Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyrÄerna mÄste rikta reklamen Àn mer för att komma Ät den tÀnkta mÄlgruppen. Det hÀr arbetet gick ut pÄ att utröna hur reklambyrÄer arbetar för att reda pÄ hur de bÀst ska nÄ en viss mÄlgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade tvÄ reklambyrÄer i Norrbotten för att undersöka Àmnet. UtifrÄn insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall dÀr frÄgan var hur vi pÄ bÀsta sÀtt kan nÄ gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det Àr viktigt att reklambyrÄn för en diskussion med personer ur den tÀnkta mÄlgruppen, för att se vad de har för vÀrderingar och tankar angÄende den aktuella produkten/tjÀnsten för att kunna rikta reklamen pÄ bÀsta sÀtt..

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Under mina 10 veckor pÄ Swiss har jag fÄtt ta del av olika projekt som dom har jobbat med. Jag har fÄtt arbeta med nÀstan alla steg i pipelinen nÀr man framstÀller reklam för TV samt print. Eftersom jag inte har haft nÄgon huvudsaklig uppgift under denna tid tÀnkte jag ta reda pÄ hur det Àr att jobba som generalist för ett mindre företag som jobbar med effekter för reklam och hur det skulle vara att jobba inom ett stort företag som jobbar med lÄngfilm..

Reklam Àr idag en naturlig del av vÄr vardag. Investeringarna i reklam vÀxer för varje Är som gÄr och Är 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett stÀndigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svÄrare för annonsörerna att nÄ fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, nÀrmare bestÀmt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krÀvs dÄ för att göra effektiv reklam och vad innebÀr egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtÀvling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen sÄ hÀvdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvÀrmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss pÄ New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen Àr att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförÀndringarna Àr mÀnskligt skapade Àn den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt Àr januari till och med december Är 2006 dÄ filmen An Inconvenient Truth hade premiÀr och skapade debatt i frÄgan. Undersökningen Àr av kvantitativ natur.

Denna uppsats Àmnar utreda om konsumenter orkar och vill ta del av ett budskap som Àr otydligt och som till en början Àr svÄrt att förstÄ. Den övervÀgande uppfattningen hos Àmneskunniga Àr att dagens konsumenter behöver stimuleras av reklam som innebÀr nÄgot som kan liknas vid en upplevelse och som bestÄr av nÄgot mer Àn bara tydlig information. Syftet med följande studie Àr att undersöka hur konsumenten upplever detta och utifrÄn resultaten analysera och dra slutsatser om huruvida denna allmÀnna konsensus stÀmmer..

Den hÀr studien undersöker hur unga kvinnor i Äldrarna 15-30 pÄverkas av dagens marknadsföring innehÄllande kvinnliga modeller och om den utvalda mÄlgruppen upplever nÄgon skillnad pÄ hur kvinnor och mÀn framstÀlls i reklamsammanhang. I flera decennier har framstÀllandet av kvinnan i marknadsföringssammanhang varit objekt för debatt, och den Àr tillsynes lika aktuell idag som för 30 Är sedan. Genom att utgÄ frÄn befintlig teori, som tar upp fakta om kommunikationseffekter, anvÀndandet av fysiska modeller i reklam, stereotyper, genus och kön har vi konstruerat tvÄ kvantitativa enkÀter som besvarats av vÄr valda mÄlgrupp. Dessa enkÀter behandlar frÄgor om hur kvinnorna pÄverkas av reklam, innehÄllande kvinnliga modeller, och om det finns nÄgon skillnad pÄ hur mÀn och kvinnor framstÀlls i reklamsammanhang. De tillfrÄgade i den hÀr studien har Àven utifrÄn olika reklambilder fÄtt sÀtta ord pÄ vad dessa bilder framkallar för kÀnslor hos dem.

ABSTRACTPurpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt.Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material.Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and ?big? decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

MÀnniskor kommer och gÄr. Stress. Press. GlÀdje. Idéer föds, idéer dör.

UtifrÄn de analyser vi gjort har det visat pÄ tydliga tendensergÀllande studenter och vilken typ av reklam de anser varabÀst. Finess och en spÀnnande grafisk utformning har varitÄterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom fÀrg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten Àr.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del Àr den som först lÀggs mÀrke till om nÄgon,dÀrav Àr det ocksÄ i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

TV-reklam blir allt mer utmanande för att lyckas urskilja sig frÄn mÀngden och anvÀndandet av sexuella anspelningar i TV-reklam blir allt vanligare. Syftet med denna uppsats var att belysa konsumenters uppfattning om vad som utgör en sexuell anspelning i TV-reklam samt huruvida den Àr acceptabel eller inte. Vi ville ocksÄ kartlÀgga skillnaderna mellan mÀn och kvinnors och mÀns uppfattning nÀr det gÀller dessa frÄgor. För att uppfylla syftet med denna uppsats genomfördes tvÄ fokusgruppintervjuer, en bestÄende av bara kvinnor och en bestÄende av bara mÀn. Studien visade att det finns ett antal grundkriterier som kan sammanfogas pÄ olika sÀtt för att skapa en sexuell anspelning i en TV-reklam.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.