Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta på hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som är avsedd för unga tjejer. Jag vill också anlägga ett tidsperspektiv för att se om det skett någon förändring över tid och hur den i så fall ser ut. Empirin utgörs av texter från tidningen FRIDA från 1983 och 2008. Frågeställningarna är: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag använder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? två privata och två kommunala skolor.Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns likheter och skillnader angående kraven som ställs på en arbetssökande klient för att den skall ha rätt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. Frågeställningarna handlar om vilka krav som ställs och vilka likheter och skillnader angående kraven som finns stadsdelarna emellan. Frågeställningarna handlar även om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Bakgrund: Från och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny läroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nämns för första gången i en svensk läroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framställs som ett förhållningssätt i undervisningen där eleverna förväntas utveckla kompetenser såsom ansvar, kreativitet och självförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar på elevens självstyrning; eleven får frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning på entreprenörskap i grundskolan kommer att innebära för lärare och elever.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar årskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration från diskursanalys utifrån Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna främst uppfattar entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebär fokusering på den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att välja utifrån inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det är viktigt att eleven känner lust för att lära och entreprenörskap i skolan ger förutsättning för det.

Uppsatsens syfte är att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framträder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa språkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjälp av en diskursanalys. Företag idag lägger stor vikt på att utforma dokument som på olika sätt ska säkerställa kvalitén på det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter är riskabla att luta sig allt för mycket på då dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. Vår utgångspunkt är en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgår ifrån texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i någon form begreppet kompetens-utveckling.

Det här examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlättar för besökaren att upptäcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utställningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns från respektive naturtyps utställningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom området, där besökare lockas att undersöka naturen på egen hand.Området är en av Naturvårdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet är placerat mitt i skogen, i ett av de två provbrott som gjorts här i planerandet av ett större kalkbrott på platsen.

Vid LKABs gruva i Malmberget tillämpas metoden skivrasbrytning. När en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hålrum. Detta hålrum propagerar normalt uppåt som en följd av att det oförstärkta taket gradvis rasar in. Processen benämns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsväg.

This thesis presents an adaptive tuning system that can be described as a dynamic Just Intonation tuning system, being compatible with equally tempered instruments. The tuning system is called Hermode Tuning (HMT) and the tuning used as comparison for evaluation is the standardized western tuning, the equal tempered tuning. This study investigates preferences for these two musical tuning systems, depending on whether the tunings are presented on a piano or with woodwind instruments. A listening test was done with students at the Falun Conservatory of Music, including both a vertical listening (intervalls) and a horizontal listening (cadenses and musical compositions) of Hermode tuned musical material. Overall the results showed no significant preferences for either tuning system irrespectively of what instrument it was presented with.

Syftet med undersökningen är att genomföra en jämförande klass- och genusanalys av två stycken situationskomedier: Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine.Vi undersöker vad som genererar status i de två serierna och om detta skiljer sig något serierna emellan. Vi kommer bland annat fram till att egenskaper som ett lyckat äktenskap och god ekonomi är statusbringande medan ett misslyckat äktenskap istället lätt genererar låg status..

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.