Renströmsgruvan ägs av Boliden och byggdes 1952. Ståltornet som står i laven är kraftigt angripen av korrosion och Knightec har fått i uppdrag att konstruera ett nytt och byta ut det. För att kunna göra det behövs det göras nya beräkningar på vad ståltornet måste hålla för, vilket är uppgiften i denna rapport. Vid eventuell överspelning bromsas inte skipen normalt och kommer för högt upp i tornet. Då kommer nödstoppen att stänga motorn och skipen kilar kring gejdrarna i schaktet, bromsas in och stannar.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.

Allteftersom internationell handel växer i förhållande till inhemsk, ökar också frekvensen av affärsförhandlingar mellan människor från olika länder och kulturer. Det unika med internationella affärsförhandlingar är inverkan av kulturskillnader på både förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens påverkan på den var de forskningsfrågor som ställdes. För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nämligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

Det finns en stor grupp människor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrägerier. Deras sparkapital har gått upp i rök och deras ekonomi har raserats på grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det är ett par, åker på semester till Spanien, Portugal eller Grekland. När de går på stranden kommer det fram en ung människa som pratar svenska eller skandinaviska och frågar om de vill vara med i en enkät om semestervanor. Solen skiner och vattnet är så där härligt blått, livet leker och det är klart att de vill svara på några korta frågor.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att förklara dissens och förklaringsmisstag samt tolkningen av dessa. Avtalsrätten bygger på olika principer och teorier som påverkar lagbestämmelser, normer och metoder. Ett av avtalsrättens svåraste problem är bristande överensstämmelse mellan anbud och accept. När dissens föreligger efter avtalsslutet, kan det knappast vara en praktisk lösning att tillämpa huvudprincipen att oren accept innebär avslag i förening med nytt anbud, eftersom avtalet då inte kommit till stånd. Och när ett förklaringsmisstag har begåtts blir det nödvändigt att avgöra om den skall anses utgöra avtalsinnehållet eller vilken innebörd man skall lägga i förklaringen.

Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

svensk rätt gäller principen om avtalets subjektiva begränsning som huvudregel, vilken innebär att ett avtal endast kan skapa rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna. Det har dock gjorts vissa avsteg från principen. I vissa specialregleringar har en part rätt att rikta direktkrav mot sin medkontrahents medkontrahent. Det har även gjorts avsteg från principen i rättspraxis. HD anförde i Hamnkranfallet år 1986 att undantag kan göras från principen under vissa specifika förutsättningar.

Introduktion: Modellanalys har traditionellt gjorts på fysiska gipsmodeller. Idag finns ny teknik som möjliggör framställning av digitala modeller utan behov av konventionella avtryck. Syftet med den här studien är att undersöka tillförlitligheten hos digitala modeller framställda med en intraoral scanner, patientupplevelsen och olika tidsaspekter förenade med tekniken. Metod: På ett urval av 20 vuxna personer gjordes både konventionell avtryckstagning och en intraoral scanning (TRIOS, 3Shape) av bettet för framställning av gipsmodeller och digitala modeller. Den kliniska tidsåtgången mättes och personerna besvarade ett frågeformulär gällande sin upplevelse av metoderna. Fyra observatörer diagnostiserade bettrelationer och utförde ortodontiska mätningar på gipsmodeller med ett skjutmått och digitala modeller med OrthoAnalyzer Orthodontics (3Shape, Danmark).

Närproducerad odling är en trend som växer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar på tak och balkonger. Då det är begränsat med utrymme att odla på i städer är vertikala odlingar en alternativ lösning.I den här rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt växthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i växthuset är de områden som präglar dess form och tekniska lösningar.Växthuset har placerats på Haningeterrassen, ett bostadsområde under planeringför vilket olika skisser på kretsloppsanpassade växthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag på hur ett växthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lämpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet.Arbetet resulterade i ett förslag på ett vertikalt växthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett växthus i direkt anslutning till sin lägenhet.

I dagens industrisamhälle är tid en bristvara och för att snabbt lösa en komplex uppgift har konsultanvändning blivit allt vanligare. Samtidigt har företag farhågor att konsulter enbart tar företags kunskap och sprider vidare, kanske till en konkurrent. Därför reglerar företagen sin kunskap mot konsulterna. Denna studie har byggt på att besvara hur denna reglering görs och vilken typ av kunskap som är känslig och behöver regleras. En litteraturstudie och intervjuer har gjorts för att kunna besvara frågeställningarna.

Färskvatten förutspås i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till många konflikter. Då vatten är en oersättlig resurs för såväl stat som individ är samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie ämnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frågeställningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag får nyttjas kommit till stånd?».

Näringsfrihet är ett grundläggande villkor i ett marknadsekonomiskt system. Att utan restriktioner helt fritt få agera på en marknad resulterar dock ofta i en ineffektiv fördelning av samhällsresurser. På grund av detta har merparten av alla länder med en marknadsekonomi utarbetat konkurrensrättsliga system.  I Sverige har vi Konkurrenslagen (2008:579, KL) vilken i stor utsträckning bygger på EUF-fördragets artikel 101 och 102. I 2 kap. 1§ KL framgår att det är förbjudet för företag att tillsammans med andra företag upprätta avtal, som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på en marknad.

Köpet är en av de vanligaste rättshandlingarna, varje dag ingår de flesta personer någon sorts köpavtal, oavsett om det gäller att handla i en mataffär eller att sluta stora avtal mellan företag. När två parter ingår ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stå för sådana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. Köprätten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestämmelser i form av konventioner och fördrag. Det här examensarbetet är en komparativ studie mellan de bestämmelser som gäller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rättigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jämfört lagstiftningen i de båda länderna kan slutsatsen dras att många regler liknar varandra i de båda rättsordningarna.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ta fram en modell som vägleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion är att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar på de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen är en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsätt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsättet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.