Syfte: Syftet med studien är att påvisa avgörande förutsättningar i lärmiljön för att elever medautismspektrumtillstånd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmågor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrån fem frågeställningar; vad en rik lärmiljö innebär; vilka förmågor anses svåra att utveckla; hur undervisningen organiseras så att förmågor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens påverkar valet av arbetssätt. Teori: Studien tar sin utgångspunkt ur etnografisk inspirerad ansats där analysen och slutsatser dras utifrån insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att få svar på syftet och frågeställningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lärare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Uppsatsen handlar om hur samhällslärare arbetar med att bemöta de svårigheter som finns i samband med undervisning på gymnasiet, i klasser där ett fåtal elever som har svenska som andraspråk ingår. Studien riktar sig särskilt in på undervisning andraspråkselever som integrerats i svensk grundskola under högstadiet. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med tre samhällslärare, verksamma inom samma gymnasieförbund. Frågeställningarna riktar sig in mot vilken kompetens läraren har, vilket stöd som finns i organisationen, samt lärarens planering och genomförande av undervisningen. Resultatet av studien visar att de deltagande samhällslärarna, trots att de arbetar inom samma gymnasieförbund, jobbar under olika förutsättningar.

Bakgrund och problem: I en global ekonomi som står inför stora förändringar, därkonjunkturen fluktuerar och tillväxten avtar, är utveckling och förändringar avverksamheter mer aktuellt än på länge. En del av de förändringar som sker är inom detinterorganisatoriska området där nya insikter om samverkan växer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fått allt större betydelse och är en tydlig trend blandkommuner när det handlar om att på ett allt effektivare sätt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samägda bolag kan många gånger skapa problem med att hitta rätt formerför hur den ska utformas. Ägarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket påverkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina åtaganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dålig målkongruens.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lärare mot fritidshem konstrueras av verksamma lärare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lärare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrån det framträder. Jag har även försökt undersöka om den bild som kommer fram av lärare mot fritidshem i forskningslitteraturen påverkar synen på den egna yrkesrollen genom att ställa frågor kring detta till de intervjuade.Jag har använt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att på så vis förstå och få en inblick i de intervjuades livsvärld och perspektiv. I min studie har jag genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med lärare mot fritidshem för att samla in material.

Examensarbetet har genomförts på Volvo Lastvagnar i Umeå, VLU. Uppgiften var att göra en förstudie angående automatisk inmontering av instrumentbräda i lastvagnshytt. Denna studie är ett naturligt steg i den produktionsförändring som kommer att ske sommaren 2004. Idag monteras hytter på 16 stycken kortflöden med tillhörande arbetslag och detta arbetssätt ska bytas ut mot en kontinuerligt driven bana eller line som det ofta kallas. Med denna förändring vill VLU uppnå de rationaliseringskrav som ställts av Volvos ledning för att få fortsätta montera hytter i Umeå.

Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden.

Väldimensionerade och underhållna vägar är en viktig del för en effektiv gruvbrytning eftersom det leder till en hög kapacitet gällande transporter av berg och gråberg. De laster som belastar överbyggnaden är ofta högre de som trafikerar allmänna vägar. De höga lasterna i kombination med den speciella miljön, med brant lutning, problem med inläckage av vatten och en fast undergrund i form av berg leder till att vägbyggnation under jord är en storutmaning.De i det här examensarbetet utförda fallstudierna gav en bild att en bidragande faktor av slitaget av vägar i underjordsgruvor är otillräcklig dränering. Vattnet orsakar skador i form av potthål när det tillåts droppa på körbanan och medför en borttransport av finkornigt material. Bristen på finare partiklar orsakar följdskador i form av spårbildning och en ökad mängd löst grus på vägbanan.

Syftet med denna studie är att undersöka ett litet antal låg- och mellanstadielärares samt elevers tankar kring frågan ?Är skolan för teoretisk?? Arbetet baseras på fallstudier som består av intervjuer. Inför studien har jag fördjupat mig i Säljös, Dysthes, Jönssons och Åbergs teorier gällande ämnesföreningssamarbete genom arbetslag, utveckling och lärande. Den metod jag har tillämpat är kvalitativa intervjuundersökningar. Mitt syfte att ta reda på om elever och lärare upplever att inslagen av kombinerad teori och praktik är tillräcklig.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag.

Detta examensarbete behandlar utvärderingen av en testbana för excitering av vibrationer i fordonskupé. Utvärderingen fokuseras på hindren i körbanan som ger upphov till de önskade excitationskrafterna. Konstruktionen av hindren genomförs med hjälp av CAD-programvaran Autodesk Inventor 2009. Simuleringarna genomförs med hjälp av programmet ADAMS/Car. En inbyggd fordonsmodell i ADAMS med tillhörande komponentmodeller används och varieras under simuleringen för att analysera kraftimpulser för olika fordonsindividuella kombinationer.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebära både möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som påverkar kvaliteten och verksamhetens förutsättningar att skapa en miljö som präglas av inkludering och delaktighet är det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingår i ett större projekt vars syfte är att undersöka hur några förskolor kan bidra till förändringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie är att ta del av några pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrån ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av området utrymme och inredning gjorts enskilt av både mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten på avdelningen var låg. Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestående av tre pedagoger där deras beskrivning av tillgänglighet och begränsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna frågor. Genom min undersökning kom jag fram till att begreppet team uppfattas som något positivt av alla de personer jag intervjuade.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.