara riskfaktorer som diskuterats är bl.a. rökning, högt blodtryck, övervikt, kostsammansättning och exponering av UV-ljus.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

The purpose of this article is to investigate how and from which sources librarians collect information on their profession with respect to factors that are important for their work. In order to achieve this goal, a questionnaire-based survey will be conducted at three medium-sized central-public-libraries in southern Sweden. Using this survey, I wish to answer the following four questions: To what extent do librarians acquaint themselves with changes and developments within regional and cultural policy arenas important to their work? To what extent do librarians acquaint themselves with information using conferences and library debates that are focussed on changes and developments relevant to their work? Do librarians consider that they have enough time within the limits of their work hours to follow developments within the librarian profession, for example with respect to developments within information technology, and how would they appraise the future demand for information technology-based services at the library? From which source(s) do librarians collect information relevant to their work? The theoretical basis of this paper can be compared to a radar as it scans subjects-of-interest to the organization in the field of business intelligence. This investigation uses a quantitative method, with data collected via a survey consisting of 13 questions.

Syftet med min studie är att undersöka och få djupare kunskap om Informations- och kommunikationsteknikens påverkan på småbarns lärande samt att få en uppfattning om hur föräldrar/vårdnadshavare förhåller sig till en implementering av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att nå studien syfte och få svar på och dess frågeställningar har jag valt att studera olika forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, samt avhandlingar och annan litteratur som är direkt kopplade till mitt syfte inom mitt ämnesval. Jag valde även att använda mig av hermeneutisk metodansats och göra en kvalitativ undersökning där det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med föräldrar. Den digitala teknikens påverkan på småbarns utveckling och lärande är ett relativt outforskat område. Studier visar att det är svårt att dra generella slutsatser om de multimediala verktygens undervisande effekter och påverkan på småbarns utveckling och lärande. Det görs undersökningar på barns digitala medieanvändning men det är få studier som genomförs där barnen är under 6 år.Samtliga föräldrar förhåller sig med viss reservation och försiktighet till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Detta i första hand på grund av att föräldrarna anser att det inte finns tillräckliga vetenskapliga belägg för hur IKT påverkar småbarns utveckling och att de oroas över den nya teknikens negativa effekter på barnen.

This thesis is an evaluation of the campaign [The digitally curious] that is part of the regional marketing campaign Futurum.kom. Its purpose was to strengthen the library's role in society. The campaign includes Regionbibliotek Kalmar, Länsbibliotek Sydost and also 25 public libraries in Kronoberg, Kalmar and Blekinge. The campaign [The digitally curious] is one of several cluster campaigns targeting their marketing to a specific audience and aims to promote awareness of what libraries have to offer and provide information on digital media and services. The target group for the campaign is a man between 45-65 years old, who is interested in digital technology.

I Sverige är idag 148 000 människor drabbade av demens och det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos vår äldre befolkning. Patienter med demens återfinns idag inom de flesta av hälso- och sjukvårdens kontext och som vårdpersonal är det viktigt att bemöta dessa patienter så bra som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med demens inom slutenvården. För att svara på syftet söktes vetenskapliga studier om ämnet i olika vetenskapliga databaser. Nio artiklar som svarade mot syftet användes i analysen.

Självstudier upplevs av många lärare och elever, även i denna studie, som en mycket viktig del av lärandet. Hemmet eller andra avskilda platser som bibliotek kan erbjuda en lugnare studiemiljö än skolans, vilket är essentiellt för koncentrationen. Flera av lärandets nödvändiga delmoment, att nå förståelse, lära in fakta och repetition gynnas av självständigt arbete enligt forskning om läxans fördelar och nackdelar. Denna forskning pekar även på vikten av att gradvis öva upp den mentala och praktiska förmågan till självstudier. Det senare kan anses vara avgörande inför ett självstyrt livslångt lärande i yrkesliv och högre studier såväl som i den privata sfären.I det här arbetet intervjuades fem lärare individuellt och åtta naturvetarelever i grupp om vilka faktorer de ansåg var avgörande för att elever ägnar sig åt självstudier.

In public libraries there seems to be an unspoken consensus on what literary quality is. At the same time librarians are always eager to express the opinion that quality lies in the eye of the beholder. Quality is, it is said, something that you don t have to define. But at the same time it s up to everyone to decide what quality means to them. What I have been missing from the discussion in libraries about literary quality is a theoretical awareness about what it means to divide literature into higher and lower spheres.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria..

The purpose of this master thesis is to describe and analyse the development of the library history in the municipality of Karlsborg. This is done with a comparison to the library development in Sweden as a whole and in particular to the cities of Lidköping and Halmstad. I have worked according to the following questions: 1. How did the libraries develop before the municipality took over? 2.

Detta är en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lärarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lärarstuderande på två olika lärosäten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fått berätta om sin lärarutbildning och särskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmänhet och i det allmänna utbildningsområdet i synnerhet. Samtliga informanter läser sin sista termin på Lärarprogrammet (lärarutbildningen från 2001). Den narrativa analysen, som utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berättelser framträder, men däremot inte något gemensam ?kollektiv berättelse?.

The purpose of this thesis is to describe and analyse the development of the public library in the district of Österåker during a period of 1958-1983. The main goals have been to identify the crucial events in the history of the library within their historical context and to analyse the factors that have been important for the development: financing, location, staffing, stock of books, book-lending level and different activities for children, youngsters and adults. The consideration has been taken to reasons and consequences of these events. The hermeneutic interpretation model of interaction between parts and wholes, between reasons and results is the basic method in this research which leans mainly upon local archives in Österåker. The public library in Österåker was established in 1952 as a fusion of previously existing small libraries: the parish library in Östra Ryd, the Labour Movement?s library and the temperance movement?s library.

ganization of knowledge at a museum library: Library of the Museum of Ethnography in Stockholm in the 20th and the early 21st century [65][pdf.gif] The purpose of this masters thesis is to investigate the organization of knowledge at the Library of the Museum of Ethnography in Stockholm during the 20th and the early 21st century. The investigation is focusing on the development of the organization of knowledge, of the catalogues, of the classification system and of the information retrieval. The thesis examines the factors which force the development of the activity at the library and of the organization of knowledge. The study uses a qualitative approach which is based on investigations of different types of catalogues, of the electronic database, of the classification system, of the subject indexing and on interviews. A describing analysis is used.