Den framtida samhällsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad användning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns således ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsägare som vill utnyttja den förnybara energin. Äganderätten till förnybar energi är inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

I framtidsprognoser förutspås det behövas väsentliga investeringar i ny elkraftsproduktion. Globalt sett behövs investeringar på cirka 10 triljoner dollar fram till år 2030, stora delar av dessa tros behövas på den europeiska marknaden eftersom många kraftverk på denna marknad är gamla och ineffektiva. Syftet med denna studie har varit att analysera och jämföra investeringskostnaderna för biobränsleverk samt land- och havsbaserade vindkraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Livstidskostnadsmetoden är den metod som valts för att uppfylla syftet. Denna metod inkluderar alla kostnader som faller direkt inom företaget, alla externa kostnader som skatter på vinst och miljöpåverkan exkluderas från modellen.

Vindkraften står inför en omfattande utbyggnad de närmaste åren och dess visuella påverkan i landskapet kommer att bli påtaglig. Ämnet är intressant att ta upp eftersom landskapets utformning är landskapsarkitekters arbetsområde. Uppsatsen undersöker de förutsättningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. Här studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har också berörts utifrån två platsspecifika studier..

Denna rapport presenterar, på uppdrag av Umeå Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat på Strömpilenområdet i Umeå. Detta verk är planerat att ingå i projektet Hållbara Ålidhem, ett projekt där Umeå Energi samarbetar med med AB Bostaden och Umeå kommun med målet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnålare bostadsområde.Urban vindkraft innebär att småskaliga vindkraftverk placeras i bebyggda områden, en ny och växande marknad. Med småskalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jämföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt på runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft är problematisk.

Energytower är en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport är identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gäller miljörättsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörätt som miljöfarlig verksamhet. Det innebär att etableringar även kräver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillståndshanteringen.En av grundförutsättningarna för etablering av vindkraft oavsett typ är att projektet är ekonomiskt bärkraftigt. Vindkraft är i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Vindkraftverk med olika magnetiseringsmetoder (elektromagneter eller permanentmagneter) och maskindriftstyper (direktdrift eller växellådsdrift) undersöks i denna rapport, gällande användningen av jordartsmetaller i dessa. I första delen av rapporten studeras miljö- och hälsopåverkan från jordartsmetallindustrin i den kinesiska provinsen Baotou. Detta då Baotou står för en stor del av försörjningen av jordartsmetaller till vindkraftverksindustrin. I den andra delen av rapporten undersöks skillnaderna i livscykelkostnader mellan vindkraftverk med olika generator- och maskindriftsystem. Rapporten innehåller informationssökningar om olika aspekter som berör dessa teman såsom exempelvis olika typer av vindkraftverksgeneratorer på marknaden, miljöpåverkan från olika ämnen i jordartsmineraler, återvinning av jordartsmetaller och processen från jordartsmineral till permanent-magnet.

This project has revolved around finding better ways of overseeing vibrations of the gearbox at a wind power station. The gearbox has been a huge problem at the stations located at Gässlingen and the sooner the warning of an incoming breakdown is at hand the more money you can save from preparations. The work has been carried out together with Askalon AB in cooperation with consults from ÅF. Askalon is a company with a department focused on overseeing vibrations and it is in collaboration with that department the work has been carried out. During this work, new positions for the sensors and new methods of gathering and analyzing data have been worked out. This was then implemented at a wind power station to be tried out on site.

Att ta fram ett konstruktionsunderlag för ett småskaligt vindkraftverk som vanlig användare är en tidskrävande process och professionell hjälp kan behövas. Ett verktyg som automatiskt genererar ett sådant underlag skulle medföra stora tidsbesparingar samtidigt som det går att använda på egen hand. Ett internetbaserat verktyg gör det dessutom möjligt för vilken användare som helst att undersöka potentialen att bygga ett småskaligt vindkraftverk på sin egen plats, allt som behövs är en internetuppkoppling.Det verktyg som utvecklats i detta projekt låter användaren mata in omgivningsparametrar och energibehov på en hemsida för att sedan automatiskt få ut ett konstruktionsunderlag. Underlaget innehåller vindkraftverkets dimensionering och information om hur bladen kan konstrueras. Bladen som används i modellen är skurna ur rör och från forskning vid Linköpings universitet har det visat sig ge goda resultat.

Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden.

Rapporten beskriver konstruktionsarbetet av det vertikala vindkraftverket V3 från prototyp till produkt. Det är det nystartade företaget Windforce som arbetar med att ta fram smarta hybridsystem där V3 är en del i konceptet. En serieproduktion av V3 är planerad till hösten 2010. V3 är klassat som ett litet vindkraftverk, har en rotordiameter på 3 meter och en kapacitet på 5 kW. Vindkraftverket kräver inget bygglov i Sverige och ska säljas till gemene man som vill bli självförsörjande på el.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stå på, men för att detta ska vara intressant krävs lönsamhet. Då energipriserna varierar och kraven på energieffektivisering blir hårdare, ökar intresset i gårdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med åren blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk på 2 MW har en investeringskostnad på ca 30 miljoner, en summa som är så hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre näringsidkare. Men nu har intresse väckts från mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gårdsverk. För att besvara frågan görs en fallstudie. I fallstudien räknas på ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gårdsverk från WindEn Sweden AB.

Förnyelsebar energi är viktigt för att minska människans negativa miljöpåverkan. Ett steg i processen är optimeringav transmissionsnätet och investering i fler förnyelsebara energikällor, till exempel vinkraftparker.Vinkraftparker med enbart likströmsöverföring har lägre effektförluster än motsvarande växelström. Föratt ytterligare minska förluster i likströmsnät behöver spänningen ökas med DC/DC-omriktare. Syftet medstudien är att uppskatta vilken effekt en DC/DC-omriktare kan uppnå om den placeras i en 20? containervid botten av ett vindkraftverk, detta under förutsättning att modern teknik används.Studien presenterar en modell av DC/DC-omriktare i en container och beskriver hur beräkningarna harutförts.

Växthuseffektens påtagliga miljöpåverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmål för vindkraft till år 2015 på10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige är goda vindförhållanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i så kallade vindkraftsparker på platser belägna långtifrån elförbrukare och elnät. Detta medför att det måste ske en överföring till nätet, vilketmåste utföras på ett så effektivt och driftsäkert sätt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark på Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gäller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt på 864 MW och en planerad årsproduktion på 3 TWh.

Detta examensarbete är en beredning för Fortum Distribution AB. Avsikten är att ansluta två stycken nybyggda vindkraftverk till det befintliga elnätet. Samtidigt genomförs en förstärkning av distributionsnätet genom kablifiering (kabelförläggning i mark) samt rasering av det befintliga luftnätet. Platsen för projektet är belägen strax norr om Mariestad.Projektet är uppdelat i tre deletapper. Deletapp ett (huvudprojektet) heter Vindkraft Lyrestad ? Värlsen.

Mot bakgrund av regeringens mål för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom området tillämpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till år 2030.Projektet är en oberoende förstudie om införandet av småskalig vindkraft för att öka mängden energi från hållbara energikällor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 är i utbyggnadsfasen.Projektets syfte är att sammanställa kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för området utifrån geografiska förutsättningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. Målet är att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge området.Sammanställning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information från publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom området. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen är att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in på huvudmålet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas måste vinden och dess fenomen redogöras därefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet är viktigt, då stadsmiljö med närliggande boende medför en känslig omgivning.Införandet av vindkraft på Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per år i energitillskott med den uppsatta modellen.