För preferensskattningar av par av horisontellt åtskilda ord för företeelser uppstår en ordordningseffekt (Englund, 2008; Hellström 2003) där den första/vänstra företeelsen viktas högre än den sista/högra. Detta innebär att om företeelserna i ett par attitydskattas högt så föredras den första/vänstra företeelsen och vice versa. I förevarande studie undersöks om det uppstår en ordordningseffekt för vertikalt åtskilda företeelser samt om det finns ett samband mellan effekten och personlighet. Hundratjugoen deltagare fyllde i en tredelad enkät: först en preferensskattningsdel med 20 par av företeelser, sedan ett personlighetstest baserad på femfaktormodellen och slutligen en attitydskattningsdel för samma 40 företeelser som i preferensskattningsdelen. Resultaten visade på en ordordningseffekt där övre företeelser viktades högre än undre.

Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt?Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

Dagens samhälle kännetecknas av specialisering och globalisering. Företag ska satsa sina resurser på det de är bra på, för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Förr var det mer vanligt med företag som hade breda produktutbud. När ett företag går ett snäpp längre än så och inte bara breddar produktutbudet, utan också bildar flera differentierade företag inom företaget kallas detta för konglomerat. Vi har i denna studie studerat ett sådant företag som verkar i dagens samhälle och syftet var att beskriva hur ledaren i detta företag styr sitt konglomerat.

Den outsourcingtrend som varit gällande sedan 1990-talet tycks nu vara på väg att brytas och företag väljer i allt större utsträckning alternativ till att förlägga aktiviteter utanför den egna verksamheten. Ofta benämns insourcing som detta alternativ, men det finns en stor varians i uppfattningar av begreppets betydelse. Till skillnad från om outsourcing, som är ett väl behandlat begrepp, har insourcing ännu ej bearbetats i någon större utsträckning inom den teoretiska litteraturen och empiriska källor visar på en viss begreppsförvirring gällande användandet av termen. Syftet med denna uppsats är att presentera en definition av begreppet insourcing med utgångspunkt från transaktionskostnadsteorin. Som hjälp används en bred bas av empiriska källor av olika slag som antingen själva definierar eller nyttjar begreppet insourcing..

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbättra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under åren genomgått flera reformer och utvidgats genom bland annat två nya typer av besöksförbud: Särskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsätter att öka och år 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker något. De förväntningar som lagen om besöksförbud gett hos många ställer höga krav på polisen och rättsväsendet när det gäller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rättsväsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fått kritik.

Mager är ett fiktivt gruvprojekt i planeringsfas och utvärderingar har gjort över projektet som visade att projektet är lönsamt. Boliden vill se om Mager kan stärkas ekonomiskt genom att tillämpa fullt mobil In-Pit Crushing and Conveying (IPCC). IPCC avser att förkorta ledtiden mellan grävare och kross genom att placera en kross innanför dagbrottets gränser och sköta materialtransporten ut ur gruvan med hjälp av ett transportband. Förkortningen sker antingen genom att förkorta körtiden för truckarna från grävare till kross eller genom att helt eliminera truckarna. Det finns tre stycken IPCC-system, stationär, semi-stationär samt fullt mobil IPCC.

I denna uppsats studeras om vardagsaktiviteter på ett köpcentrum kan tjänsteutvecklas. Med vardagsaktiviteter avses repetitiva aktiviteter med relativt lågt kunskapsinnehåll och liten specialisering. Exempel på sådana vardagsaktiviteter är lokalvård, fastighetsskötsel och vaktpatrullering. I uppsatsen exemplifieras vardagsaktiviteter genom kontanthantering som är en både aktuell och prioriterad aktivitet på många köpcentrum. Resultatet från en fallstudie utförd på ett svenskt köpcentrum av författarna presenteras.

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer.

På logistikföretag är det viktigt att de anställda är väl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och få fram godset i tid. Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna på logistikföretag ser ut. Vi har i vår undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgränsat studien till att innefatta nattchaufförerna på företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktäriseras av olika sätt som nattchaufförerna kan kommunicera på.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

I denna uppsats undersöker författarna orsaker till och konsekvenser av beställar- utförarmodellernas införande genom att undersöka tre landsting och deras styrmodeller. Den teoretiska utgångspunkten hämtas från diskursanalysen, med bas i Laclau, Mouffes och Faircloughs diskursteori, samt principal- agentteorin. Med dessa verktyg utkristalliseras de element som kringgärdar beställar- utförarmodellen och intervjuresultat används för att se hur stort genomslag dessa har fått i undersökta landsting. Resultatet blir en identifikation av demokrati och effektivitet som centrala mål för modellens införande. Alltfler landsting har på senare tid modifierat beställar- utförarmodellen mot en kongruens mellan demokrati och effektivitet.

Dagens organisationer verkar på en marknad präglad av hård konkurrens om såväl marknadsandelar som kompetent personal. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta är commitment, som beskriver den anställdes bindning till organisationen. Individens värderingar i förhållande till commitment är delvis outforskat. Individualism är ett ramverk av värderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper.

När ett företag väljer att utvidga sitt varumärke kan det av olika anledningar antingen gynna eller missgynna varumärkets värde. Risken att strategin påverkar varumärket negativt är större hos varumärken och det är svårt att implementera strategin rätt för att det inte ska skada imagen. Flera lyxvarumärken har någon typ av varumärkesutvidgning för att kunna öka sin tillväxt och det finns olika sätt att utföra strategin. Den här studien har fokuserats på vertikal varumärkesutvidgning nedåt hos lyxvarumärken inom modebranschen där utvidgningen erbjuder alternativ med lägre priser. Genom varumärkesutvidgningar kan det uppstå problem när företag sänker priset för att nå nya segment.