I en tid då sjukhusavdelningarna upplever ett åldrande patientklientel och patienttrycket är högt skall vården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt ledningen, vara personcentrerad och patientens berättelse ligga i fokus för en god patientvård. Denna uppsats fokuserar kring patienters upplevelse av symtomet Fatigue (Kronisk trötthet) under en dag på sjukhus. Syftet är att beskriva frekvens och intensitet av kronisk trötthet, samt korrelation med socioekonomisk situation och andra parallellt förekommande symtom. En pilotstudie genomfördes som en punktprevalensstudie i december 2010, med syfte att kartlägga patientdemografi och symtomförekomst hos 41 stycken inneliggande patienter på tre vårdavdelningar. Därefter har en statistisk analys utförts och presenterats som resultat.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna.

I detta arbete besvaras frågorna angående tobak och parodontit utifrån en vetenskaplig grund. Rökning är starkt förknippad med olika former av negativa hälsoeffekter som parodontit. Utifrån olika studier har det visat sig att rökare har en större prevalens och svårighetsgrad av parodontit jämfört med icke-rökare. Rökare uppvisar även mer fästeförlust samt bennedbrytning. Graden av rökexponering är proportionell med parodontitutvecklingen. Ju fler cigaretter som förbrukas innebär desto svårare parodontit.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

Under de senaste åren har det visat att folsyra har en koppling till neuralrörsdefekter (NTD) hos foster. Under graviditeten ökar kravet på folsyra på grund av tillväxt av livmoder, placenta och foster. Syftet med detta arbete var att ta reda på folsyrans effekter och bieffekter. Att redogöra de vetenskapliga belägg som finns för folsyrans skyddseffekter mot missbildningar och vilka rekommendationer av folsyratillskott som ges till de fertila kvinnorna i barnafödande ålder. Metoden som användes var att söka och granska vetenskaplig litteratur i form av artiklar från databaserna PubMed, SveMed+, Svensk MeSH, Google Scholar och Libris.

Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt.

Föreliggande studie av amerikanska läromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklärare som vill reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar läromedel avsedda för lärare som undervisar i de äldre åren. Inledningsvis påtalas att det i dagsläget finns mycket lite svenskämnesdidaktisk forskning som lärare kan använda när de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrån temana poesin som ämne, urval av poesi och lärarens arbetsuppgift studeras läromedel utifrån två teoretiska huvudspår. Frågeställningarna lyder: Hur beskriver författarna ämnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lärarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori använts.

Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör användas vid prognostisering av den svenska inflationen baserat på kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen är att ge ökad förståelse för hur inflationen i Sverige i allmänhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jämförs därefter med faktisk inflation för att utvärdera vilken metod som ger minst prognosfel. De slutsatser som dras från undersökningen är att det inte är en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska inflationen. De metod som är bäst av den indirekta och den direkta beror på prognoshorisonten.

Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Vi har i vår studie försökt få en förståelse för vad det innebär att bli ledd. Det vi fokuserat på är de upplevelser, känslor och betydelser de ledda får när de leds av sin ledare. Genom att vi valt två organisationer som använder sig av relativt olika ledarskapsfilosofier har vi fått en större förståelse för vad det innebär att bli ledd. Mycket av ledarskapsteorierna som finns handlar om att vara ledare och väldigt lite om hur det är att bli ledd. Den forskning som finns utgår från hur man genom ledarskap påverkar andra, alltså att ledarskapet som utövas skådas från ledarens perspektiv.

I detta arbete kan du läsa om FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi, och hur arbetet med FMT kan medverka till en förbättrad livskvalitet. Alla mina upplevelser av FMT är att det är en rolig och lättsam, livsbejakande och kravlös metod. Men ger resultaten bestående förändringar? Är det en metod att räkna med när det gäller livet utanför FMT rummet? Det har varit viktigt för mig att försöka jämföra och undersöka de resultat jag sett utifrån ett FMT-perspektiv, kopplat till hur det vardagliga livet påverkats för mina adepter.

Syftet med examensarbetet har varit att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark om aerob träning i fotbollsklubbar. Den fysiologiska litteraturen har varit vetenskapliga studier om aerob träning och Svenska Fotbollförbundets utbildningslitteratur av Balsom(2003). Här har jag velat jämföra dessa två delar för att sedan kunna uppmärksamma likheter eller skillnader för hur rekommendationerna inom aerob träning ser ut i fotbollen. Den del ligger även till grund för analysen jag har gjort av fotbollstränarnas uttalanden om vad för sorts aerob träning de föredrar att bedriva på sina träningar. Ett annat verktyg jag har använt mig av till analysen av intervjuerna var Bourdieus habitusbegrepp.

Runt om i världen används olika metoder för att fånga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur infångning i lådfälla påverkar djurs välfärd och om det är en bra metod vid infångning av vilda djur. Att undersöka om det finns något samband mellan vilda rådjurs beteende under hantering och frisläppning med kroppstemperartur och antalet gånger rådjuren fångats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lådfällan varierar mellan individer. Arbetet bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning på vilda rådjur som innefattar fångst i lådfällor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fångster, kroppstemperatur, skador som djuren åsamkas i fällan, deras beteende under hanteringen och vid frisläppning samlats.

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra.

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang.