AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal går till på sex HVB-hem (Hem för vård eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrågades av cheferna. Frågeställningarna berör huruvida rekryteringsprocessen på HVB-hemmen vilar på vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgångspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller biträdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen på respektive HVB-hem.

Scholarly publishing has since the introduction of electronically distributed periodicals seen a time of change, mainly in the STM-business (Science Technology and Medicine). The roles of the three main participants in the publication process; researcher, publisher and library are developing into new directions. Researchers themselves are taking a more active part in the discussion, with the boycott list from the Public Library of Science organization as an illustrating example. Reforms are being launched partly as an economical and efficiency issue, partly as an increasing desire from researchers to maintain the control of scientific end result. This Master s thesis examines how the partly conflicting goals of the participants affect the conditions for scholarly publication in an electronic environment.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

This masters thesis shows that the changes in the scientific publishing system have affected the academic libraries. Both technological change and the increased prices on scientific journals have forced academic libraries to take action. Some Swedish academic libraries have started publishing the university s own research material. The issue has in many cases been treated more as a library concern, than as a concern for the university as a whole. Neither has there been a national coordination of these matters in Sweden.

The last few years have been characterised by increasing online communication and the emergence of social media, made possible by Web 2.0. In society as well as in research, social media is used for knowledge produc- tion and networking. One example of this is Mendeley, a social reference management tool. With answers from users all over the world, this study investigates the use of Mendeley, if the respondents use other social media and if all of this affects scientific communication. The aim is also to study what the respondents think about the future of scientific communication and if this can be related to current tendencies.The theoretic framework for this study is based on Leah Lievrouws research on the Cycle of Scientific Communication and the relationship between the ?Little Science 2.0?-scenario and the ?Big Science Retrench- ment?-scenario.A qualitative web based survey was conducted (41 answers) and complemented with an interview with a professor in environmental sciences.

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken.Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär.Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. .

Alzheimers sjukdom leder till att kommunikationen inte fungerar som den tidigare gjort och i stor utsträckning drabbas också närstående. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa den kunskap som finns om hur kommunikationen kan stödjas mellan en person med Alzheimers sjukdom och dennes närstående. Inklusions-kriterierna var: vetenskaplig omvårdnadsforskning med fokus på kommunikationen mellan personer med Alzheimers sjukdom och deras närstående skrivna på engelska eller svenska, utgivna mellan 1995-2010. Alla artiklar till analysen har kvalitets- granskats och artiklar av låg kvalitet exkluderades. Sökning av artiklar planerades och utfördes rigoröst i PubMed och CINAHL.

Den här rapporten är en kartläggning av klustret Vetenskaplig och Medial visualiseringsteknik. Jag har på uppdrag av Näringslivskontoret i Norrköping och E.S.D.A i Linköping intervjuat ett antal företag som arbetar med visualiseringsteknik. Frågorna har bland annat rört företagens sysselsättning/produkt och framtida planer för verksamheten. De flesta företagen har vänt sig mot nöjesindustrin och då främst spelbranschen men en del har arbetat med vetenskaplig forskning med medicinsk inriktning. Alla tror på en framtid med visualiseringstekniken även om den svenska marknaden för en del är för liten och samtliga har svarat att det finns gott om kompetent arbetskraft på området.

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ?Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?? och ?Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?? För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ?vetenskaplig osäkerhetsgestaltning?, ?tvetydighetsgestaltning? och ?ekonomisk gestaltning? som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism.

For hundreds of years the scientific journals has been the foremost tool for scholarly communication. Publishing of research results is very important for scientists. Often the research is bound to the university and the research libraries supplies the scientist with all journals needed. The last decades the libraries have seen the costs for subscriptions to journals explode. Commercial publishers often lie behind the mostly unmotivated escalation in price.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.